Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342225
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 4 juli 2016
Huvudsökande: Paula Persson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Paula.Persson@slu.se
Telefon: 018 67 23 58
Medsökande: Birgitta Båth
Medsökande: Anita Gunnarsson
Beviljade medel: 750 000 SEK

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional research methods are combined with farmer’s
experiments aiming at mutual participation. Qualitative methods are combined with quantitative to create a holistic
interpretation and evaluation of the work. Part of the cropping system are studied with focus on the capacity of the
preceding crop to promote the modification of soil structure and its possibility the suppress diseases in the following
potato crop. The effect of preceding crops are compared with and without mechanical soil structure modification
and analyses how the methods interact. A PhD student is working close together with the group of farmers, advisors and scientists that are attached to the project.

Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam och konkurrenskraftig odling. Traditionella forskningsmetoder kombineras med
lantbrukarexperiment där delaktighet eftersträvas. Kvalitativa metoder kombineras med kvantitativa för att tolkning
och utvärdering av arbetet skall ske utifrån en helhetssyn. Delar av odlingssystemet studeras med fokus på
förfruktens förmåga att bidra till alvluckring för bästa utveckling av potatisplantan men också dess möjlighet att
hämma sjudomar i efterföljande potatisgröda. Förfruktsverkan jämförs med och utan mekanisk djupluckring och
analyser görs av hur de båda metoderna samspelar. Till projektet är knuten en doktorand vars arbete drivs tillsammans med
kärngruppen av odlare, forskare och rådgivare.

Detta projekt om uthållig potatisproduktion har arbetat med deltagardriven forskning och samlat lantbrukare, forskare inklusive en doktorand, rådgivare och intdustri. Deltagarna har arbetat med frågeställningar hur problemen med markpackning kan lösas. Kan en djuprotad förfrukt till potatis göra samma jobb som en djupluckring ner till 45 cm efter sättning? Kan kombinationen av de båda metoderna addera effekterna? Frågorna testades i fält- och odlarförsök. Rotmätningar i matpotatis visade att både bra förfrukter och djupluckring bildar djupare och mer rötter en oluckrad kontroll. Kombinationen av luckringsmetoder förstärkte effekten ytterligare. Knöl- och stärkelseskörd ökade i stärkelsepotatis med båda metoderna men då en bra, djuprotad förfrukt använts kunde inte positiv effekt av djupluckring visas. Projektet har byggt en plattform för lärande som också ger möjlighet till en väl fungerande doktorandutbildning - tillämpad forskning med direkt förankring i praktiken.

Detta projekt om uthållig potatisproduktion har arbetat med deltagardriven forskning och lärande. Det har samlat lantbrukare, forskare inklusive en doktorand, rådgivare och industriintressenter i en samverkande forskningsgrupp med 30 deltagare. Deltagande odlare kom från Skåne, Blekinge och Östergötland, representerande både mat-, stärkelse- och industripotatisproducenter.
Frågeställningarna som projektets samverkande forskningsgrupp och doktoranden har arbetat med rör problemen med markpackning som främst orsakas av intensiv användning av tunga maskiner och ensidiga växtföljder. Vilka metoder kan användas för att förbättra markstrukturen för att gynna potatisplantans utveckling och därmed skörd och kvalitet? Djupluckring efter sättning, mellan potatisraderna hade provats med både positivt och för tyngre jordar mer tveksamma resultat bland många stärkelsepotatisodlare före projektets start. Fortsatta studier av djupluckringsmetodens möjligheter prioriterades av deltagande odlare. En ytterligare metod som introducerades av gruppen var att studera djuprotade förfrukters möjligheter att förbättra strukturen av en packad jord dvs. kan dessa grödor, året före potatisgrödan, göra samma jobb som mekanisk djupluckring? Eller kan en kombination av de båda metoderna addera effekterna? Frågorna testades i fältförsök i mat- och stärkelsepotatis i Kristianstad och i odlarexperiment hos deltagande odlare. Åtta förfruktsbehandlingar med oljerättika, maträttika, lupin och rödklöver i olika kombinationer valdes ut tillsammans av deltagarna. Odlarna valde sedan att arbeta med en av dessa förfruktsbehandlingar i sina egna gårdsexperiment.
Mätningar av motståndet i marken kunde visa att mekanisk djupluckring minskade motståndet rejält. Detta kunde inte visas för de utvalda förfrukterna som istället behöll samma motstånd som den oluckrade kontrollen. Rotmätningar i matpotatis visade dock att både bra förfrukter och djupluckring efter sättning bildar både djupare och mer rötter än oluckrad kontroll trots att mätningarna av markens motstånd inte kunnat visa detta. Kombinationen av luckringsmetoderna förstärkte denna positiva effekt ytterligare. Detta förklaras troligen med markporer och kanaler skapade av förfrukterna kan året efter användas av potatisplantan för utveckling av rötter. Djupare och fler rötter i leden med biologisk alvluckring och i kombinationen med de två luckringsmetoderna ledde dock inte till högre kväveupptag eller högre skörd. Troligen reflekterar dessa resultat både god tillgång på både vatten och näring för potatisgrödan. För fullt utnyttjande av potentialen av biologisk eller mekanisk alvluckring i matpotatis måste närings- och vattenförsörjningen anpassas till det förbättrade rotsystemet.
Knöl- och stärkelseskörd ökade i stärkelsepotatis, då de båda metoderna studerades enskilt. Men då en bra, djuprotad förfrukt hade använts kunde inte en adderad effekt av djupluckring visas. Dessa resultatet pekar därmed på möjligheten att använda en bra, djuprotad förfrukt som alternativ till mekanisk luckring.
I denna studie påverkade mekanisk djupluckring kväveupptaget positivt.
Projektet har byggt en plattform för lärande. Odlarexperiment tillsammans med regelrätta fältförsök stärker möjligheten att testa och utvärdera relevanta frågeställningar i praktiken och implementera nya rön. Sex s.k satelitgrupper av lantbrukare fanns också med i plattformen. Dessa deltagardrivna grupper, ledda av en expertrådgivare, använde och diskuterade också resultaten från projektet. Den modell som har skapats i projektet bör användas i framtiden och kan utvecklas ytterligare. Den ger möjlighet till en väl fungerande doktorandutbildning - tillämpad forskning med direkt förankring i praktiken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress