Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H0646155
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 1 mars 2012
Huvudsökande: Magnus Ljung
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magnus.ljung@slu.se
Telefon: 0511-67117
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som stödjer införandet av nya bioenergiteknologier. Lantbrukarnas attityder har studerats via en enkät och teknikhindren via en teoretisk analys. Teknologiernas komplexitet, svaga kompatibilitet med befintlig produktion och oklara relativ fördel är några hinder. Även strukturella faktorer försvårar implementering. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi både för marknaden och för eget bruk. Särskilt viktigt är också långsiktiga politiska signaler (68%), tydlig efterfrågan (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet idag. Utmaningen för en bred implementering är att kunna anpassa rådgivningen och rikta åtgärderna där hindren är. Empiriskt grundade beslutsstöd är en framgångsfaktor. Inom ett antal områden är kunskaperna idag inte tillräckliga för att implementeringen av nya teknologier ska bli effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor och behov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Syfte
Ett område som bedöms ha stor tillväxtpotential för svenskt jordbruk är agrar bioenergi. Syftet med forskningsprojektet är att ge ökad kunskap om de faktorer som stödjer eller hindrar implementeringen av olika bioenergiteknologier. Något som är speciellt för denna studie är att olika bioenergiteknologiers jämförs med varandra.

Resultat
Drygt 500 lantbrukare har svarat på en enkät angående deras attityder till olika markanvändning och bioenergisystem. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi på den egna gården. De som vill utveckla bioenergi vill helst göra det både för marknaden och för eget bruk (55%). 15% vill utveckla bioenergi endast för eget bruk. Vad som anses särskilt viktigt för att våga satsa är dock långsiktiga politiska signaler eller riktlinjer (68%), tydlig efterfrågan på marknaden (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet för lantbrukarna om man tittar tvärs över populationen, medan biobaserade drivmedel möter stor tveksamhet.

För att komma åt vilka hinder som gör att vissa teknologier snabbare kommer till praktisk användning i jordbruket har vi använt oss av en teoretisk modell som studerar hur teknologier sprids. Det framkommer då att olika tekniska system inom bioenergi uppvisar olika hinder. En hög teknisk komplexitet och svårigheter att testa i liten skala är hinder för biogasen, varför utbildning samt försöksanläggningar och goda exempel blir av central betydelse. Oklarheter rörande den relativa fördelen med att odla havre för energiändamål, jämfört med odla den eller andra grödor i växtföljden, är ett tydligt hinder för denna energiråvara. Något som också kan sägas gälla för halmen. För dessa bioenergiteknologier är dock prövbarheten högre – det går att, med relativt små investeringar, testa sig fram innan man satsar stort. Energiskogen kan falla på problem rörande observerbarhet och kompatibilitet. Med det förra avses de förändringar i landskapsbild som inte alltid upplevs som positivt, och för det senare så avses att odlingen skiljer sig åt från all annan odling på gården och därmed är det svårt att se hur befintliga resurser skall kunna nyttjas optimalt. För hampan så har det hittills varit en fråga om att hantera en delvis hög teknisk komplexitet, dels vissa oklarheter när det gäller råvarans relativa fördel kontra andra energiråvaror. Implementering handlar därför dels om att minimera hindren, dels om att förstärka de fördelar som olika teknologier har.

Slutsatser
Naturligtvis finns även många strukturella faktorer som försvårar implementering, vilket överensstämmer med den bild som lantbrukarna ger när de får frågan. Det handlar bl a om ekonomiskt risktagande, marknadens utveckling på energigrödor men också konkurrande grödor, samt stöd i samband med investeringar (både kunskapsmässigt och ekonomiskt). En utmaning för en bred implementering av nya tillväxtområden för lantbruket och är dock alltid att kunna anpassa rådgivningen och rikta konkreta stödåtgärder till de områden där de avgörande hindren de facto finns. Detta förutsätter en mer nyanserad åtgärdsstrategi, dvs allmänna åtgärder för att stödja bioenergins utveckling i Sverige kan ge bättre förutsättningar men hanterar i regel inte de konkreta hindren som försvårar implementeringen av en specifik bioenergiteknologi. Empiriskt grundade beslutsstöd är därför en framgångsfaktor (delstudie 2), en annan är en ökad förståelse av de aktörer som skall göra jobbet, dvs främst lantbrukare (delstudie 1). Det finns ett antal områden där kunskaperna idag inte är tillräckliga för att implementeringen av bioenergi ska vara effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress