Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430016
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 25 maj 2018
Huvudsökande: Eva Spörndly
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: eva.sporndly@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 32
Medsökande: Geir Næss
Medsökande: Mats Höglind
Beviljade medel: 1 760 000 SEK

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked cows with daytime pasture avoid grazing daytime but are strongly motivated to graze in the morning and evening. In experiment 1, we will study a model with grazing 4 hours in the morning and 4 hours in the evening. In experiment 2, we will study night time grazing with automatically milked (AM) cows, which has been requested by many farmers. We believe that night grazing will work well around midsummer. However, it is uncertain how the increasingly shorter days later in the season will affect animal performance. The objective is to develop the optimal systems for part time grazing on AM farms. Norwegian partner will finance a PhD student that will work in the project and cost of co-applicants.

Deltidsbete där kor har fått riklig tillgång till bete dagtid har givit goda resultat jämfört med rastbete. Vi vill nu se om bättre resultat kan uppnås med deltidsbete morgon och kväll eller bete nattetid. Resultat visar att kor i stall med AM har en stark strävan efter att beta i gryning och skymning. I försök 1 skall vi därför studera en modell där korna får bete 4 timmar på morgonen och 4 timmar på kvällen. I försök 2 vill vi studera bete endast på natten i stall med AM. Detta har efterfrågats av många lantbrukare. Nattbete fungerar troligen utmärkt kring midsommar men hur mycket korna betar och vilken produktion som kan uppnås när nätterna blir mörkare är osäkert och skall därför studeras. Målsättningen är att utveckla det optimala konceptet för produktionsbete på deltid i besättningar med automatisk mjölkning (AM), utifrån en biologisk bärkraftig och ekonomiskt lönsam produktion. HiNT (Norge) bidrar med finansiering bl.a. av en doktorand som skall arbeta i projektet.

Tillgång till bete under morgon + kväll eller på natten har studerats i ett stall med automatisk mjölknings där kor på produktionsbete (P) jämfördes med kor på rastbete (R). Korna i grupp P fick nytt bete dagligen medan mängden ensilage begränsades till 6 kg torrsubstans per ko under de timmar på dygnet då djuren hölls inne på stall. Korna i grupp R fick fri tillgång till ensilage på stall och kunde vistas på ett rastbete (liten yta) under samma tider som korna på produktionsbete. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan grupperna kg energikorrigerad mjölk i något försök och det men kg mjölk i grupp P var signifikant lägre än grupp R i försöket med nattbete. Korna i grupp P med bete morgon + kväll vistades ute längre och betade längre än någon annan grupp. Ekonomiska beräkningar och känslighetsanalyser visade att så länge som avkastning bibehålls på en likartad nivå som i försöket med bete morgon+kväll så var behandling P ekonomiskt bättre än R.

Många mjölkproducenter som har stall med automatisk mjölkning tycker att det är svårt bibehålla en hög avkastning när korna går på bete sommartid. Man väljer då att ha korna på ett mindre rastbete. När korna går på rastbete ges de oftast tillgång till full utfodring inomhus för att säkerställa att de får en god näringsförsörjning. Även om korna på rastbete får nästan allt sitt foder inne, så får de gå ut för att de skall få röra på sig, beta lite och ligga ute i hagen och för att man skall uppfylla den svenska lagen som säger att på sommaren skall mjölkkor komma ut på bete dagligen och ha möjlighet att vistas ute under minst sex sammanhängande timmar per dygn. I detta projekt har vi studerat om man som mjölkproducent kan få högre avkastning och bättre ekonomi om man erbjuder korna rikligt med bete med högt näringsinnehåll under de timmar de kan gå ut, samtidigt som man sparar lite på det foder man ger korna inomhus när de inte kan gå ut och beta. Vi har kallat detta för att vi erbjuder korna produktionsbete och jämfört det med rastbete där korna får fri tillgång till ensilage inne i stallet och bara en mindre hage. Produktionsbete och rastbete jämfördes i två försök, där korna i det första försöket fick gå ut och beta under en period på morgonen och sedan även under en period på kvällen. I det andra försöket fick korna möjlighet att gå ut och beta på natten. I båda försöken fick korna i båda grupperna gå mellan betet och stallet som de ville under betestimmarna. De fick också fick samma mängd kraftfoder och samma kvalitet på sitt ensilage inne. I stallet fick korna med rastbete fri tillgång till ensilage hela dygnet medan korna med produktionsbete fick en begränsad giva på sex kg torrsubstans ensilage per dygn under timmarna när de inte kunde gå ut och beta.
Resultaten av försöken visade att båda grupperna mjölkade lika mycket energikorrigerad mjölk i båda försöken. Mängden energikorrigerad mjölk är den mängd som korna producerar när man tar hänsyn till hur mycket fett och protein som finns i mjölken. När man inte tog hänsyn till mjölkens innehåll av fett och protein utan bara räknade kg mjölk som avkastning, så fann man i det ena försöket, där korna fick beta på natten, att korna på produktionsbete mjölkade mindre kg mjölk än korna med rastbete. Men i försöket där korna betade några timmar på morgonen och några timmar på kvällen var det ingen skillnad i kg mjölk mellan de båda grupperna. Vi fann också att korna med produktionsbete morgon + kväll var utomhus fler timmar och betade längre än någon av de andra grupperna. Ekonomiska beräkningar på lönsamheten gjordes och dessa beräkningar kompletterades med känslighetsanalyser där man varierade olika faktorer såsom kostnader för arbete, för foder mm. Analyserna visade att produktionsbete var ekonomiskt mer gynnsamt än rastbete under förutsättning att mjölkavkastningen kunde bibehållas på jämförbar nivå som i gruppen med rastbete, vilket också lyckades i försöket med bete morgon + kväll. Slutsatsen av försöken blir att produktionsbete ej gav högre avkastning än rastbete i våra försök, men i försöket med bete morgon + kväll var avkastningen jämförbar. Vi fann också att om korna skall gå ute delar av dygnet så är det bättre att korna får gå ute morgon och kväll än på natten. Produktionsbete i ett sådant system var också mer ekonomiskt än rastbete.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress