Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologisk Markkartering- Integrerad analys av jordburna växtsjukdomar och markkemi i oljeväxter och stråsäd

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833502
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 7 november 2013
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.jonsson@slu.se
Telefon: 0511-67129
Beviljade medel: 2 185 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med biologisk markkartering (BioSoM) är att öka kunskapen om jordburna patogener och de faktorer som påverkar deras skadepåverkan. Målet är en karteringstjänst för lantbrukare för att optimera den platsspecifika växtodlingen. Det har utvecklats DNA-metoder för säker artbestämning samt kvantifiera av några markburna patogener, eg klumprotsjuka i oljeväxter, ärtrotröta och bomullsmögel. En ”aseptisk” homogeniseringsrutin har utvecklats för jord. Kunskapen har ökat om bildandet av vilosporer/vilokroppar och arbete inletts med sekvensering av hela P. brassicae genetiska material. En utvärdering ingår av samband mellan förekomst av infektiösa patogener och markparametrar som pH-värde, makro- och mikronäringsämnen. Bor har visat hämmande effekt på ärtrotröta och klumprotssjuka. I samarbete med Högsklan i Skövde inletts utformningen av presentationsrutiner för bättre implementering och upptag hos kunder (rådgivare/lantbrukare) av ny kunskap.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Det övergripande syftet med är att bygga upp grundläggande kunskap om jordburna patogener och de faktorer som påverkar deras utveckling och skadepåverkan. Slutmålet, visionen, är karteringstjänst som kan nyttjas av lantbrukare för att optimera sin platsspecifika växtodling, en sk ”Biologisk markkartering”.
Forskningsprogrammet “Biologisk markkartering” är ett sk TEMA-forskningsprogram vid NL-fakulteten, SLU. Avsikten med programmet var att det skulle pågå i 3+3 år efter en utvärdering efter den första tre-årsperioden. Fas två av BioSoM är nu också beviljat och löper under 2013-2015.
Traditionellt har diagnos och prognos av jordburna växtpatogener, dvs mikroorganismer som utnyttjar jorden för överlevnad i väntan på lämplig växt att angripa, har varit mycket begränsade i Sverige och i övriga världen. Den har främst bestått av resurskrävande biotester i växthus. I Australien har emellertid under de senaste 10 åren utvecklats en världsunik service där man med DNA-teknik bestämmer förekomsten av några för Australien viktiga jordbundna patogener i jordprov. De jordburna växtpatogenerna sprids vanligtvis med sk sporer eller sklerotier eller mycel i jorden. De infekterar roten och tillväxer till inuti växten, vilken i många fall försvårar en korrekt diagnos. Många överlever i fält med sk vilokroppar/vilostrukturer (sklerotier) som har olika grad av överlevnad beroende omständigheter i marken som jordart, grödval och väderlek. I Sverige har vi avsevärda problem med främst klumprotsjuka och kransmögel i oljeväxter, ”rotröta” hos ärter och i rödklöver. Problemen kan vara stora och är främst kopplade till olämplig växtföljd. De kan endast reduceras genom att utesluta mottagliga växter under 5-15 år. I framtidens växtodling, ställs stora krav på att effektiv fånga solljus till höga skördar med rätt kvalitet. Kombinationen av precisionsodlingsteknik, (GPS-styrning och geografiska informationssystem, GIS) samt rimligt dyra DNA-baserade analyser av markburna patogener öppnar ett nytt kunskapsfält, som vi valt att kalla ”Biologisk markkartering”. Utifrån en bestämning av förekomst av jordburna patogener kan förbättra valet av gröda, odlingsåtgärder och avsevärt öka den platsspecifika anpassningen i växtodlingen. Eftersom det är känt att förekomsten av patogener kan variera i fält beroende på biotiska och abiotiska faktorer och att flertalet av patogenerna är långlivade i marken är målet att efter en kartering bygga modeller och prognoser som visar när och var det åter är aktuellt att odla en mottaglig gröda eller när en resistent sort måste användas samt hur näringstillförseln skall optimeras för att reducera angrepp. Extra problematiskt med dessa sjukdomar nu när intresset för och behovet av inhemskt producerad biodrivmedel och proteinfoder ökar i EU. Trots att odlingen varit liten under 2000-talets inledning så uppmärksammas redan nu avsevärda problem med sjukdomar kopplade till växtföljd i våra oljeväxter och ärter. För oljeväxteret gäller det bomullsmögel (Sclerotinia sclerotiorum), kransmögel (Verticillium longisporum) och klumprotsjuka (Plasmodiophora brassicae). Dessa sjukdomar kan även angripa andra växter inklusive vissa ogräs förutom att de kan överleva i marken i väntan på nästa mottagliga gröda.
För att nå EUs mål att öka självförsörjningsgraden av protein ligger det i dagsläget närmast tills hands att försöka öka ärtodlingen i Sverige. Uppförökning av markburna växtföljdsjukdomar som ärtrotröta (Aphanomyces euteiches) är redan ett stort problem för konservärtsindustrin och många ekologiska odlare. Andra patogener angriper också ärtgrödan t.ex. Fusarium oxysporum f. sp pisi som orsakar vissnesjuka respektive F. solani f. sp pisi som orsakar rotröta samt Pythium spp. Den senare orsakar skador på rot och groddplanta. En rutinmässig kartering skulle förenkla identifieringen av lämpliga fält för oljeväxtodling liksom för konservärts- och foderärtsodling såväl för konventionella som ekologisk.

Rödklöver är den viktigaste baljväxten i svensk vallfoderproduktion och den intar en central roll i odlingssystemet genom den biologiska kvävefixeringen. Uthålligheten är sviktande och bestånden blir ofta angripna av rotröta redan insåningsåret. Rotröta orsakas av ett komplex av patogener; Fusarium avenaceum, F. culmorum, Cylindrocarpon destructans och Phoma exigua. Rödklöverns uthållighet påverkas också av klöverröta (Sclerotinia trifoliorum). Senare tidsforskning i bland annat BioSoM visar att stora skador orsakas av rotrötesvamparna!

En kartering av förekomst av patogener i grödor som vall, oljeväxt och ärt blir också ett viktigt verktyg för att följa effekterna av förändringar i klimatet. I de förväntade klimatscenariosen för Norden med mildare och fuktigare klimat, längre vegetationsperioder och reducerade perioder av frost och tjäle finns förväntningar på förändringar i patogentryck och sammansättning (se exempelvis Fanan, http://www2.vpe.slu.se/fanan_vpe_slu/fanan.html). En framtida återkommande mark-biologisk kartering blir alltså viktig för att följa vad som händer och ställa prognoser och den borde kunna bli en viktig del i den platsspecifika produktionen

Målsättningen med BioSoM-program var alltså att lägga den vetenskapliga grunden för en praktisk användbar ”biologisk markkarteringstjänst” som skall kunna utnyttjas av lantbrukare för att optimera sin växtodling. Detta har skett genom:
-att utveckla och validera DNA-baserade metoder för effektiv ras- och artbestämning samt kvantitativ bestämning av markburna patogener i svensk jord. Främst för klumprotsjuka och ärtrotröta samt bomullsmögel. Analysen av DNA från organismen som orsakar klumprotsjuka, Plasmodiphora brassicae, är nu 2013 kommersiellt tillgänglig sedan några år.
-att öka den biologiska kunskapen om bildandet av vilosporer/vilokroppar och deras överlevnad samt genom att inleda arbetet med sekvensering av hela P. brassicae genetiska material. Hösten 2012 blev vi först i världen med att kunna presentera ett första förslag till ”alla gener och DNA” i Plasmodiphora brassicae !!
-att utarbeta och validera provtagningsrutiner och innefattande bland annat en ”aseptisk” homogenisering av jordprover inför DNA-extraktion. Det finns en de facto rutin för hantering av prover, från “aseptisk” provtagning till PCR-protokoll. En film som beskriver den praktiska provtagningen har också lagts ut på Youtube.
-att utvärdera samband och påverkan mellan förekomst av infektiösa patogener och markparametrar som pH, innehåll av makro- och mikronäringsämnen, lerhalt mm. Det har bland annat visats att bor har hämmande effekt på ärtrotröta i ärtor och klumprotssjuka i raps och att förekomsten i enskilda fält samvariera med pH-värdet i marken.
-att ett arbete har inletts med en pilotstudie i samverkan med Högsklan i Skövde för att öka förståelsen av utformningen av presentationsrutiner för markbiologiska parametrar betydelse för implementering och upptag hos kunder (rådgivare/lantbrukare m fl) och validera lämpliga till exempel pedagogiska ”GIS-kartor” på gårds, fält eller regionnivå. Samarbetet har kommit gång mycket väl. En gemensam forskar-studerande och ansökan till FORMAs för fördjupning och utveckling av nya rådgivningskoncept har inletts under BioSoM I och kommer att utvecklas under fas 2 av BioSoM

Vidare har kunskapen om en ny patogenen på ärt (och åkerböna) fördjupats och en ny metod för att bedöma angrep av rotdödare har utveckalts. Mycket intressant observationer har gjorts kring förloppet när bomullsmögel infekterar en rapsgröda. Angrepp av rotröta i klöver har för första gången dokumenterats med hjälp av DNA-metoder och kunskapen om de gener som är inblandade i sklerotiebildning hos Verticillium har fördjupats liksom förståelsen av resistens hos sockerbetor mot rhizoctonia-svampen.
För ytterligare detaljer hänvisas till (http://www.slu.se/mark/biosom) där också en pdf-version av slutrapporten för BioSoM I kan laddas ner.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress