Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430021
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 13 augusti 2019
Huvudsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Organisation: SLU
E-postadress: Kerstin.svennersten@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Johan Dicksved
Medsökande: Bengt-Ove Rustas
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) also is of importance for the growth and health of the calf. It has been indicated that the microbiota in the GIT influence the immunlogical status and the microbiota in the respiratory tract in the newborn calf. In this project we will study if the colostrum feeding routine (bottle feeding, calf suckling or feeding by an esophageal tube) influence the development of the microbiota in the GIT and respiratory tract. New methodology makes these studies possible. The hypothesis is that the microbial interaction in the GIT and respiratory tract is significant for the calf's future capacity for sustainable production as well as the routine of colostrum feeding for the development of the microbiota.

Grunden för uthållig mjölkproduktion läggs redan då kvigkalven är nyfödd. Tidigare resultat har visat att tillväxt och hälsa under kalvens tidiga ålder påverkar kalvens framtida produktionsförmåga, vilket delvis beror på näringsförsörjningen. Det kan dock inte det vara hela sanningen. Troligen har bakteriefloran i magtarmkanalen (MTK) betydelse för kalvens hälsa och tillväxt. Indikationer finns att bakteriefloran i MTK kan påverka kalvens immunstatus samt bakterieflora och immunstatus i andningsvägarna. I detta projekt avser vi att undersöka hur utfodringsrutinen av råmjölk (utfodring via nappflaska, kalven får dia eller kalven sondmatas) påverkar utvecklingen av bakteriefloran i MTK och andningsvägar. Ny metodik möjliggör dessa studier. Hypotesen är att den mikrobiella interaktionen i MTK och andningsvägar spelar en viktig roll för kalvens framtida förmåga till uthållig produktion och att utfodringsrutinen av råmjölk kan ha en avgörande betydelse för utvecklingen av bakteriefloran.

Projektets syfte var att undersöka etableringen av mikrober hos unga kalvar och särskilt påverkan av utfodringsmetoden. Råmjölk gavs till 25 tjur- och 22 kvigkalvar med strupsond eller flaska. Hälften av de flaskutfodrade kalvarna fick dia modern. Den mikrobiella sammansättningen i tarminnehåll och tarmslemhinna från olika delar av mag-tarmkanalen hos 2 och 7 dagar gamla tjurkalvar, träck från 2, 7, 14, 28, 56 och 90 dagar gamla kvigkalvar samt mjölk analyserades med gensekvensering. Innehåll av metaboliter i prover från tarmarna analyserades med NMR-spektroskopi. Redan vid två dagars ålder fanns skillnader i mikrobpopulationen utmed mag-tarmkanalen med stora skillnader mellan de bakre och främre delarna. De metaboliska profilerna skilde sig också mellan olika tarmsegment. Den mikrobiella sammansättningen skiljde sig mellan slemhinna och tarminnehåll. Utfodringsmetod eller mjölkens bakteriesammansättning hade ingen större inverkan på mikrobernas etablering i mag-tarmkanalen.

Mikroberna i mag-tarmkanalen är viktiga för tarmens funktion men också för immunförsvaret och därmed värddjurets hälsa och välbefinnande. Mag-tarmbakterier etablerar sig tidigt i kalvens liv i samband med att den får i sig råmjölk. Vilka bakterier som finns i mjölken har sannolikt betydelse för hur populationen av bakterier i tarmarna utvecklas. Sättet att utfodra kan också ha betydelse eftersom det kan påverka var i mag-tarmkanalen mjölken hamnar. På senare år har en del besättningar börjat utfodra samtliga kalvar med strupsond för att på ett effektivt sätt se till att de får i sig rätt mängd råmjölk i rätt tid. Att ge mjölk med sond är annars en metod som används till svaga kalvar som inte kan dricka själva. Det har rests frågetecken kring om det är etiskt försvarbart att utfodra även friska kalvar med sond. Sondmatning innebär att mjölken först hamnar i vommen istället för i löpmagen, som den gör vid utfodring med napp eller när kalven diar. När kalven suger sluts den så kallade struprännan, ett hudveck i nätmagen, vilket innebär att mjölken rinner från matstrupen och direkt ut i löpmagen men vid sondutfodring sluts inte struprännan. Syftet med det här projektet var att utforska hur mikrobpopulationen utvecklas i kalvens magar och tarmar samt hur populationen påverkas av utfodringssättet.
Prover samlades från tarminnehåll och skrap från tarmslemhinnan hos kalvar som var två respektive sju dagar gamla. Prover togs i vommen, löpmagen, tolvfingertarmen, tunntarmen, blindtarmen och nedre tjocktarmen samt i träcken. Träckprover togs även från kvigkalvar som var 2, 7, 14, 28, 56 (vid avvänjning) och 90 dagar gamla. Sammansättningen av bakterier i proverna analyserades med modern genteknik. Dessutom analyserades proverna på innehåll av olika metaboliter, det vill säga nedbrytningsprodukter från processer i kroppen och tarmarna.
Analyserna visade att bakteriepopulationen i de olika tarmsegmenten skilde sig åt. Det var stora skillnader mellan populationen i början (magarna) och i slutet (blindtarm och tjocktarm) av mag-tarmkanalen. När kalvarna blev äldre ökade skillnaderna. Det var också skillnader mellan vilka bakterier som fanns i tarminnehållet och vilka som fanns i tarmslemhinnan. Vissa bakterier fäster vid tarmslemhinnan och kan påverka tarmens funktion och motståndskraft mot sjukdomar. Lactobaciller, som anses vara bra för tarmhälsan, fanns främst i tarminnehållet medan E. coli bakterier, som kan vara sjukdomsframkallande och icke sjukdomsframkallande, i huvudsak påträffades i slemhinnan.
Vi kunde konstatera att mikrobpopulationen i mag-tarmkanalen hos unga kalvar genomgår en betydande förändring över tid att populationen utvecklas fram till tre månaders ålder. I början av kalvens liv dominerar så kallade fakultativt anaeroba bakterier, som kan leva både i syrefri och syrehaltig miljö, och efterhand tar anaeroba bakterier, som endast lever i syrefria miljöer, över.
Sättet att utfodra råmjölk, sondmatning jämfört med flaskmatning, hade ingen inverkan på bakteriesammansättning. Däremot kunde vi se att de kalvar som diat modern under första dygnet hade lägre andel laktobaciller i löpmagen jämfört med övriga kalvar. Det är svårt att veta vad det beror på men en anledning skulle kunna vara att de kalvar som diade fick i sig mindre mängd råmjölk än övriga kalvar. Det borde missgynna lactobacillerna som utnyttjar mjölksockret som näringskälla. Vi kunde inte se något samband mellan mikrobsammansättningen i mjölken och i mage eller tarm, vilket var lite förvånande.
Det vi lärt av det här projektet är att tarmbakteriernas sammansättning utvecklas under kalvens första levnadsmånader och att den skiljer sig mellan olika delar av tarmarna. Vad som styr utvecklingen och hur den påverkar kalven vill vi gärna studera vidare eftersom det förmodligen är viktigt för kalvens hälsa och tillväxt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress