Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betesväxter till häst - olika arters och blandningars smaklighet och produktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941197
Kategori: Forskningsprogram | Vall & grovfoder
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 maj 2015
Huvudsökande: Margareta Bendroth
Organisation: Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-postadress: margareta.bendroth@radgivarna.nu
Telefon: 0325-618633
Beviljade medel: 475 000 SEK

Kommersiella betesfröblandningar speciellt för häst är ovanliga, och det är lite forskat om hästbete under våra förhållanden. Hästhållare har ofta ont om mark, och därför är betesutnyttjandet viktigt. Målet med projektet var att under fältmässiga förhållanden jämföra smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket omfattade en betesdel och en slåtterdel och betades under två på varandra följande betessäsonger (2011-2012) med tre avbetningar per säsong av fölston med föl. Resultatet blev att engelskt rajgräs, en marknadsblandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel betades mest medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Foderlosta, örter, lusern och käringtand var svåretablerade, både i renbestånd och i blandning, och tålde tramp sämre än gräsen. Resultaten blev desamma, både inom och mellan år. Beståndshöjden påverkade också smakligheten, ju högre bestånd desto sämre smaklighet.

”Betesväxter till häst – olika arters smaklighet och produktion”
(H0941197)
Agronom Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad, lantmästare Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad och agronomie doktor Maria Stenberg, SLU

Sverige är ett av Europas hästtätaste länder när det gäller antal hästar per invånare, men mycket lite är känt om smaklighet och produktion när det gäller hästens bete. Nu har vi genomfört ett projekt för att få svar på vilka betesväxter som är bäst på ett hästbete – om även hästen får välja!
Bakgrund
Idag finns det ca 360 000 hästar i Sverige, vilket är fler än antalet mjölkkor. Många av dessa hästar går på bete, men detta bete är inte alltid lämpligt för dem. De kommersiella vallfröblandningar som idag oftast används till hästbete är i regel anpassade efter högproducerande nötkreatur och därför inte alltid optimala för häst, vilket kan medföra sjukdomar, dåligt betesutnyttjande mm.
Betet är även en motionsyta och måste kunna tåla tramp, vilket också spelar in vid val av betesväxter.
Hur gjorde vi?
Tidigare försök med hästbete i Sverige är få, och andra studier runt om i världen har visat varierande resultat. För att uppdatera kunskapen om vilka betesväxter som passar till häst undersökte vi under fältförhållanden smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket genomfördes på Broline stuteri där ston med föl betade i tre omgångar per år under två på varandra följande betessäsonger. För att kunna jämföra möjlig tillväxt och avkastning genomfördes betesförsöket i två olika delar i samma betesfålla – en del av ytan betades och en del skördades med hjälp av en vallskördemaskin. Smakligheten testades genom att ytorna delades in i rutor med olika betesväxtarter/-sorter/-blandningar. Före, under och efter varje betesomgång gjordes registreringar och provtagningar för att samla information om avbetning och tillväxt.
Vad gillade hästarna?
Redan i början av betesförsöket var det tydligt vad hästarna föredrog. De betade ofta färdigt vissa rutor helt innan de började på andra, och vissa rutor rördes i princip inte alls. I första hand betade de kort och spätt gräs och de betade också gräsen olika mycket i olika utvecklingsstadier. Trots att det var delvis olika hästar som användes i försöket valde alla på samma sätt, både i de olika betesomgångarna och under de två olika åren. Det hästarna gillade mest var engelskt rajgräs, en kommersiell blandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel, medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Det visade sig också att örter, lusern och käringtand var svåretablerade och tålde tramp sämre än gräsen.
Andra resultat
Växternas utvecklingsstadium hade också betydelse. Ju längre och grövre arter, desto mindre smakliga. Dessutom såg vi signifikanta samband mellan beståndshöjd och rator(de områden där hästen gödslar och inte äter) – ju högre växterna var desto mer rator, vilket innebar ett sämre betesutnyttjande. När det däremot var ont om bete under en torrperiod, åt hästarna av alla olika växter.
Slutsatser - att ta med sig
För att få största möjliga utnyttjande av hästbete på åkermark bör man inte släppa på för sent, då betet kan förväxa och smakligheten minska. I så fall kan man ta en skörd eller putsa betet innan man låter hästarna beta igen. Om hänsyn inte behöver tas till speciella behov hos hästarna kan en betesblandning för häst bestå av följande arter: Timotej, engelskt rajgräs, rörsvingel, rödsvingel, ängsgröe och vitklöver. Även om timotej inte var så smaklig i renbestånd så bör den vara med, framförallt om man vill kunna ta en skörd ibland. När det gäller engelskt rajgräs och timotej bör ”betestyper” om möjligt användas. Rödsvingel, ängsgröe och vitklöver ger en god marktäckning och är smakligt och tramptåligt. Örter, lusern och käringtand ratas i stort av hästarna, är trampkänsliga och tillsammans med foderlosta svåretablerade och därför mindre aktuella.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress