Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?

Status: Avslutat
Projektnummer: H0956299
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 17 juni 2016
Huvudsökande: Margareta Hökeberg
Organisation: Svenska Lantmännen
E-postadress: margareta.hokeberg@slu.se
Telefon: 018674907
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i andra länder kan fungera mot sjukdomsproblem relevanta för svensk odling. Mot bakgrund av införandet av integrerat växtskydd där biologisk bekämpning är en viktig komponent var detta extra angeläget. Internationellt sett finns relativt många produkter tillgängliga mot sjukdomar hos trädgårdsgrödor. Vi har testat ett antal produkter mot groddbrand i sallat, spenat och morot samt mot mjöldagg i gurka. Utvärderingen påverkades dock av stora variationer i produktkvalitet. En produkt gav signifikant minskning av gurkmjöldagg. För effektiv bekämpning bör dessa produkter främst användas tillsammans med andra växtskyddsåtgärder inom IPM.

Biologiska bekämpningsprodukter mot sjukdomar I grönsaker – kan det fungera?

Konsumenter efterfrågar alltmer livsmedel som produceras med miljö- och hälsomässigt sunda metoder. Inom EU har man skärpt reglerna för kemiska växtskyddsmedel och många av de skadligaste medlen fasas ut. Antalet växtskyddspreparat verksamma mot olika växtsjukdomar och skadegörare i Sverige är för många grödor mycket begränsat. Sverige är relativt sett en liten marknad inom detta område, särskilt för specialgrödor som grönsaker. Det är därför ofta av låg prioritet för bekämpningsmedelsföretag att registrera sina produkter i vårt land. Konsekvensen för svenska odlare blir att endast ett fåtal eller enstaka växtskyddspreparat finns tillgängliga mot vissa sjukdomar och skadegörare. När man inte kan byta mellan preparat med olika verkningsmekanismer leder det till stora risker för att skadegörarna utvecklar resistens. Mot vissa skadegörare och sjukdomar kommer växtskyddsmedel helt att saknas. Efterfrågan är stor för nya växtskyddsmetoder.

Integrerat växtskydd och biologisk bekämpning
Integrerat växtskydd förordas både inom EU och också i många andra länder i världen, med syfte att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Detta har lett till att stora förhoppningar har knutits till att biologisk bekämpning, som är en nyckelkomponent inom integrerat växtskydd, ska kunna ersätta delar av pesticidanvändningen. Biologisk bekämpning innebär att man använder levande, gynnsamma organismer för att begränsa och bekämpa skadeorganismer. När man odlar växter kan biologisk bekämpning utgöras av att de befintliga, naturliga fienderna till skadegörarna stimuleras på olika vägar på/kring åkern. Ett annat sätt är att sålla fram en gynnsam organism från miljön, uppföröka den utanför fältet och förpacka den som en produkt innan denna, som nu blivit ett biologiska bekämpningsmedel, sprids ut för att minska angrepp från växtskadegörare. Utanför Sveriges gränser används ett ökande antal biologiska bekämpningsmedel, både mot skadeinsekter och mot växtsjukdomar. De flesta av de biologiska preparat som används mot växtsjukdomar är baserade på mikroorganismer, bakterier och mikrosvampar, som normalt finns runt växten i jorden. Dessa produkter är ofta framtagna för användning i grönsaksodling i växthus eller på friland, det vill säga växter av högt ekonomiskt värde.

Biovärdering – grönsaker
Inom projektet Biovärdering – grönsaker har vi undersökt bekämpningseffekt och påverkan på plantutveckling av ett antal biologiska bekämpningsmedel mot svampsjukdomar i grönsaker. Dessa produkter finns idag inte godkända i Sverige. Parallellt med detta projekt har biologiska bekämpningsmedel testats mot sjukdomar i de stora lantbruksgrödorna inom projektet Biovärdering – växtodling. I grönsaksprojektet har vi utvärderat biologiska medel mot bl a sjukdomar hos fältodlad morot samt mot mjöldagg i växthusodlad gurka. Produkterna har sprutats på bladen. Ett problem under testerna har varit en varierande produktkvalitet. Resultaten från morotsförsöken visade att man kan få en något högre andel säljbara morötter efter sprayning av blasten med ett biologiskt medel.

Lovande men varierande effekter mot mjöldagg
Två biologiska medel testades mot gurkmjöldagg under två säsonger. Under första året gav ett av medlen en statistiskt säkerställd minskning av mjöldagg på gurkbladen, jämfört med obehandlade gurkplantor. Den effekten kunde upprepas i ett annat försök samma år. När samma behandling testades året därpå kunde vi inte upprepa effekterna. Däremot kunde vi se att kvaliteten på produkten inte var lika god år två. Vår slutsats är därför att, givet en god kvalitet, skulle bioprodukten ha användning för bekämpning av gurkmjöldagg, särskilt inom integrerat växtskydd tillsammans med andra växtskyddsåtgärder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress