Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1133033
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 17 juni 2016
Huvudsökande: Margareta Hökeberg
Organisation: Svenska Lantmännen
E-postadress: margareta.hokeberg@slu.se
Telefon: 018674907
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i andra länder kan fungera mot sjukdomsproblem i svensk växtodling. Mot bakgrund av införandet av integrerat växtskydd där biologisk bekämpning är en viktig komponent var detta extra angeläget. Det finns mycket få biologiska produkter för användning i de stora grödorna, även internationellt sett. Vi har testat några produkter mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps, applicerade som fröbehandling (vete, raps) respektive spraybehandling (potatis). Produkterna har gett vissa effekter mot sjukdomar men främst gett upphov till tillväxtstimulering i alla grödor, mätt som förbättrad uppkomst, vinteröverlevnad och skörd. De bör främst användas tillsammans med andra växtskyddsåtgärder inom IPM.

Biologiska bekämpningsmedel – mer än bekämpning

Efterfrågar på livsmedel som produceras med miljö- och hälsomässigt sunda metoder ökar bland konsumenter. Inom EU har man skärpt reglerna för kemiska växtskyddsmedel och många av de skadligaste medlen fasas ut. Antalet växtskyddspreparat verksamma mot olika växtsjukdomar och skadegörare i Sverige är mycket begränsat för många grödor. Sverige är en liten marknad inom området, därför är det ofta av låg prioritet för företag att registrera sina produkter här. Konsekvensen för svenska odlare blir att endast ett fåtal växtskyddspreparat finns tillgängliga mot vissa sjukdomar och skadegörare. När man inte kan byta mellan preparat med olika verkningsmekanismer leder det till stora risker för att skadegörarna utvecklar resistens. Efterfrågan är därför stor för nya växtskyddsmetoder.

Integrerat växtskydd och biologisk bekämpning
Integrerat växtskydd förordas både inom EU och i många andra länder i världen, med syfte att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Det har lett till stora förhoppningar att biologisk bekämpning, en nyckelkomponent inom integrerat växtskydd, ska kunna ersätta delar av pesticidanvändningen. Biologisk bekämpning innebär att man använder levande, gynnsamma organismer för att bekämpa skadeorganismer. När man odlar växter kan biologisk bekämpning utgöras av att de befintliga, naturliga fienderna till skadegörarna stimuleras på olika vägar på/runt åkern. Ett annat sätt är att sålla fram en gynnsam organism från miljön, uppföröka den utanför fältet och förpacka den som en produkt innan denna, som nu blivit ett biologiska bekämpningsmedel, sprids ut för att minska angrepp från växtskadegörare. Utanför Sveriges gränser används ett ökande antal biologiska bekämpningsmedel, både mot skadeinsekter och mot växtsjukdomar. De flesta av de biologiska preparat som används mot växtsjukdomar är baserade på mikroorganismer, bakterier och mikrosvampar, som normalt finns runt växten i jorden. Dessa produkter är ofta framtagna för att användas på växter av högt ekonomiskt värde som grönsaker. För de stora lantbruksgrödorna finns ännu mycket få produkter godkända.

Mervärde
Inom projektet Biovärdering – växtodling har vi undersökt bekämpningseffekt och påverkan på plantutveckling och skörd av ett antal biologiska bekämpningsmedel mot svampsjukdomar. Dessa produkter finns idag inte godkända i Sverige. I ett parallellt projekt, Biovärdering – grönsaker, har biologiska bekämpningsmedel testats mot sjukdomar hos grönsaker. I växtodlingsprojektet har vi utvärderat biologiska medel mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps. Vi har tillsatt medlen enligt tillverkarnas rekommendationer, som fröbehandling (vete, raps) respektive spraybehandling (potatis). Vi har sett en varierande kvalitet hos medlen. De har gett vissa men varierande effekter mot sjukdomar, som snömögel i höstvete. De mest framträdande effekterna har utgjorts av tillväxtstimulering, mätt som förbättrad uppkomst, vinteröverlevnad och skörd. Vi har fått nära 10 procent skördeökning i potatis, där hela ökningen låg i de säljbara storleksfraktionerna. I höstvete gav fröbetning med ett biologiskt medel 15 procent bättre uppkomst, 20 procent bättre vinteröverlevnad och 10 procent skördeökning, jämfört med kemisk standardbetning. I vårraps gav biologisk fröbetning I visa fall en uppkomstökning på drygt 20 procent men ingen påverkan på skördenivån. De biologiska medlen kan alltså ofta ge ett mervärde genom att stimulera uppkomst och skörd.

Vi anser att biologiska bekämpningsmedel oftast inte bör betraktas som direkta ersättare för kemiska växtskyddsmedel. De bygger på andra principer än de kemiska pesticiderna och kan förutom bekämpning också påverka växtens utveckling positivt. De kommer inte sällan bäst till sin rätt i kombination med andra växtskyddsmetoder, inom ett koncept av integrerat växtskydd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress