Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1133033
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 17 juni 2016
Huvudsökande: Margareta Hökeberg
Organisation: Svenska Lantmännen
E-postadress: margareta.hokeberg@slu.se
Telefon: 018674907
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i andra länder kan fungera mot sjukdomsproblem i svensk växtodling. Mot bakgrund av införandet av integrerat växtskydd där biologisk bekämpning är en viktig komponent var detta extra angeläget. Det finns mycket få biologiska produkter för användning i de stora grödorna, även internationellt sett. Vi har testat några produkter mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps, applicerade som fröbehandling (vete, raps) respektive spraybehandling (potatis). Produkterna har gett vissa effekter mot sjukdomar men främst gett upphov till tillväxtstimulering i alla grödor, mätt som förbättrad uppkomst, vinteröverlevnad och skörd. De bör främst användas tillsammans med andra växtskyddsåtgärder inom IPM.

Biologiska bekämpningsmedel – mer än bekämpning

Efterfrågar på livsmedel som produceras med miljö- och hälsomässigt sunda metoder ökar bland konsumenter. Inom EU har man skärpt reglerna för kemiska växtskyddsmedel och många av de skadligaste medlen fasas ut. Antalet växtskyddspreparat verksamma mot olika växtsjukdomar och skadegörare i Sverige är mycket begränsat för många grödor. Sverige är en liten marknad inom området, därför är det ofta av låg prioritet för företag att registrera sina produkter här. Konsekvensen för svenska odlare blir att endast ett fåtal växtskyddspreparat finns tillgängliga mot vissa sjukdomar och skadegörare. När man inte kan byta mellan preparat med olika verkningsmekanismer leder det till stora risker för att skadegörarna utvecklar resistens. Efterfrågan är därför stor för nya växtskyddsmetoder.

Integrerat växtskydd och biologisk bekämpning
Integrerat växtskydd förordas både inom EU och i många andra länder i världen, med syfte att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Det har lett till stora förhoppningar att biologisk bekämpning, en nyckelkomponent inom integrerat växtskydd, ska kunna ersätta delar av pesticidanvändningen. Biologisk bekämpning innebär att man använder levande, gynnsamma organismer för att bekämpa skadeorganismer. När man odlar växter kan biologisk bekämpning utgöras av att de befintliga, naturliga fienderna till skadegörarna stimuleras på olika vägar på/runt åkern. Ett annat sätt är att sålla fram en gynnsam organism från miljön, uppföröka den utanför fältet och förpacka den som en produkt innan denna, som nu blivit ett biologiska bekämpningsmedel, sprids ut för att minska angrepp från växtskadegörare. Utanför Sveriges gränser används ett ökande antal biologiska bekämpningsmedel, både mot skadeinsekter och mot växtsjukdomar. De flesta av de biologiska preparat som används mot växtsjukdomar är baserade på mikroorganismer, bakterier och mikrosvampar, som normalt finns runt växten i jorden. Dessa produkter är ofta framtagna för att användas på växter av högt ekonomiskt värde som grönsaker. För de stora lantbruksgrödorna finns ännu mycket få produkter godkända.

Mervärde
Inom projektet Biovärdering – växtodling har vi undersökt bekämpningseffekt och påverkan på plantutveckling och skörd av ett antal biologiska bekämpningsmedel mot svampsjukdomar. Dessa produkter finns idag inte godkända i Sverige. I ett parallellt projekt, Biovärdering – grönsaker, har biologiska bekämpningsmedel testats mot sjukdomar hos grönsaker. I växtodlingsprojektet har vi utvärderat biologiska medel mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps. Vi har tillsatt medlen enligt tillverkarnas rekommendationer, som fröbehandling (vete, raps) respektive spraybehandling (potatis). Vi har sett en varierande kvalitet hos medlen. De har gett vissa men varierande effekter mot sjukdomar, som snömögel i höstvete. De mest framträdande effekterna har utgjorts av tillväxtstimulering, mätt som förbättrad uppkomst, vinteröverlevnad och skörd. Vi har fått nära 10 procent skördeökning i potatis, där hela ökningen låg i de säljbara storleksfraktionerna. I höstvete gav fröbetning med ett biologiskt medel 15 procent bättre uppkomst, 20 procent bättre vinteröverlevnad och 10 procent skördeökning, jämfört med kemisk standardbetning. I vårraps gav biologisk fröbetning I visa fall en uppkomstökning på drygt 20 procent men ingen påverkan på skördenivån. De biologiska medlen kan alltså ofta ge ett mervärde genom att stimulera uppkomst och skörd.

Vi anser att biologiska bekämpningsmedel oftast inte bör betraktas som direkta ersättare för kemiska växtskyddsmedel. De bygger på andra principer än de kemiska pesticiderna och kan förutom bekämpning också påverka växtens utveckling positivt. De kommer inte sällan bäst till sin rätt i kombination med andra växtskyddsmetoder, inom ett koncept av integrerat växtskydd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Växtodling

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress