Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologisk Markkartering- Integrerad analys av jordburna växtsjukdomar och markkemi i oljeväxter och stråsäd- FAS II

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133275
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 2 augusti 2016
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.jonsson@slu.se
Telefon: 0511-67129
Beviljade medel: 2 700 000 SEK

I SLU TEMA-forskningsprogrammet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har utvecklats DNA-baserade detektionsmetoder. Specifika DNA-sekvenser och qPCR-teknik används för kvantifiering av växtpatogener i jord. Det gäller detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces euteiches), rotbrand i sockerbetor (A. cochloides), torrröta (Verticillium spp) och bomullsmögel (Sclerotinia. sclerotiorum) i oljeväxter samt metoder för Fusarium avenaceum, Phoma exigua och Cylindrocarpon destructans som orsakar rotröta i klöver. Arbete återstår för att utveckla gränsvärden för flertalet av dessa men analystekniken kan nu användas för att upptäcka fält som inte lämpar sig för ärtodling eller fält där betodlare borde välja en sort som är resistent mot rotbrand. Det finns guideline för klumprotssjuka (Plasmodiophora brassicae) så idag kan lantbrukare lämna in jordprov till ett laboratorium och inom en vecka få klarhet i risken för angrepp och anpassa växtföljd och sortval.

Biologisk markkartering – ett nytt sätt att förutsäga risken för angrepp av jordburna växtsjukdomar på lantbruksgrödor
Traditionellt har diagnos av jordburna växtpatogener, dvs sjukdomsalstrande mikro-organismer som överlever i marken i väntan på nästa mottagliga växt, bestått av direkt observation av angrepp på grödan. För några sjukdomar; ärtrotröta och klumprotsjuka på kålväxter; har jorden analyserats med en sk biotest, då mottagliga växter odlats i jordprovet och angreppet läses av efter 5-6 veckors odling i växthus.
I TEMA-forsknings programmet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har vi utvecklat DNA-baserade detektionsmetoder där patogenspecifika DNA-sekvenser och sk qPCR-teknik används för kvantifiering av förekomsten av flera olika skadliga växtpatogener direkt i jord efter extraktion av DNA. Nu kan lantbrukare och försöksutförare lämna in jordprov till ett analyslaboratorium och inom mindre än en vecka få klarhet i risken för angrepp av klumprotssjuka (Plasmodiophora brassicae) och anpassa växtföljd och sortval därefter.
I BioSoM-programmet har vi också utvecklat metoder för detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces euteiches), rotbrand i sockerbetor (Aphanomyces cochloides), torrröta (Verticillium spp) och bomullsmögel (Sclerotinia. sclerotiorum) i oljeväxter samt metoder de viktiga patogenerna Fusarium. avenaceum, Phoma exigua och Cylindrocarpon destructans som orsakar rotröta i klöver. Ytterligare arbete återstår för att utveckla gränsvärden för dessa patogener men analystekniken skulle redan idag kunna användas i det praktiska lantbruket för att upptäcka fält som inte lämpar sig för ärtodling eller fält där betodlare skall välja en sort som är resistent mot rotbrand. I den tillämpade lantbruksforskningen kan metoderna användas för att upptäcka fält med höga förekomster som sedan undviks för odling av mottagliga grödor eller används för att testa motåtgärder mot jordburna patogener.
I BioSoM har vi också studerat effekterna växtnäringsstatus och tillförsel av mikronäringsämnen och noterat att t ex tillförsel av bor kan reducera angrepp av ärtrotröta och klumprotsjuka. Den praktiska provtagningen i fält överensstämmer med provtagning för traditionell markkartering (punktkartering med 10 delstick och W-formad linjekartering) med tillägget att det är viktigt att rengöra jordborren mellan proven för att undvika att sporer av patogener smittar efterföljande prov samt att malning av jorden sker aseptisk i kulkvarn.
I programmet har vi fördjupat de grundläggande kunskaperna om biologin hos några av patogener och som först i världen har hela det genetiska materialet hos organismen som orsakar klumprotsjuka (P.brassicae) kartlagts. Detta är en kunskap som är grunden för ökad förståelse av patogenen och kanske startpunkten för nya bekämpningsmetoder. En genomtänkt växtföljd med flera år mellan mottagliga grödor är tumregeln för kontroll av patogenen men långvariga växtföljdsförsök med återkommande oljeväxter visar att det kan vara stora variationer i utvecklingen av patogenangrepp mellan fält. Den nya analystekniken öppnar möjligheter att göra en uppskattning av effekt på patogenförekomst av hittillsvarande växtföljd.
För att öka användningen av det nya analysverktyget i praktiken har BioSoM också omfattat en fördjupning av förståelsen av lantbrukarens beslutssituation och hur resultat från kommunikations- och kognitionsforskning kan användas för att förbättra presentationen och öka tillämpning av ny teknik i en växtodlingen med ökad precision.
BioSoM har finansierats av Sveriges Lantbruksuniversitet,(SLU), Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning (SSO), Lantmännens forskningsstiftelser och företag och FoU-organisationer som Nordic Beet Research, Findus R&D, HS Konsult AB, Eurofins Agro Testing Sweden AB.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress