Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Designade våtmarker för minskning av fosforförluster från "hot-spots" i jordbruksområden

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870015
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 29 november 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 430 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Flödesproportionella vattenprov samlades under 2 år i in- och utloppet av en nykonstruerad fosforvåtmark i en öppnad kulvert. Dessutom togs tidsproportionella prov under snösmältning eftersom snöackumuleringen var stor båda åren. Halterna totalfosfor (TP) och löst fosfor (DP) varierade mycket (0,02-1,09 mg L-1). I utflödet var halterna nästan hela tiden lägre än i inflödet och något nettobidrag från våtmarken beräknades bara år 2010 under månaderna 08 och 12. På årsbasis fungerade våtmarken som en bra fosforfälla med en retention på 69 kg TP, 17 kg DP and 30 ton totalt suspenderat material (TSS) ha-1 år-1, som motsvarar en minskning av 0,22 kg TP ha-1 år-1 från jordbruksmarken i tillrinningsområdet. Den relativa retentionen var hög (36% TP, 9% DP and 36% TSS), vilket visar att små konstruerade våtmarker (0,3% av området) kan minska förlusterna av fosfor från jordbruksmark med lerjordar i ett landskap med omväxlande höjdförhållanden. En till våtmark har byggts i en öppen bäck.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fosforretention i små nya våtmerker nedströms jordbruksmark med höda fosforförluster

Två fångdammar för fosfor av delvis olika karaktär

Två små fångdammar utformades för att ta emot vatten med höga fosforhalter och mycket partiklar från jordbruksmark med lerjord. Båda är utformade med en djupare inloppsdamm för sedimentation och efterföljande två eller tre grundare dammar med vegetation. Vegetationen filtrerar vattnet och stabiliserar botten med sina rötter. Båda fångdammarna är ungefär lika stora i förhållande till sina tillrinningsområden (0,3 %), men Nybble damm är nästan 1,5 ggr större än Bergaholmsdammen.
Fångdammen i Bergaholm anlades 2009 genom att en kulvert öppnades upp och vattnet leddes in. Den första djuphålan ligger i anslutning till den första vegetationsdelen som är avskild från den andra genom en grund tröskel. Denna har grovt grusfilter för att gynna ytterligare filtrering. Vattenkvalitén i in och utlopp har utvärderats under de första två åren.
Nybble fångdamm anlades hösten 2010. Den är grävd i ett litet vattendrag där de olika delarna av fångdammen är avskilda av trösklar med vegetation. Tillförseln av partiklar kan ha påverkats av dikesrensningar uppströms under 2011. Det blir viktigt att kunna följa upp mätningar av flöden och vattenkvalitet under en längre period även här.
I båda fångdammarna har det skett en omsorgsfull mätning av flöden och vattenkvalité genom flödes-proportionella samlingsprover. Dessutom har vattenprov tagits tätt och tidsstyrd i samband med snösmältningsperioderna för att mera grundligt kunna följa hur mycket näring som samlas i våtmarken under begränsad tid.

Utvärderingen av fångdammen i Bergaholm

Koncentrationerna av fosfor och partiklar varierade med en faktor på över 50 mellan högflöden och lågflöden. De två första åren efter anläggandet kvarhölls 69 kg fosfor per ha och år (beräknat på dammytan) vilket motsvarade 36 % av hela belastningen. Samtidigt kvarhölls 30 ton per ha och år av suspenderat material vilket motsvarade 36 % av hela belastningen. Den mesta av fosforn hölls kvar som partiklar som innehöll ungefär 0,15 % fosfor. Hög belastningen är en viktig förutsättning för att man ska förvänta sig en bra reduktion. Retentionen i Bergaholm fångdamm var ändå dubbelt så hög jämfört med vad som rapporterats för ett par andra svenska våtmarker med 2-3 ggr högre belastning. Effektiviteten i att hålla kvar fosforn i Bergaholm fångdamm ökade från 28 % det första året till 43 % det andra året. Det blir viktigt att kunna följa den fortsatta utvecklingen, dels för att se om effektiviteten ökar ännu mer och inte minst för att bedöma om när det blir aktuellt att ta upp sedimentet från fångdammen för att behålla god effektivitet och återföra sedimentet och fosforn på åkern igen.

Många faktorer påverkar effektiviteten

En rad faktorer påverkar hur effektiv fångdammen är med att minska retentionen i dag och i framtiden. Förutom dammens utformning och dess storlek i förhållande till tillrinningsområdet diskuteras; nederbörden och mängden vatten som når dammen; snömängd och snösmältning; grundvattnets rörelser i området; jordart, markens fosforstatus och andra förhållanden i området; fosforkoncentrationen i vattnet och dess variation under året; andelen partikelbunden fosfor och andelen löst fosfor i vattnet; frigörning (resuspension) av partiklar och av fosfor i själva dammen; vegetationens sammansättning och utveckling i dammen; reningen av fosforn i dammen i förhållande till dess storleksyta; reningen av fosforn i dammen i förhållande till mängden fosfor som når dammen.

Fångdammen kan ibland släppa ifrån sig fosfor

De få tillfällen (motsvarande mindre än 7 % av tiden) då fosforkoncentrationerna var högre i utflödet än i inflödet av fångdammen i Bergaholm sammanföll antingen med extrema tillfällen med högt flöde eller med perioder av lågt vattenflöde med isbeläggning. Att det fanns (sällsynta) tillfällen med utflöde av sediment under högflöde visar att det kommer att behövas skötsel genom att gräva ut sedimentet inom några år. Det blir viktigt att kunna följa när det blir nödvändigt att ta upp sedimentet från fångdammen och lägga ut det på åkern igen. En långtidsstudie kan hjälpa till att definiera när det blir optimalt med en sådan åtgärd. Sedimentationen i Nybble fångdamm har varit betydande. Belastningen på denna fångdamm kan ha påverkats av en dikesrensning uppströms. Det blir viktigt att kunna följa upp med mätningar av flöden och vattenkvalitet under en längre period för att göra en mera fullödig utvärdering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress