Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342225
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 4 juli 2016
Huvudsökande: Paula Persson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Paula.Persson@slu.se
Telefon: 018 67 23 58
Medsökande: Birgitta Båth
Medsökande: Anita Gunnarsson
Beviljade medel: 750 000 SEK

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional research methods are combined with farmer’s
experiments aiming at mutual participation. Qualitative methods are combined with quantitative to create a holistic
interpretation and evaluation of the work. Part of the cropping system are studied with focus on the capacity of the
preceding crop to promote the modification of soil structure and its possibility the suppress diseases in the following
potato crop. The effect of preceding crops are compared with and without mechanical soil structure modification
and analyses how the methods interact. A PhD student is working close together with the group of farmers, advisors and scientists that are attached to the project.

Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam och konkurrenskraftig odling. Traditionella forskningsmetoder kombineras med
lantbrukarexperiment där delaktighet eftersträvas. Kvalitativa metoder kombineras med kvantitativa för att tolkning
och utvärdering av arbetet skall ske utifrån en helhetssyn. Delar av odlingssystemet studeras med fokus på
förfruktens förmåga att bidra till alvluckring för bästa utveckling av potatisplantan men också dess möjlighet att
hämma sjudomar i efterföljande potatisgröda. Förfruktsverkan jämförs med och utan mekanisk djupluckring och
analyser görs av hur de båda metoderna samspelar. Till projektet är knuten en doktorand vars arbete drivs tillsammans med
kärngruppen av odlare, forskare och rådgivare.

Detta projekt om uthållig potatisproduktion har arbetat med deltagardriven forskning och samlat lantbrukare, forskare inklusive en doktorand, rådgivare och intdustri. Deltagarna har arbetat med frågeställningar hur problemen med markpackning kan lösas. Kan en djuprotad förfrukt till potatis göra samma jobb som en djupluckring ner till 45 cm efter sättning? Kan kombinationen av de båda metoderna addera effekterna? Frågorna testades i fält- och odlarförsök. Rotmätningar i matpotatis visade att både bra förfrukter och djupluckring bildar djupare och mer rötter en oluckrad kontroll. Kombinationen av luckringsmetoder förstärkte effekten ytterligare. Knöl- och stärkelseskörd ökade i stärkelsepotatis med båda metoderna men då en bra, djuprotad förfrukt använts kunde inte positiv effekt av djupluckring visas. Projektet har byggt en plattform för lärande som också ger möjlighet till en väl fungerande doktorandutbildning - tillämpad forskning med direkt förankring i praktiken.

Detta projekt om uthållig potatisproduktion har arbetat med deltagardriven forskning och lärande. Det har samlat lantbrukare, forskare inklusive en doktorand, rådgivare och industriintressenter i en samverkande forskningsgrupp med 30 deltagare. Deltagande odlare kom från Skåne, Blekinge och Östergötland, representerande både mat-, stärkelse- och industripotatisproducenter.
Frågeställningarna som projektets samverkande forskningsgrupp och doktoranden har arbetat med rör problemen med markpackning som främst orsakas av intensiv användning av tunga maskiner och ensidiga växtföljder. Vilka metoder kan användas för att förbättra markstrukturen för att gynna potatisplantans utveckling och därmed skörd och kvalitet? Djupluckring efter sättning, mellan potatisraderna hade provats med både positivt och för tyngre jordar mer tveksamma resultat bland många stärkelsepotatisodlare före projektets start. Fortsatta studier av djupluckringsmetodens möjligheter prioriterades av deltagande odlare. En ytterligare metod som introducerades av gruppen var att studera djuprotade förfrukters möjligheter att förbättra strukturen av en packad jord dvs. kan dessa grödor, året före potatisgrödan, göra samma jobb som mekanisk djupluckring? Eller kan en kombination av de båda metoderna addera effekterna? Frågorna testades i fältförsök i mat- och stärkelsepotatis i Kristianstad och i odlarexperiment hos deltagande odlare. Åtta förfruktsbehandlingar med oljerättika, maträttika, lupin och rödklöver i olika kombinationer valdes ut tillsammans av deltagarna. Odlarna valde sedan att arbeta med en av dessa förfruktsbehandlingar i sina egna gårdsexperiment.
Mätningar av motståndet i marken kunde visa att mekanisk djupluckring minskade motståndet rejält. Detta kunde inte visas för de utvalda förfrukterna som istället behöll samma motstånd som den oluckrade kontrollen. Rotmätningar i matpotatis visade dock att både bra förfrukter och djupluckring efter sättning bildar både djupare och mer rötter än oluckrad kontroll trots att mätningarna av markens motstånd inte kunnat visa detta. Kombinationen av luckringsmetoderna förstärkte denna positiva effekt ytterligare. Detta förklaras troligen med markporer och kanaler skapade av förfrukterna kan året efter användas av potatisplantan för utveckling av rötter. Djupare och fler rötter i leden med biologisk alvluckring och i kombinationen med de två luckringsmetoderna ledde dock inte till högre kväveupptag eller högre skörd. Troligen reflekterar dessa resultat både god tillgång på både vatten och näring för potatisgrödan. För fullt utnyttjande av potentialen av biologisk eller mekanisk alvluckring i matpotatis måste närings- och vattenförsörjningen anpassas till det förbättrade rotsystemet.
Knöl- och stärkelseskörd ökade i stärkelsepotatis, då de båda metoderna studerades enskilt. Men då en bra, djuprotad förfrukt hade använts kunde inte en adderad effekt av djupluckring visas. Dessa resultatet pekar därmed på möjligheten att använda en bra, djuprotad förfrukt som alternativ till mekanisk luckring.
I denna studie påverkade mekanisk djupluckring kväveupptaget positivt.
Projektet har byggt en plattform för lärande. Odlarexperiment tillsammans med regelrätta fältförsök stärker möjligheten att testa och utvärdera relevanta frågeställningar i praktiken och implementera nya rön. Sex s.k satelitgrupper av lantbrukare fanns också med i plattformen. Dessa deltagardrivna grupper, ledda av en expertrådgivare, använde och diskuterade också resultaten från projektet. Den modell som har skapats i projektet bör användas i framtiden och kan utvecklas ytterligare. Den ger möjlighet till en väl fungerande doktorandutbildning - tillämpad forskning med direkt förankring i praktiken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Trädgård
Växtodling

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress