Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen of biodiversitet inom det bakteriella släktet Brachyspira för patogenicitet och epidemiologi hos gris och fåglar

Status: Avslutat
Projektnummer: V0550134
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 28 februari 2012
Huvudsökande: Karl-Erik Johansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: karl-erik.johansson@sva.se
Telefon: 018-67 31 90
Beviljade medel: 325 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Tarmbakterier inom släktet Brachyspira kan isoleras från olika arter av däggdjur och fåglar. Det finns sju officiellt erkända och flera föreslagna arter. Flera arter kan orsaka diarrésjukdom, ökad dödlighet och/eller produktionsförluster inom gris- och fjäderfäproduktionen. Den mest kända arten är B. hyodysenteriae som orsakar den allvarliga diarrésjukdomen svindysenteri. I projektet har vi applicerat biokemiska och molekylära metoder för att studera biodiversitet och dess betydelse för diagnostik, patogenicitet och epidemiologi. Viktiga slutsatser är att brachyspiror har hög genetisk biodiversitet, otydliga artgränser och betydande geografisk spridning. Vilda andfåglar är sannolika naturliga reservoarer. Dessa fåglar bär på en mycket komplex intestinal brachyspiraflora som delvis delas med tamdjur som gris och höns. Det finns ingen enskild diagnostisk metod för säker identifiering av alla brachyspiraarter. Resultaten har praktisk betydelse för diagnostik, epidemiologi och bekämpning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Inledning
Tarmbakterier, som tillhör släktet Brachyspira (trivialnamn: brachyspira), kan isoleras från flera olika arter av däggdjur och fåglar. Brachyspiror är korkskruvsformade, rörliga och hemolytiska bakterier (kan spränga röda blodkroppar), som tillhör gruppen Spirochaetes (trivialnamn: spiroketer). Bland spiroketerna hittar man, förutom brachyspiror, flera andra viktiga sjukdomsframkallande bakterer som t.ex. Borrelia spp. (ger borreliainfektioner hos människa och djur), Leptospira spp. (ger leptospirainfektioner hos människa och djur) och Treponema pallidum (ger syfilis hos människa).

Internationellt sett är brachyspirainfektioner ett stort och ökande problem bland tamdjur, speciellt grisar och höns. För närvarande finns sju officiellt erkända och flera föreslagna arter inom släktet. Flera arter kan orsaka diarrésjukdom, ökad dödlighet och/eller produktionsförluster inom gris- och fjäderfäproduktionen. Den mest kända arten är B. hyodysenteriae, som orsakar den mycket allvarliga diarrésjukdomen svindysenteri. Brachyspira pilosicoli orsakar sjukdomen spiroketal diarré, som är en mildare tarmsjukdom hos gris. Många forskare anser att B. pilosicoli kan smitta mellan djur och människor (zoonos) och att den även kan orsaka tarmsjukdom hos människor. Arterna B. alvinipulli, B. intermedia, B. pilosicoli och B. hyodysenteriae orsakar tarmsjukdomar hos fåglar.

Syfte med studien
Tidigare forskning om brachyspiror i Sverige och andra länder har främst handlat om grisar. Kunskapen var därför ganska liten om förekomst hos andra djurslag, genetisk mångfald (biodiversitet) hos brachyspiror från andra djur än gris, och om spridningsvägar och möjliga naturliga värdar (reservoarer). Syftet med detta projekt var att vinna ökad kunskap inom dessa områden.

Resultat
Projektet har resulterat i en stor mängd nya resultat. Vi har visat att brachyspirabakterier har mycket större naturlig variation än vad som tidigare var känt och att ett värddjur kan samtidigt bära på flera arter eller varianter av en och samma brachyspira-art i tarmen. Andfåglar, särskilt gräsänder, verkar vara naturliga värddjur för brachyspiror. Vi har även rapporterat fynd av fem nya brachyspiror (”B. corvi”, ”B. muridarum”, ”B. muris”, ”B. rattus” och ”B. suanatina”). Den sistnämnda arten kan överföras mellan gräsänder och grisar samt orsakar svindysenteriliknande sjukdomssymptom hos gris. Inom ramen för projektet har vi utarbetat effektiva metoder för att renodla brachyspiror och att eliminera kontaminanter (bakterier av andra typer) från bakterieodlingarna, vilket kan vara ett betydelsefullt diagnostiskt problem. Vi har också beskrivit en ny gen, som minskar bakteriens känslighet för ß-laktamantibiotika till vilka penicillin hör. Liknande gener har tidigare aldrig påvisats hos brachyspiror från vilda djur.

Metod
Vi har använt olika fenotypiska och molekylära metoder för att bestämma vilka brachyspiror ett visst djur eller en viss flock kan bära på. Fenotypiska metoder används för att undersöka synliga egenskaper hos bakterien, t.ex. hur de tillväxer i laboratoriemiljö och vilka enzymer de kan bilda. Dessa egenskaper kan användas för att preliminärt skilja på brachyspiror. Molekylära metoder (t.ex. PCR och DNA-sekvensanalys av olika gener) används för diagnostik och för att undersöka variationen i bakteriens arvsmassa inom och mellan olika brachyspiror.

Slutsats och råd till näringen
I detta projekt har vi framförallt satt fokus på den ärftliga mångfalden hos brachyspirabakterier och vi har försökt att dra slutsatser om vad den betyder i praktiken för diagnostik och epidemiologi. Bakteriernas höga grad av genetisk mångfald och det faktum att många värddjur bär på flera varianter samtidigt har tidigare ofta förbisetts och det försvårar laboratoriediagnostiken. Våra resultat kommer i förlängningen att bidraga till förbättrad diagnostik. Den nya kunskapen om att det finns en naturlig reservoar (andfåglar) ger helt nya aspekter på hur bakterierna sprids i naturen och på möjligheterna att förebygga och eliminera smittan. Våra resultat tyder på att brachyspiror också kan spridas från vilda andfåglar via t.ex. träck eller dricksvatten till tamdjur. Fortsatta undersökningar behövs för att ta reda på betydelsen av våra fynd, men den viktigaste smittvägen bland grisar är sannolikt grisen själv. Risken för smitta kan sannolikt minskas genom goda smittskyddsrutiner på gården, framför allt att undvika kontakt mellan tamdjur och andfåglar, och att inte ge grisar och höns dricksvatten från vattendrag och insjöar. Fynden av en frilevande reservoar innebär också att det kan vara svårt att helt utrota sjukdomen svindysenteri.

Behov av vidare studier
Det faktum att änder ofta är koloniserade av flera olika arter och/eller genetiska varianter samtidigt i samma del av tarmen kan utgöra en grund för genetiskt utbyte mellan bakterierna, som i sin tur möjligen kan leda till brachyspira-bakterier med nya egenskaper. Brachyspiror kodar nämligen i sin kromosom för en s.k. profag, som bär på en överföringsmekanism vilken slumpmässigt kan flytta delar av arvsmassan till andra brachyspiror och därigenom ge upphov till nya varianter med andra egenskaper än motagarcellen. Detta är således ett mycket angeläget framtida forskningsområde. Fynden av hittills okända Brachyspira-arter visar att vår kunskap är otillräcklig och vår studie visar mycket tydligt att det vinns behov av förbättrad diagnostik.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress