Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?

Status: Avslutat
Projektnummer: H0956299
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 17 juni 2016
Huvudsökande: Margareta Hökeberg
Organisation: Svenska Lantmännen
E-postadress: margareta.hokeberg@slu.se
Telefon: 018674907
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i andra länder kan fungera mot sjukdomsproblem relevanta för svensk odling. Mot bakgrund av införandet av integrerat växtskydd där biologisk bekämpning är en viktig komponent var detta extra angeläget. Internationellt sett finns relativt många produkter tillgängliga mot sjukdomar hos trädgårdsgrödor. Vi har testat ett antal produkter mot groddbrand i sallat, spenat och morot samt mot mjöldagg i gurka. Utvärderingen påverkades dock av stora variationer i produktkvalitet. En produkt gav signifikant minskning av gurkmjöldagg. För effektiv bekämpning bör dessa produkter främst användas tillsammans med andra växtskyddsåtgärder inom IPM.

Biologiska bekämpningsprodukter mot sjukdomar I grönsaker – kan det fungera?

Konsumenter efterfrågar alltmer livsmedel som produceras med miljö- och hälsomässigt sunda metoder. Inom EU har man skärpt reglerna för kemiska växtskyddsmedel och många av de skadligaste medlen fasas ut. Antalet växtskyddspreparat verksamma mot olika växtsjukdomar och skadegörare i Sverige är för många grödor mycket begränsat. Sverige är relativt sett en liten marknad inom detta område, särskilt för specialgrödor som grönsaker. Det är därför ofta av låg prioritet för bekämpningsmedelsföretag att registrera sina produkter i vårt land. Konsekvensen för svenska odlare blir att endast ett fåtal eller enstaka växtskyddspreparat finns tillgängliga mot vissa sjukdomar och skadegörare. När man inte kan byta mellan preparat med olika verkningsmekanismer leder det till stora risker för att skadegörarna utvecklar resistens. Mot vissa skadegörare och sjukdomar kommer växtskyddsmedel helt att saknas. Efterfrågan är stor för nya växtskyddsmetoder.

Integrerat växtskydd och biologisk bekämpning
Integrerat växtskydd förordas både inom EU och också i många andra länder i världen, med syfte att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Detta har lett till att stora förhoppningar har knutits till att biologisk bekämpning, som är en nyckelkomponent inom integrerat växtskydd, ska kunna ersätta delar av pesticidanvändningen. Biologisk bekämpning innebär att man använder levande, gynnsamma organismer för att begränsa och bekämpa skadeorganismer. När man odlar växter kan biologisk bekämpning utgöras av att de befintliga, naturliga fienderna till skadegörarna stimuleras på olika vägar på/kring åkern. Ett annat sätt är att sålla fram en gynnsam organism från miljön, uppföröka den utanför fältet och förpacka den som en produkt innan denna, som nu blivit ett biologiska bekämpningsmedel, sprids ut för att minska angrepp från växtskadegörare. Utanför Sveriges gränser används ett ökande antal biologiska bekämpningsmedel, både mot skadeinsekter och mot växtsjukdomar. De flesta av de biologiska preparat som används mot växtsjukdomar är baserade på mikroorganismer, bakterier och mikrosvampar, som normalt finns runt växten i jorden. Dessa produkter är ofta framtagna för användning i grönsaksodling i växthus eller på friland, det vill säga växter av högt ekonomiskt värde.

Biovärdering – grönsaker
Inom projektet Biovärdering – grönsaker har vi undersökt bekämpningseffekt och påverkan på plantutveckling av ett antal biologiska bekämpningsmedel mot svampsjukdomar i grönsaker. Dessa produkter finns idag inte godkända i Sverige. Parallellt med detta projekt har biologiska bekämpningsmedel testats mot sjukdomar i de stora lantbruksgrödorna inom projektet Biovärdering – växtodling. I grönsaksprojektet har vi utvärderat biologiska medel mot bl a sjukdomar hos fältodlad morot samt mot mjöldagg i växthusodlad gurka. Produkterna har sprutats på bladen. Ett problem under testerna har varit en varierande produktkvalitet. Resultaten från morotsförsöken visade att man kan få en något högre andel säljbara morötter efter sprayning av blasten med ett biologiskt medel.

Lovande men varierande effekter mot mjöldagg
Två biologiska medel testades mot gurkmjöldagg under två säsonger. Under första året gav ett av medlen en statistiskt säkerställd minskning av mjöldagg på gurkbladen, jämfört med obehandlade gurkplantor. Den effekten kunde upprepas i ett annat försök samma år. När samma behandling testades året därpå kunde vi inte upprepa effekterna. Däremot kunde vi se att kvaliteten på produkten inte var lika god år två. Vår slutsats är därför att, givet en god kvalitet, skulle bioprodukten ha användning för bekämpning av gurkmjöldagg, särskilt inom integrerat växtskydd tillsammans med andra växtskyddsåtgärder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Trädgård
Växtodling

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress