Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430016
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 25 maj 2018
Huvudsökande: Eva Spörndly
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: eva.sporndly@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 32
Medsökande: Geir Næss
Medsökande: Mats Höglind
Beviljade medel: 1 760 000 SEK

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked cows with daytime pasture avoid grazing daytime but are strongly motivated to graze in the morning and evening. In experiment 1, we will study a model with grazing 4 hours in the morning and 4 hours in the evening. In experiment 2, we will study night time grazing with automatically milked (AM) cows, which has been requested by many farmers. We believe that night grazing will work well around midsummer. However, it is uncertain how the increasingly shorter days later in the season will affect animal performance. The objective is to develop the optimal systems for part time grazing on AM farms. Norwegian partner will finance a PhD student that will work in the project and cost of co-applicants.

Deltidsbete där kor har fått riklig tillgång till bete dagtid har givit goda resultat jämfört med rastbete. Vi vill nu se om bättre resultat kan uppnås med deltidsbete morgon och kväll eller bete nattetid. Resultat visar att kor i stall med AM har en stark strävan efter att beta i gryning och skymning. I försök 1 skall vi därför studera en modell där korna får bete 4 timmar på morgonen och 4 timmar på kvällen. I försök 2 vill vi studera bete endast på natten i stall med AM. Detta har efterfrågats av många lantbrukare. Nattbete fungerar troligen utmärkt kring midsommar men hur mycket korna betar och vilken produktion som kan uppnås när nätterna blir mörkare är osäkert och skall därför studeras. Målsättningen är att utveckla det optimala konceptet för produktionsbete på deltid i besättningar med automatisk mjölkning (AM), utifrån en biologisk bärkraftig och ekonomiskt lönsam produktion. HiNT (Norge) bidrar med finansiering bl.a. av en doktorand som skall arbeta i projektet.

Tillgång till bete under morgon + kväll eller på natten har studerats i ett stall med automatisk mjölknings där kor på produktionsbete (P) jämfördes med kor på rastbete (R). Korna i grupp P fick nytt bete dagligen medan mängden ensilage begränsades till 6 kg torrsubstans per ko under de timmar på dygnet då djuren hölls inne på stall. Korna i grupp R fick fri tillgång till ensilage på stall och kunde vistas på ett rastbete (liten yta) under samma tider som korna på produktionsbete. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan grupperna kg energikorrigerad mjölk i något försök och det men kg mjölk i grupp P var signifikant lägre än grupp R i försöket med nattbete. Korna i grupp P med bete morgon + kväll vistades ute längre och betade längre än någon annan grupp. Ekonomiska beräkningar och känslighetsanalyser visade att så länge som avkastning bibehålls på en likartad nivå som i försöket med bete morgon+kväll så var behandling P ekonomiskt bättre än R.

Många mjölkproducenter som har stall med automatisk mjölkning tycker att det är svårt bibehålla en hög avkastning när korna går på bete sommartid. Man väljer då att ha korna på ett mindre rastbete. När korna går på rastbete ges de oftast tillgång till full utfodring inomhus för att säkerställa att de får en god näringsförsörjning. Även om korna på rastbete får nästan allt sitt foder inne, så får de gå ut för att de skall få röra på sig, beta lite och ligga ute i hagen och för att man skall uppfylla den svenska lagen som säger att på sommaren skall mjölkkor komma ut på bete dagligen och ha möjlighet att vistas ute under minst sex sammanhängande timmar per dygn. I detta projekt har vi studerat om man som mjölkproducent kan få högre avkastning och bättre ekonomi om man erbjuder korna rikligt med bete med högt näringsinnehåll under de timmar de kan gå ut, samtidigt som man sparar lite på det foder man ger korna inomhus när de inte kan gå ut och beta. Vi har kallat detta för att vi erbjuder korna produktionsbete och jämfört det med rastbete där korna får fri tillgång till ensilage inne i stallet och bara en mindre hage. Produktionsbete och rastbete jämfördes i två försök, där korna i det första försöket fick gå ut och beta under en period på morgonen och sedan även under en period på kvällen. I det andra försöket fick korna möjlighet att gå ut och beta på natten. I båda försöken fick korna i båda grupperna gå mellan betet och stallet som de ville under betestimmarna. De fick också fick samma mängd kraftfoder och samma kvalitet på sitt ensilage inne. I stallet fick korna med rastbete fri tillgång till ensilage hela dygnet medan korna med produktionsbete fick en begränsad giva på sex kg torrsubstans ensilage per dygn under timmarna när de inte kunde gå ut och beta.
Resultaten av försöken visade att båda grupperna mjölkade lika mycket energikorrigerad mjölk i båda försöken. Mängden energikorrigerad mjölk är den mängd som korna producerar när man tar hänsyn till hur mycket fett och protein som finns i mjölken. När man inte tog hänsyn till mjölkens innehåll av fett och protein utan bara räknade kg mjölk som avkastning, så fann man i det ena försöket, där korna fick beta på natten, att korna på produktionsbete mjölkade mindre kg mjölk än korna med rastbete. Men i försöket där korna betade några timmar på morgonen och några timmar på kvällen var det ingen skillnad i kg mjölk mellan de båda grupperna. Vi fann också att korna med produktionsbete morgon + kväll var utomhus fler timmar och betade längre än någon av de andra grupperna. Ekonomiska beräkningar på lönsamheten gjordes och dessa beräkningar kompletterades med känslighetsanalyser där man varierade olika faktorer såsom kostnader för arbete, för foder mm. Analyserna visade att produktionsbete var ekonomiskt mer gynnsamt än rastbete under förutsättning att mjölkavkastningen kunde bibehållas på jämförbar nivå som i gruppen med rastbete, vilket också lyckades i försöket med bete morgon + kväll. Slutsatsen av försöken blir att produktionsbete ej gav högre avkastning än rastbete i våra försök, men i försöket med bete morgon + kväll var avkastningen jämförbar. Vi fann också att om korna skall gå ute delar av dygnet så är det bättre att korna får gå ute morgon och kväll än på natten. Produktionsbete i ett sådant system var också mer ekonomiskt än rastbete.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Insulinkänslighet och insulinsignalering efter viktminskning hos hästar med metabolt syndrom - en möjlighet att förstå mekanismerna bakom insulinresistens och fång
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H1347212 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 november 2017

Equine metabolic syndrome (EMS) is a commonly recognized condition in horses. EMS is characterized by obesity, insulin resistance (IR), increased risk for laminitis as well as abnormalities in glucose and fat metabolism.

The purpose of the study is to determine abnormalities in the intracellular …

Läs mer

Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen och päron, ett samverkansprojekt
Marie Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 november 2017

Storage diseases, which are caused by different fungi species, decrease the profitability of the Swedish fruit production. New methods are needed to transform the production into organic cultivation. The aim of this project is therefore to develop new strategies of controlling the pathogens in …

Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H1256181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 november 2017

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique …

Läs mer

Studie över naturliga fienders roll vid bekämpning av bladlöss och sköldlöss i äppelodlingar samt odlingsteknikens inverkan på den naturliga regleringen av skadeinsekter
mario porcel, SLU

Projektnummer: H1256150 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 oktober 2017

Through this project we intent to provide information on the state of the ecosystem service provided by natural enemies through the regulation of several relevant pests in Swedish apple orchards: The woolly apple aphid (Eriosoma lanigerum), the mussel scale (Lepidosaphes ulmi) and the rosy apple …

Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1342054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 oktober 2017

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU …

Läs mer

Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps
Lena Engström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333148 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 oktober 2017

The number of hybrid cultivars of spring oilseed rape have increased recently but it is not clear whether their yield potential is reached and nitrogen fertilisation is optimal. Nine field trials will be performed 2014-2016 where the optimal N need and yield potential is determined. The aim is also …

Läs mer

Utveckling av färskskördad åkerböna/bondböna till den svenska och internationella marknaden
Fredrik Fogelberg, JTI - Instiutet för jordbruks- och miljöteknik

Projektnummer: S-15-56-596 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 oktober 2017

In cooperation with two industrial partners (Toppfrys AB and Kalmar Öland Trädgårdsprodukter ek för, KÖTP), the projects studies the possibility to produce fresh frozen horse beans / broad beans for Swedish as well as the export market. The project studies 5-7 bean varieties and optimum harvest …

Läs mer

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1433001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2017

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We …

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter
Maria Neil, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 september 2017

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and …

Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök
David Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1356158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2017

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress