Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330011
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 mars 2016
Huvudsökande: Anna Lundén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Anna.Lunden@slu.se
Telefon: 018-672381
Medsökande: Eva Wattrang
Beviljade medel: 71 000 SEK

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly understood. The aim of this project is to study immune responses during the initial stages of infection when lungworm larvae migrate from the intestine via mesenteric lymph nodes to the lungs. We have undertaken an experimental infection of calves and colleted samples from intestines, lymphoid organs and lungs. This material will now undergo histological analysis to identify and quantify immune cells and inflammatory reactions. These basic studies will contribute to our understanding of the mechanisms behind induction of protective immunity, which in turn can lead to development of a new efficient vaccine based on modern vaccine technology.

Nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus, kan orsaka omfattande sjukdomsproblem hos betesdjur. Strävan att minska användningen av antiparasitära medel i jordbruket, liksom rapporter om ökande problem med lungmask hos såväl unga som vuxna djur, kräver nya kontrollmetoder. Infekterade djur utvecklar så småningom skyddande immunitet, men lite är känt om de bakomliggande mekanismerna. För att söka insikt i hur skyddande immunitet uppstår ämnar vi studera det tidiga immunsvaret under den första fasen av infektionen då lungmasklarverna penetrerar tarmväggen och via kröslymfknutorna vandrar till lungorna. Vi har utfört ett försök där vi samlat material från tarmvävnad, lymfoida organ och lungor från experimentellt infekterade kalvar. Detta material skall nu undersökas histologiskt för att identifiera och kvantifiera immunceller och inflammatoriska förändringar. Dessa grundläggande studier bör på sikt bidra till utveckling av ett nytt, effektivt vaccin baserat på modern vaccinteknologi

Nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus, kan orsaka omfattande sjukdomsproblem. Strävan att minska användningen av antiparasitära medel, liksom rapporter om ökade problem med lungmask, gör att det finns behov av nya kontrollmetoder såsom vaccin. Infekterade djur blir så småningom immuna, men relativt lite är känt om de bakomliggande mekanismerna och hur skyddande immunitet uppstår. Vi har därför infekterat kalvar experimentellt för att studera infektionens första fas då larverna vandrar från tarmen via kröslymfknutorna till lungorna. Histologisk undersökning av tarmslemhinnan, krös-, lung- och flanklymfknutor visade förhöjda nivåer av eosinofila granulocyter två veckor efter infektion. Dessa resultat visar en mer generell aktivering av immunsystemet än vad man tidigare antagit och indikerar en utökad roll för eosinofiler i försvaret mot lungmask t.ex. som antigenpresenterande celler. Denna kunskap är ny och på sikt värdefullt för utveckling av ett effektivt vaccin mot lungmask.

Studier av immunsvaret mot lungmaskinfektion hos nötkreatur

Syftet med studien
Genom att undersöka hur värddjurets immunförsvar reagerar när lungmasklarver vandrar från tarmen till lungorna hoppas vi identifiera immunmekanismer som behövs för att ett effektivt och skyddande immunsvar ska utvecklas. Denna kunskap är viktig för att utveckla ett modernt vaccin mot lungmasksjuka hos nötkreatur.

Resultat
Hos kalvar som matats med lungmasklarver fann vi 14 dagar efter infektion att antalet av en viss typ av vita blodkroppar, s.k. eosinofila granulocyter var förhöjt i tarmslemhinnan, kröslymfknutorna och lymfknutor i andra delar av kroppen.

Bakgrund och metod
Nötkreaturens lungmask är en vanligt förekommande parasit som kan orsak allvarlig sjukdom. Smittan sprids på bete och kontrolleras i dagsläget genom betesbyten och olika avmaskningsmedel. Dessa åtgärder är dock inte alltid tillräckliga och det finns behov av ytterligare kontrollmetoder t.ex. vaccination. För att utveckla ett effektivt vaccin behövs kunskaper om hur ett skyddande immunsvar utvecklas och mycket tyder på att det som sker de första dagarna efter infektion är avgörande. Därför fokuserade vi på att studera immunsvaret i tarmslemhinnan och kröslymfknutorna som lungmasklarverna passerar på sin väg från tarmen till lungorna under infektionens första dagar. Kalvar matades med lungmasklarver och avlivades efter 1, 3, 5 och 14 dagar. Varje dag avlivades även en eller två oinfekterade kontrollkalvar. Vävnadsprover från bl.a. tarmslemhinnan, krös-, lung- och flanklymknutor samlades in och preparerades för att i mikroskop studera förekomst av olika immunceller.

Slutsatser och behov av vidare studier
Våra resultat visar att immunsystemet aktiveras på ett mer generellt sätt än vad man tidigare antagit efter infektion med nötkreaturens lungmask. Den celltyp som tydligt rekryterades till provtagningsplatserna, eosinofila granulocyter, har tidigare mest associerats till direkt försvar mot maskar i vävnader. Att vi nu observerar denna celltyp mer generellt i kroppen och på platser där immunförsvaret regleras, dvs lymfknutorna, indikerar att denna celltyp har en utökad roll i försvaret mot maskinfektioner. Dessa immunreaktioner mot lungmask har inte studerats tidigare så våra resultat bidrar till att öka kunskapen om hur skyddande immunitet mot denna parasit initieras, vilket i förlängningen är värdefullt för utveckling av effektiva vacciner. Dock krävs ytterligare studier för att få en överblick och insikt i de komplexa immunreaktionerna under lungmaskinfektionens tidiga fas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress