Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330011
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 mars 2016
Huvudsökande: Anna Lundén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Anna.Lunden@slu.se
Telefon: 018-672381
Medsökande: Eva Wattrang
Beviljade medel: 71 000 SEK

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly understood. The aim of this project is to study immune responses during the initial stages of infection when lungworm larvae migrate from the intestine via mesenteric lymph nodes to the lungs. We have undertaken an experimental infection of calves and colleted samples from intestines, lymphoid organs and lungs. This material will now undergo histological analysis to identify and quantify immune cells and inflammatory reactions. These basic studies will contribute to our understanding of the mechanisms behind induction of protective immunity, which in turn can lead to development of a new efficient vaccine based on modern vaccine technology.

Nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus, kan orsaka omfattande sjukdomsproblem hos betesdjur. Strävan att minska användningen av antiparasitära medel i jordbruket, liksom rapporter om ökande problem med lungmask hos såväl unga som vuxna djur, kräver nya kontrollmetoder. Infekterade djur utvecklar så småningom skyddande immunitet, men lite är känt om de bakomliggande mekanismerna. För att söka insikt i hur skyddande immunitet uppstår ämnar vi studera det tidiga immunsvaret under den första fasen av infektionen då lungmasklarverna penetrerar tarmväggen och via kröslymfknutorna vandrar till lungorna. Vi har utfört ett försök där vi samlat material från tarmvävnad, lymfoida organ och lungor från experimentellt infekterade kalvar. Detta material skall nu undersökas histologiskt för att identifiera och kvantifiera immunceller och inflammatoriska förändringar. Dessa grundläggande studier bör på sikt bidra till utveckling av ett nytt, effektivt vaccin baserat på modern vaccinteknologi

Nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus, kan orsaka omfattande sjukdomsproblem. Strävan att minska användningen av antiparasitära medel, liksom rapporter om ökade problem med lungmask, gör att det finns behov av nya kontrollmetoder såsom vaccin. Infekterade djur blir så småningom immuna, men relativt lite är känt om de bakomliggande mekanismerna och hur skyddande immunitet uppstår. Vi har därför infekterat kalvar experimentellt för att studera infektionens första fas då larverna vandrar från tarmen via kröslymfknutorna till lungorna. Histologisk undersökning av tarmslemhinnan, krös-, lung- och flanklymfknutor visade förhöjda nivåer av eosinofila granulocyter två veckor efter infektion. Dessa resultat visar en mer generell aktivering av immunsystemet än vad man tidigare antagit och indikerar en utökad roll för eosinofiler i försvaret mot lungmask t.ex. som antigenpresenterande celler. Denna kunskap är ny och på sikt värdefullt för utveckling av ett effektivt vaccin mot lungmask.

Studier av immunsvaret mot lungmaskinfektion hos nötkreatur

Syftet med studien
Genom att undersöka hur värddjurets immunförsvar reagerar när lungmasklarver vandrar från tarmen till lungorna hoppas vi identifiera immunmekanismer som behövs för att ett effektivt och skyddande immunsvar ska utvecklas. Denna kunskap är viktig för att utveckla ett modernt vaccin mot lungmasksjuka hos nötkreatur.

Resultat
Hos kalvar som matats med lungmasklarver fann vi 14 dagar efter infektion att antalet av en viss typ av vita blodkroppar, s.k. eosinofila granulocyter var förhöjt i tarmslemhinnan, kröslymfknutorna och lymfknutor i andra delar av kroppen.

Bakgrund och metod
Nötkreaturens lungmask är en vanligt förekommande parasit som kan orsak allvarlig sjukdom. Smittan sprids på bete och kontrolleras i dagsläget genom betesbyten och olika avmaskningsmedel. Dessa åtgärder är dock inte alltid tillräckliga och det finns behov av ytterligare kontrollmetoder t.ex. vaccination. För att utveckla ett effektivt vaccin behövs kunskaper om hur ett skyddande immunsvar utvecklas och mycket tyder på att det som sker de första dagarna efter infektion är avgörande. Därför fokuserade vi på att studera immunsvaret i tarmslemhinnan och kröslymfknutorna som lungmasklarverna passerar på sin väg från tarmen till lungorna under infektionens första dagar. Kalvar matades med lungmasklarver och avlivades efter 1, 3, 5 och 14 dagar. Varje dag avlivades även en eller två oinfekterade kontrollkalvar. Vävnadsprover från bl.a. tarmslemhinnan, krös-, lung- och flanklymknutor samlades in och preparerades för att i mikroskop studera förekomst av olika immunceller.

Slutsatser och behov av vidare studier
Våra resultat visar att immunsystemet aktiveras på ett mer generellt sätt än vad man tidigare antagit efter infektion med nötkreaturens lungmask. Den celltyp som tydligt rekryterades till provtagningsplatserna, eosinofila granulocyter, har tidigare mest associerats till direkt försvar mot maskar i vävnader. Att vi nu observerar denna celltyp mer generellt i kroppen och på platser där immunförsvaret regleras, dvs lymfknutorna, indikerar att denna celltyp har en utökad roll i försvaret mot maskinfektioner. Dessa immunreaktioner mot lungmask har inte studerats tidigare så våra resultat bidrar till att öka kunskapen om hur skyddande immunitet mot denna parasit initieras, vilket i förlängningen är värdefullt för utveckling av effektiva vacciner. Dock krävs ytterligare studier för att få en överblick och insikt i de komplexa immunreaktionerna under lungmaskinfektionens tidiga fas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2015
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-15-60-370 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1142126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling …

Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan
Ulf Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156218 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress