Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330011
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 mars 2016
Huvudsökande: Anna Lundén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Anna.Lunden@slu.se
Telefon: 018-672381
Medsökande: Eva Wattrang
Beviljade medel: 71 000 SEK

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly understood. The aim of this project is to study immune responses during the initial stages of infection when lungworm larvae migrate from the intestine via mesenteric lymph nodes to the lungs. We have undertaken an experimental infection of calves and colleted samples from intestines, lymphoid organs and lungs. This material will now undergo histological analysis to identify and quantify immune cells and inflammatory reactions. These basic studies will contribute to our understanding of the mechanisms behind induction of protective immunity, which in turn can lead to development of a new efficient vaccine based on modern vaccine technology.

Nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus, kan orsaka omfattande sjukdomsproblem hos betesdjur. Strävan att minska användningen av antiparasitära medel i jordbruket, liksom rapporter om ökande problem med lungmask hos såväl unga som vuxna djur, kräver nya kontrollmetoder. Infekterade djur utvecklar så småningom skyddande immunitet, men lite är känt om de bakomliggande mekanismerna. För att söka insikt i hur skyddande immunitet uppstår ämnar vi studera det tidiga immunsvaret under den första fasen av infektionen då lungmasklarverna penetrerar tarmväggen och via kröslymfknutorna vandrar till lungorna. Vi har utfört ett försök där vi samlat material från tarmvävnad, lymfoida organ och lungor från experimentellt infekterade kalvar. Detta material skall nu undersökas histologiskt för att identifiera och kvantifiera immunceller och inflammatoriska förändringar. Dessa grundläggande studier bör på sikt bidra till utveckling av ett nytt, effektivt vaccin baserat på modern vaccinteknologi

Nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus, kan orsaka omfattande sjukdomsproblem. Strävan att minska användningen av antiparasitära medel, liksom rapporter om ökade problem med lungmask, gör att det finns behov av nya kontrollmetoder såsom vaccin. Infekterade djur blir så småningom immuna, men relativt lite är känt om de bakomliggande mekanismerna och hur skyddande immunitet uppstår. Vi har därför infekterat kalvar experimentellt för att studera infektionens första fas då larverna vandrar från tarmen via kröslymfknutorna till lungorna. Histologisk undersökning av tarmslemhinnan, krös-, lung- och flanklymfknutor visade förhöjda nivåer av eosinofila granulocyter två veckor efter infektion. Dessa resultat visar en mer generell aktivering av immunsystemet än vad man tidigare antagit och indikerar en utökad roll för eosinofiler i försvaret mot lungmask t.ex. som antigenpresenterande celler. Denna kunskap är ny och på sikt värdefullt för utveckling av ett effektivt vaccin mot lungmask.

Studier av immunsvaret mot lungmaskinfektion hos nötkreatur

Syftet med studien
Genom att undersöka hur värddjurets immunförsvar reagerar när lungmasklarver vandrar från tarmen till lungorna hoppas vi identifiera immunmekanismer som behövs för att ett effektivt och skyddande immunsvar ska utvecklas. Denna kunskap är viktig för att utveckla ett modernt vaccin mot lungmasksjuka hos nötkreatur.

Resultat
Hos kalvar som matats med lungmasklarver fann vi 14 dagar efter infektion att antalet av en viss typ av vita blodkroppar, s.k. eosinofila granulocyter var förhöjt i tarmslemhinnan, kröslymfknutorna och lymfknutor i andra delar av kroppen.

Bakgrund och metod
Nötkreaturens lungmask är en vanligt förekommande parasit som kan orsak allvarlig sjukdom. Smittan sprids på bete och kontrolleras i dagsläget genom betesbyten och olika avmaskningsmedel. Dessa åtgärder är dock inte alltid tillräckliga och det finns behov av ytterligare kontrollmetoder t.ex. vaccination. För att utveckla ett effektivt vaccin behövs kunskaper om hur ett skyddande immunsvar utvecklas och mycket tyder på att det som sker de första dagarna efter infektion är avgörande. Därför fokuserade vi på att studera immunsvaret i tarmslemhinnan och kröslymfknutorna som lungmasklarverna passerar på sin väg från tarmen till lungorna under infektionens första dagar. Kalvar matades med lungmasklarver och avlivades efter 1, 3, 5 och 14 dagar. Varje dag avlivades även en eller två oinfekterade kontrollkalvar. Vävnadsprover från bl.a. tarmslemhinnan, krös-, lung- och flanklymknutor samlades in och preparerades för att i mikroskop studera förekomst av olika immunceller.

Slutsatser och behov av vidare studier
Våra resultat visar att immunsystemet aktiveras på ett mer generellt sätt än vad man tidigare antagit efter infektion med nötkreaturens lungmask. Den celltyp som tydligt rekryterades till provtagningsplatserna, eosinofila granulocyter, har tidigare mest associerats till direkt försvar mot maskar i vävnader. Att vi nu observerar denna celltyp mer generellt i kroppen och på platser där immunförsvaret regleras, dvs lymfknutorna, indikerar att denna celltyp har en utökad roll i försvaret mot maskinfektioner. Dessa immunreaktioner mot lungmask har inte studerats tidigare så våra resultat bidrar till att öka kunskapen om hur skyddande immunitet mot denna parasit initieras, vilket i förlängningen är värdefullt för utveckling av effektiva vacciner. Dock krävs ytterligare studier för att få en överblick och insikt i de komplexa immunreaktionerna under lungmaskinfektionens tidiga fas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata
Henrik Eckersten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233151 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2016

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is …

Läs mer

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1160064 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 augusti 2016

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress