Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologisk markkartering i fältförsök - DNA-baserad analys av jordburna växtsjukdomar

Status: Avslutat
Projektnummer: V0960049
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 28 oktober 2015
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.jonsson@slu.se
Telefon: 0511-67129
Beviljade medel: 900 000 SEK

Jordprov från 43 fältförsök analyserade på förekomst av DNA från Plasmodiophora brassicae. P brassicae är den organism som orsakar klumprotsjuka på oljeväxter. I 26% av proven detekterades P.brassicae DNA och i 3 st >50 fg DNA g-1 jord. Jordprov från de sk bördighetsförsöken, startade 1957-1966 och provtagna vart 4:e, analyserades på förekomst av P.brassicae DNA. I försökens växtföljd ingår oljeväxt vart 4.e eller 6.e år. Försöksplatserna med en 4-årig växtföljd, förutom den med höga halter av kalciumkarbonat, visad sig nå höga halter (>1000 fg DNA g-1 jord) efter respektive 9, 11 och 12 oljeväxtgrödor. Skördarna var kraftig reducerade när angreppen var stora. Bland de 5 försöksplatser i Mellansverige med 6 år emellan oljeväxtgrödor detekterades DNA från P. brassicae endast i jord från en plats. Förloppet med ökande halter av DNA och en topp följd av nedgång när oljeväxter togs ut ur växtföljden var den samma i försöksled med varierande mängd gödsling med NPK..

xFlera av de svåra patogener på våra grödor är jordburna, dvs de är mikroorganismer som överlever i marken i väntan på att en lämplig värdväxt odlas igen och för att då återigen kunna angripa. När samma gröda odlas med få års mellanrum på ett fält ökar risken för kraftig uppförökning av dessa sjukdomsorsakade organismer med avsevärda skördeförluster som följd. En varierad växtföljd med grödor som inte är nära släkt minskar risken för uppförökning skördeförluster. De sk jordburna patogener överlever i fält med sk vilokroppar/ sporer som har olika grad av överlevnad beroende omständigheter som odlingsteknik, jordart och väder. Trots nyttan av känna till infektionsgraden av jordburna patogener så har traditionellt försök till sådan diagnos på enskilda fält varit mycket begränsade. Den har främst bestått av en möjlighet till resurskrävande tester av jord i krukor i växthus sk biotester för några av de svåraste sjukdomarna. Men på senare tid har metoder utvecklats som baseras på detektion och kvantifiering av artspecifika DNA-sekvenser. Med stöd från SLU och SLF har metoder utvecklats för kvantifiering av några av de viktigaste jordburna patogenerna i ett sk TEMA-forskningsprogram vid SLU kallat ”Biologisk markkartering av jordburna patogener” (BioSoM). Denna nya analysteknik har i detta projekt använts för att undersöka förekomsten av en svår patogen, klumprotsjuka på oljeväxter, på försöksplatser där avsikten hos försöksutföraren varit att testa odlingsvärdet av nytt sortmaterial. Metoden har också använts för att skatta förändringar över tid av förekomsten av sporer klumprotsjuka i två växtföljd där oljeväxter förekommer vart 4 eller av 6 år. Resultaten från inventering av fältförsökplatser för sortförsök pekar på att patogenen klumprotsjuka verkar vara sprid på vart 4:e fält i odlingsbygden i Skåne och Mellansverige. Det är därför framgent relevant att kontrollera förekomsten på den tänkta fältförsök platsen innan försök med oljeväxter läggs ut. Om det inte är så att man vill testa hur en viss förekomst av sporer av en jordburen patogen som P. brassicae skadar grödan och att borde vara viktigt även för lantbrukare för att minska risken för kraftiga skördeförluster. Under 50- och 60-talet anlades ett antal sk bördighetsförsöken (SLU Plan 3-9001) av SLU i hela Sverige. Målet vara studera hur förändringar i bördigheten, skörd, kvalite m.m., skulle kunna mötas med tillförsel av mineralgödsel när antalet kreatur minskade och näringen från stallgödel måste ersättas. Vallen ersattes med oljeväxter och spannmål i en 6-årig växtföljd i Mellansverige och med sockerbetor och oljeväxter i en 4-årig i Skåne. Det intressanta för detta projekt är att det har tagits ut jordprover ur varje led vart fjärde år sedan starten samt att det i några försök noterades angrepp av klumprotsjuka på några försöksplatser. Analysen av jordproverna från bördighetsförsöken visade på mycket intressant epidemiologiskt förlopp där förhöjda halter av DNA från P. brassicae kunde noteras i jordprover en eller två grödor redan innan skördeförlusteran blev kraftiga och öppenbara för försökledarna. Resultaten indikerar att en jordanalys av DNA från P. brassica kan användas som ett prognosredskap för att bedöma risken förangrepp av klumprotsjuka i en kommande oljeväxtgröda. Detta eftersom det krävts ett par år gynnsamma för klumprotsutveckling innan skördesänkningarna blev signifikanta.
Resultaten från försöksplatsen med en kalkrik jordmån pekar på att det finns fält där inte klumprotsjuka är ett hot även vid intensivodling av oljeväxter. Om misstänker att man har en sådan jord kan ju också metoden att analyser förekomsten med DNA.-tekniker kom väl till pass. Metoder för att skatta förekomsten av jordburna sjukdomar är lika användabar både i ekologisk och sk konventionell odling eftersom de båda i princip saknar andra kontroll åtgärder än resistensförädling och avhållsamhet från upprepad odling av mottagliga grödor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress