Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologisk Markkartering- Integrerad analys av jordburna växtsjukdomar och markkemi i oljeväxter och stråsäd- FAS II

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133275
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 2 augusti 2016
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.jonsson@slu.se
Telefon: 0511-67129
Beviljade medel: 2 700 000 SEK

I SLU TEMA-forskningsprogrammet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har utvecklats DNA-baserade detektionsmetoder. Specifika DNA-sekvenser och qPCR-teknik används för kvantifiering av växtpatogener i jord. Det gäller detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces euteiches), rotbrand i sockerbetor (A. cochloides), torrröta (Verticillium spp) och bomullsmögel (Sclerotinia. sclerotiorum) i oljeväxter samt metoder för Fusarium avenaceum, Phoma exigua och Cylindrocarpon destructans som orsakar rotröta i klöver. Arbete återstår för att utveckla gränsvärden för flertalet av dessa men analystekniken kan nu användas för att upptäcka fält som inte lämpar sig för ärtodling eller fält där betodlare borde välja en sort som är resistent mot rotbrand. Det finns guideline för klumprotssjuka (Plasmodiophora brassicae) så idag kan lantbrukare lämna in jordprov till ett laboratorium och inom en vecka få klarhet i risken för angrepp och anpassa växtföljd och sortval.

Biologisk markkartering – ett nytt sätt att förutsäga risken för angrepp av jordburna växtsjukdomar på lantbruksgrödor
Traditionellt har diagnos av jordburna växtpatogener, dvs sjukdomsalstrande mikro-organismer som överlever i marken i väntan på nästa mottagliga växt, bestått av direkt observation av angrepp på grödan. För några sjukdomar; ärtrotröta och klumprotsjuka på kålväxter; har jorden analyserats med en sk biotest, då mottagliga växter odlats i jordprovet och angreppet läses av efter 5-6 veckors odling i växthus.
I TEMA-forsknings programmet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har vi utvecklat DNA-baserade detektionsmetoder där patogenspecifika DNA-sekvenser och sk qPCR-teknik används för kvantifiering av förekomsten av flera olika skadliga växtpatogener direkt i jord efter extraktion av DNA. Nu kan lantbrukare och försöksutförare lämna in jordprov till ett analyslaboratorium och inom mindre än en vecka få klarhet i risken för angrepp av klumprotssjuka (Plasmodiophora brassicae) och anpassa växtföljd och sortval därefter.
I BioSoM-programmet har vi också utvecklat metoder för detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces euteiches), rotbrand i sockerbetor (Aphanomyces cochloides), torrröta (Verticillium spp) och bomullsmögel (Sclerotinia. sclerotiorum) i oljeväxter samt metoder de viktiga patogenerna Fusarium. avenaceum, Phoma exigua och Cylindrocarpon destructans som orsakar rotröta i klöver. Ytterligare arbete återstår för att utveckla gränsvärden för dessa patogener men analystekniken skulle redan idag kunna användas i det praktiska lantbruket för att upptäcka fält som inte lämpar sig för ärtodling eller fält där betodlare skall välja en sort som är resistent mot rotbrand. I den tillämpade lantbruksforskningen kan metoderna användas för att upptäcka fält med höga förekomster som sedan undviks för odling av mottagliga grödor eller används för att testa motåtgärder mot jordburna patogener.
I BioSoM har vi också studerat effekterna växtnäringsstatus och tillförsel av mikronäringsämnen och noterat att t ex tillförsel av bor kan reducera angrepp av ärtrotröta och klumprotsjuka. Den praktiska provtagningen i fält överensstämmer med provtagning för traditionell markkartering (punktkartering med 10 delstick och W-formad linjekartering) med tillägget att det är viktigt att rengöra jordborren mellan proven för att undvika att sporer av patogener smittar efterföljande prov samt att malning av jorden sker aseptisk i kulkvarn.
I programmet har vi fördjupat de grundläggande kunskaperna om biologin hos några av patogener och som först i världen har hela det genetiska materialet hos organismen som orsakar klumprotsjuka (P.brassicae) kartlagts. Detta är en kunskap som är grunden för ökad förståelse av patogenen och kanske startpunkten för nya bekämpningsmetoder. En genomtänkt växtföljd med flera år mellan mottagliga grödor är tumregeln för kontroll av patogenen men långvariga växtföljdsförsök med återkommande oljeväxter visar att det kan vara stora variationer i utvecklingen av patogenangrepp mellan fält. Den nya analystekniken öppnar möjligheter att göra en uppskattning av effekt på patogenförekomst av hittillsvarande växtföljd.
För att öka användningen av det nya analysverktyget i praktiken har BioSoM också omfattat en fördjupning av förståelsen av lantbrukarens beslutssituation och hur resultat från kommunikations- och kognitionsforskning kan användas för att förbättra presentationen och öka tillämpning av ny teknik i en växtodlingen med ökad precision.
BioSoM har finansierats av Sveriges Lantbruksuniversitet,(SLU), Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning (SSO), Lantmännens forskningsstiftelser och företag och FoU-organisationer som Nordic Beet Research, Findus R&D, HS Konsult AB, Eurofins Agro Testing Sweden AB.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress