Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?

Status: Avslutat
Projektnummer: H0956299
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 17 juni 2016
Huvudsökande: Margareta Hökeberg
Organisation: Svenska Lantmännen
E-postadress: margareta.hokeberg@slu.se
Telefon: 018674907
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i andra länder kan fungera mot sjukdomsproblem relevanta för svensk odling. Mot bakgrund av införandet av integrerat växtskydd där biologisk bekämpning är en viktig komponent var detta extra angeläget. Internationellt sett finns relativt många produkter tillgängliga mot sjukdomar hos trädgårdsgrödor. Vi har testat ett antal produkter mot groddbrand i sallat, spenat och morot samt mot mjöldagg i gurka. Utvärderingen påverkades dock av stora variationer i produktkvalitet. En produkt gav signifikant minskning av gurkmjöldagg. För effektiv bekämpning bör dessa produkter främst användas tillsammans med andra växtskyddsåtgärder inom IPM.

Biologiska bekämpningsprodukter mot sjukdomar I grönsaker – kan det fungera?

Konsumenter efterfrågar alltmer livsmedel som produceras med miljö- och hälsomässigt sunda metoder. Inom EU har man skärpt reglerna för kemiska växtskyddsmedel och många av de skadligaste medlen fasas ut. Antalet växtskyddspreparat verksamma mot olika växtsjukdomar och skadegörare i Sverige är för många grödor mycket begränsat. Sverige är relativt sett en liten marknad inom detta område, särskilt för specialgrödor som grönsaker. Det är därför ofta av låg prioritet för bekämpningsmedelsföretag att registrera sina produkter i vårt land. Konsekvensen för svenska odlare blir att endast ett fåtal eller enstaka växtskyddspreparat finns tillgängliga mot vissa sjukdomar och skadegörare. När man inte kan byta mellan preparat med olika verkningsmekanismer leder det till stora risker för att skadegörarna utvecklar resistens. Mot vissa skadegörare och sjukdomar kommer växtskyddsmedel helt att saknas. Efterfrågan är stor för nya växtskyddsmetoder.

Integrerat växtskydd och biologisk bekämpning
Integrerat växtskydd förordas både inom EU och också i många andra länder i världen, med syfte att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Detta har lett till att stora förhoppningar har knutits till att biologisk bekämpning, som är en nyckelkomponent inom integrerat växtskydd, ska kunna ersätta delar av pesticidanvändningen. Biologisk bekämpning innebär att man använder levande, gynnsamma organismer för att begränsa och bekämpa skadeorganismer. När man odlar växter kan biologisk bekämpning utgöras av att de befintliga, naturliga fienderna till skadegörarna stimuleras på olika vägar på/kring åkern. Ett annat sätt är att sålla fram en gynnsam organism från miljön, uppföröka den utanför fältet och förpacka den som en produkt innan denna, som nu blivit ett biologiska bekämpningsmedel, sprids ut för att minska angrepp från växtskadegörare. Utanför Sveriges gränser används ett ökande antal biologiska bekämpningsmedel, både mot skadeinsekter och mot växtsjukdomar. De flesta av de biologiska preparat som används mot växtsjukdomar är baserade på mikroorganismer, bakterier och mikrosvampar, som normalt finns runt växten i jorden. Dessa produkter är ofta framtagna för användning i grönsaksodling i växthus eller på friland, det vill säga växter av högt ekonomiskt värde.

Biovärdering – grönsaker
Inom projektet Biovärdering – grönsaker har vi undersökt bekämpningseffekt och påverkan på plantutveckling av ett antal biologiska bekämpningsmedel mot svampsjukdomar i grönsaker. Dessa produkter finns idag inte godkända i Sverige. Parallellt med detta projekt har biologiska bekämpningsmedel testats mot sjukdomar i de stora lantbruksgrödorna inom projektet Biovärdering – växtodling. I grönsaksprojektet har vi utvärderat biologiska medel mot bl a sjukdomar hos fältodlad morot samt mot mjöldagg i växthusodlad gurka. Produkterna har sprutats på bladen. Ett problem under testerna har varit en varierande produktkvalitet. Resultaten från morotsförsöken visade att man kan få en något högre andel säljbara morötter efter sprayning av blasten med ett biologiskt medel.

Lovande men varierande effekter mot mjöldagg
Två biologiska medel testades mot gurkmjöldagg under två säsonger. Under första året gav ett av medlen en statistiskt säkerställd minskning av mjöldagg på gurkbladen, jämfört med obehandlade gurkplantor. Den effekten kunde upprepas i ett annat försök samma år. När samma behandling testades året därpå kunde vi inte upprepa effekterna. Däremot kunde vi se att kvaliteten på produkten inte var lika god år två. Vår slutsats är därför att, givet en god kvalitet, skulle bioprodukten ha användning för bekämpning av gurkmjöldagg, särskilt inom integrerat växtskydd tillsammans med andra växtskyddsåtgärder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress