Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betesväxter till häst - olika arters och blandningars smaklighet och produktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941197
Kategori: Forskningsprogram | Vall & grovfoder
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 maj 2015
Huvudsökande: Margareta Bendroth
Organisation: Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-postadress: margareta.bendroth@radgivarna.nu
Telefon: 0325-618633
Beviljade medel: 475 000 SEK

Kommersiella betesfröblandningar speciellt för häst är ovanliga, och det är lite forskat om hästbete under våra förhållanden. Hästhållare har ofta ont om mark, och därför är betesutnyttjandet viktigt. Målet med projektet var att under fältmässiga förhållanden jämföra smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket omfattade en betesdel och en slåtterdel och betades under två på varandra följande betessäsonger (2011-2012) med tre avbetningar per säsong av fölston med föl. Resultatet blev att engelskt rajgräs, en marknadsblandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel betades mest medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Foderlosta, örter, lusern och käringtand var svåretablerade, både i renbestånd och i blandning, och tålde tramp sämre än gräsen. Resultaten blev desamma, både inom och mellan år. Beståndshöjden påverkade också smakligheten, ju högre bestånd desto sämre smaklighet.

”Betesväxter till häst – olika arters smaklighet och produktion”
(H0941197)
Agronom Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad, lantmästare Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad och agronomie doktor Maria Stenberg, SLU

Sverige är ett av Europas hästtätaste länder när det gäller antal hästar per invånare, men mycket lite är känt om smaklighet och produktion när det gäller hästens bete. Nu har vi genomfört ett projekt för att få svar på vilka betesväxter som är bäst på ett hästbete – om även hästen får välja!
Bakgrund
Idag finns det ca 360 000 hästar i Sverige, vilket är fler än antalet mjölkkor. Många av dessa hästar går på bete, men detta bete är inte alltid lämpligt för dem. De kommersiella vallfröblandningar som idag oftast används till hästbete är i regel anpassade efter högproducerande nötkreatur och därför inte alltid optimala för häst, vilket kan medföra sjukdomar, dåligt betesutnyttjande mm.
Betet är även en motionsyta och måste kunna tåla tramp, vilket också spelar in vid val av betesväxter.
Hur gjorde vi?
Tidigare försök med hästbete i Sverige är få, och andra studier runt om i världen har visat varierande resultat. För att uppdatera kunskapen om vilka betesväxter som passar till häst undersökte vi under fältförhållanden smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket genomfördes på Broline stuteri där ston med föl betade i tre omgångar per år under två på varandra följande betessäsonger. För att kunna jämföra möjlig tillväxt och avkastning genomfördes betesförsöket i två olika delar i samma betesfålla – en del av ytan betades och en del skördades med hjälp av en vallskördemaskin. Smakligheten testades genom att ytorna delades in i rutor med olika betesväxtarter/-sorter/-blandningar. Före, under och efter varje betesomgång gjordes registreringar och provtagningar för att samla information om avbetning och tillväxt.
Vad gillade hästarna?
Redan i början av betesförsöket var det tydligt vad hästarna föredrog. De betade ofta färdigt vissa rutor helt innan de började på andra, och vissa rutor rördes i princip inte alls. I första hand betade de kort och spätt gräs och de betade också gräsen olika mycket i olika utvecklingsstadier. Trots att det var delvis olika hästar som användes i försöket valde alla på samma sätt, både i de olika betesomgångarna och under de två olika åren. Det hästarna gillade mest var engelskt rajgräs, en kommersiell blandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel, medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Det visade sig också att örter, lusern och käringtand var svåretablerade och tålde tramp sämre än gräsen.
Andra resultat
Växternas utvecklingsstadium hade också betydelse. Ju längre och grövre arter, desto mindre smakliga. Dessutom såg vi signifikanta samband mellan beståndshöjd och rator(de områden där hästen gödslar och inte äter) – ju högre växterna var desto mer rator, vilket innebar ett sämre betesutnyttjande. När det däremot var ont om bete under en torrperiod, åt hästarna av alla olika växter.
Slutsatser - att ta med sig
För att få största möjliga utnyttjande av hästbete på åkermark bör man inte släppa på för sent, då betet kan förväxa och smakligheten minska. I så fall kan man ta en skörd eller putsa betet innan man låter hästarna beta igen. Om hänsyn inte behöver tas till speciella behov hos hästarna kan en betesblandning för häst bestå av följande arter: Timotej, engelskt rajgräs, rörsvingel, rödsvingel, ängsgröe och vitklöver. Även om timotej inte var så smaklig i renbestånd så bör den vara med, framförallt om man vill kunna ta en skörd ibland. När det gäller engelskt rajgräs och timotej bör ”betestyper” om möjligt användas. Rödsvingel, ängsgröe och vitklöver ger en god marktäckning och är smakligt och tramptåligt. Örter, lusern och käringtand ratas i stort av hästarna, är trampkänsliga och tillsammans med foderlosta svåretablerade och därför mindre aktuella.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress