Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologisk Markkartering- Integrerad analys av jordburna växtsjukdomar och markkemi i oljeväxter och stråsäd- FAS II

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133275
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 2 augusti 2016
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.jonsson@slu.se
Telefon: 0511-67129
Beviljade medel: 2 700 000 SEK

I SLU TEMA-forskningsprogrammet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har utvecklats DNA-baserade detektionsmetoder. Specifika DNA-sekvenser och qPCR-teknik används för kvantifiering av växtpatogener i jord. Det gäller detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces euteiches), rotbrand i sockerbetor (A. cochloides), torrröta (Verticillium spp) och bomullsmögel (Sclerotinia. sclerotiorum) i oljeväxter samt metoder för Fusarium avenaceum, Phoma exigua och Cylindrocarpon destructans som orsakar rotröta i klöver. Arbete återstår för att utveckla gränsvärden för flertalet av dessa men analystekniken kan nu användas för att upptäcka fält som inte lämpar sig för ärtodling eller fält där betodlare borde välja en sort som är resistent mot rotbrand. Det finns guideline för klumprotssjuka (Plasmodiophora brassicae) så idag kan lantbrukare lämna in jordprov till ett laboratorium och inom en vecka få klarhet i risken för angrepp och anpassa växtföljd och sortval.

Biologisk markkartering – ett nytt sätt att förutsäga risken för angrepp av jordburna växtsjukdomar på lantbruksgrödor
Traditionellt har diagnos av jordburna växtpatogener, dvs sjukdomsalstrande mikro-organismer som överlever i marken i väntan på nästa mottagliga växt, bestått av direkt observation av angrepp på grödan. För några sjukdomar; ärtrotröta och klumprotsjuka på kålväxter; har jorden analyserats med en sk biotest, då mottagliga växter odlats i jordprovet och angreppet läses av efter 5-6 veckors odling i växthus.
I TEMA-forsknings programmet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har vi utvecklat DNA-baserade detektionsmetoder där patogenspecifika DNA-sekvenser och sk qPCR-teknik används för kvantifiering av förekomsten av flera olika skadliga växtpatogener direkt i jord efter extraktion av DNA. Nu kan lantbrukare och försöksutförare lämna in jordprov till ett analyslaboratorium och inom mindre än en vecka få klarhet i risken för angrepp av klumprotssjuka (Plasmodiophora brassicae) och anpassa växtföljd och sortval därefter.
I BioSoM-programmet har vi också utvecklat metoder för detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces euteiches), rotbrand i sockerbetor (Aphanomyces cochloides), torrröta (Verticillium spp) och bomullsmögel (Sclerotinia. sclerotiorum) i oljeväxter samt metoder de viktiga patogenerna Fusarium. avenaceum, Phoma exigua och Cylindrocarpon destructans som orsakar rotröta i klöver. Ytterligare arbete återstår för att utveckla gränsvärden för dessa patogener men analystekniken skulle redan idag kunna användas i det praktiska lantbruket för att upptäcka fält som inte lämpar sig för ärtodling eller fält där betodlare skall välja en sort som är resistent mot rotbrand. I den tillämpade lantbruksforskningen kan metoderna användas för att upptäcka fält med höga förekomster som sedan undviks för odling av mottagliga grödor eller används för att testa motåtgärder mot jordburna patogener.
I BioSoM har vi också studerat effekterna växtnäringsstatus och tillförsel av mikronäringsämnen och noterat att t ex tillförsel av bor kan reducera angrepp av ärtrotröta och klumprotsjuka. Den praktiska provtagningen i fält överensstämmer med provtagning för traditionell markkartering (punktkartering med 10 delstick och W-formad linjekartering) med tillägget att det är viktigt att rengöra jordborren mellan proven för att undvika att sporer av patogener smittar efterföljande prov samt att malning av jorden sker aseptisk i kulkvarn.
I programmet har vi fördjupat de grundläggande kunskaperna om biologin hos några av patogener och som först i världen har hela det genetiska materialet hos organismen som orsakar klumprotsjuka (P.brassicae) kartlagts. Detta är en kunskap som är grunden för ökad förståelse av patogenen och kanske startpunkten för nya bekämpningsmetoder. En genomtänkt växtföljd med flera år mellan mottagliga grödor är tumregeln för kontroll av patogenen men långvariga växtföljdsförsök med återkommande oljeväxter visar att det kan vara stora variationer i utvecklingen av patogenangrepp mellan fält. Den nya analystekniken öppnar möjligheter att göra en uppskattning av effekt på patogenförekomst av hittillsvarande växtföljd.
För att öka användningen av det nya analysverktyget i praktiken har BioSoM också omfattat en fördjupning av förståelsen av lantbrukarens beslutssituation och hur resultat från kommunikations- och kognitionsforskning kan användas för att förbättra presentationen och öka tillämpning av ny teknik i en växtodlingen med ökad precision.
BioSoM har finansierats av Sveriges Lantbruksuniversitet,(SLU), Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning (SSO), Lantmännens forskningsstiftelser och företag och FoU-organisationer som Nordic Beet Research, Findus R&D, HS Konsult AB, Eurofins Agro Testing Sweden AB.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress