Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1133033
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 17 juni 2016
Huvudsökande: Margareta Hökeberg
Organisation: Svenska Lantmännen
E-postadress: margareta.hokeberg@slu.se
Telefon: 018674907
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i andra länder kan fungera mot sjukdomsproblem i svensk växtodling. Mot bakgrund av införandet av integrerat växtskydd där biologisk bekämpning är en viktig komponent var detta extra angeläget. Det finns mycket få biologiska produkter för användning i de stora grödorna, även internationellt sett. Vi har testat några produkter mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps, applicerade som fröbehandling (vete, raps) respektive spraybehandling (potatis). Produkterna har gett vissa effekter mot sjukdomar men främst gett upphov till tillväxtstimulering i alla grödor, mätt som förbättrad uppkomst, vinteröverlevnad och skörd. De bör främst användas tillsammans med andra växtskyddsåtgärder inom IPM.

Biologiska bekämpningsmedel – mer än bekämpning

Efterfrågar på livsmedel som produceras med miljö- och hälsomässigt sunda metoder ökar bland konsumenter. Inom EU har man skärpt reglerna för kemiska växtskyddsmedel och många av de skadligaste medlen fasas ut. Antalet växtskyddspreparat verksamma mot olika växtsjukdomar och skadegörare i Sverige är mycket begränsat för många grödor. Sverige är en liten marknad inom området, därför är det ofta av låg prioritet för företag att registrera sina produkter här. Konsekvensen för svenska odlare blir att endast ett fåtal växtskyddspreparat finns tillgängliga mot vissa sjukdomar och skadegörare. När man inte kan byta mellan preparat med olika verkningsmekanismer leder det till stora risker för att skadegörarna utvecklar resistens. Efterfrågan är därför stor för nya växtskyddsmetoder.

Integrerat växtskydd och biologisk bekämpning
Integrerat växtskydd förordas både inom EU och i många andra länder i världen, med syfte att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Det har lett till stora förhoppningar att biologisk bekämpning, en nyckelkomponent inom integrerat växtskydd, ska kunna ersätta delar av pesticidanvändningen. Biologisk bekämpning innebär att man använder levande, gynnsamma organismer för att bekämpa skadeorganismer. När man odlar växter kan biologisk bekämpning utgöras av att de befintliga, naturliga fienderna till skadegörarna stimuleras på olika vägar på/runt åkern. Ett annat sätt är att sålla fram en gynnsam organism från miljön, uppföröka den utanför fältet och förpacka den som en produkt innan denna, som nu blivit ett biologiska bekämpningsmedel, sprids ut för att minska angrepp från växtskadegörare. Utanför Sveriges gränser används ett ökande antal biologiska bekämpningsmedel, både mot skadeinsekter och mot växtsjukdomar. De flesta av de biologiska preparat som används mot växtsjukdomar är baserade på mikroorganismer, bakterier och mikrosvampar, som normalt finns runt växten i jorden. Dessa produkter är ofta framtagna för att användas på växter av högt ekonomiskt värde som grönsaker. För de stora lantbruksgrödorna finns ännu mycket få produkter godkända.

Mervärde
Inom projektet Biovärdering – växtodling har vi undersökt bekämpningseffekt och påverkan på plantutveckling och skörd av ett antal biologiska bekämpningsmedel mot svampsjukdomar. Dessa produkter finns idag inte godkända i Sverige. I ett parallellt projekt, Biovärdering – grönsaker, har biologiska bekämpningsmedel testats mot sjukdomar hos grönsaker. I växtodlingsprojektet har vi utvärderat biologiska medel mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps. Vi har tillsatt medlen enligt tillverkarnas rekommendationer, som fröbehandling (vete, raps) respektive spraybehandling (potatis). Vi har sett en varierande kvalitet hos medlen. De har gett vissa men varierande effekter mot sjukdomar, som snömögel i höstvete. De mest framträdande effekterna har utgjorts av tillväxtstimulering, mätt som förbättrad uppkomst, vinteröverlevnad och skörd. Vi har fått nära 10 procent skördeökning i potatis, där hela ökningen låg i de säljbara storleksfraktionerna. I höstvete gav fröbetning med ett biologiskt medel 15 procent bättre uppkomst, 20 procent bättre vinteröverlevnad och 10 procent skördeökning, jämfört med kemisk standardbetning. I vårraps gav biologisk fröbetning I visa fall en uppkomstökning på drygt 20 procent men ingen påverkan på skördenivån. De biologiska medlen kan alltså ofta ge ett mervärde genom att stimulera uppkomst och skörd.

Vi anser att biologiska bekämpningsmedel oftast inte bör betraktas som direkta ersättare för kemiska växtskyddsmedel. De bygger på andra principer än de kemiska pesticiderna och kan förutom bekämpning också påverka växtens utveckling positivt. De kommer inte sällan bäst till sin rätt i kombination med andra växtskyddsmetoder, inom ett koncept av integrerat växtskydd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Trädgård
Växtodling

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress