Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Detektionsmetoder för tidiga osteoartrosförändringar i hasleden hos islandshästen med hjälp av tre-dimensionella morfometriska parametrar, bilddiagnostisk och molekylära markörer.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0847237
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Kerstin Hansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.hansson@kv.slu.se
Telefon: 018-672894
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Benspatt (osteoartros/osteoartrit) är en vanlig sjukdom i haslederna hos islandshästen med påverkan på hästens hållbarhet. Tidigare studier har visat att hos islandshästar som är äldre än 8 år gamla så har 23-33% röntgenologiska förändringar typiska för benspatt. Undersökning av hasleder hos hästar som slaktats av annan orsak än hälta har påvisat att sjukdomen initieras i tidig ålder. Tidsspannet mellan de tidiga förändringarna och den kliniska manifestationen av sjukdomen innebär en svårighet för hästägaren både med avseende på eventuell avel och utbildning till hållbar ridhäst eller tävlingshäst.
Vid diagnostik av benspatt används huvudsakligen konventionell röntgen, en teknik som saknar förutsättningar att kunna påvisa de tidiga förändringarna. Genom att använda moderna bilddiagnostiska metoder vilka kan ge båda snitt- och tredimensionella bilder finns en möjlighet att i större detalj undersöka hela ledens olika komponenter något som inte är möjligt vid en histopatologisk undersökning där man endast kan välja små områden av leden för diagnostik.
Studiematerialet består av haslederna från 38 islandshästar. Vid framavlandet av studiematerialet har syftet varit att hälften av hästarna har en hög predisponering för OA och den andra hälften en låg predisponering för OA. Hästarna har undersökts in vivo på Island med 3D video morfometri och med konventionell röntgen. Vid 27-29 månaders ålder slaktades hästarna. Haslederna transporterades till Uppsala i färskt tillstånd och anlände inom 24-50 timmar varvid de bilddiagnostiska undersökningarna påbörjades. Detta inkluderade undersökning i låg (0.27T)- och hög (1,5T)Tesla magnet samt DT. Direkt efter avslutad bilddiagnostisk preparerades lederna för vidare histologisk undersökning. Co-registreringsteknik med användandet av både MRT, DT av hela leden och DT av ledskivorna nyttjades för lesionsmarkering och efterföljande provtagning för histologi. Detta för att ge en exakt korrelering mellan MRT/DT förändringarna och den histologiska bedömningen (bilddiagnostiskt guidad provtagningsteknik). Histologiska prov togs även från områden som vid tidigare studier har beskrivits som vanliga områden för OA i CD hasleden hos häst (predestinerade provtagningsteknik). MRT och DT bilderna analyserades med ett semi-kvantitativt graderingssystem modifierat från system använda för andra leder hos häst samt i humana studier. Histologiskt diagnosticerad OA sågs i 29 % av CD-lederna vid provtagning från förutbestämda områden och vid användning av bilddiagnostisk guidning för provtagning diagnosticerades OA i 62 % av lederna. Signifikant association sågs mellan histologisk OA och summerad gradering av följande MRT/DT förändringar, subkondrala osteofyter, förändringar i ledbroskets tjocklek, grad-2 defekter i broskets mineraliseringsfront samt grad-2 periartikulära osteofyter. De första morfologiska förändringarna hos islandshästar med OA i CD-leden sker troligen i både den icke-mineraliserade broskdelen och i broskets mineraliseringsfront. Konklusionen är att MRT och DT kan detektera fokal tidig OA i CD-lederna hos häst. Bilddiagnostisk guidning vid histologisk provtagning rekommenderas.

För att kunna göra en matchning mellan olika bilddiagnostiska metoder och histologi krävs att man säkerställer att det histologiska preparatet kommer precis från det område där man ser en förändring med MRT/DT. Genom att denna validering kan MRT/DT fynd som matchats mot histopatologiskt utseende markeras i hela ledens plan och olika topografiska kartor ställas samman vilka kommer att ge information värdefull för förståelsen av sjukdomens patogens. Kännedom om det finns specifika regioner med specifika patologiska förändringar gör att man kan rikta olika bilddiagnostiska undersökningar mot dessa specifika områden. Det kan även bli möjligt att gradera signifikansen av olika radiologiska fynd. Om man kan koppla detta till konformation och olika riskfaktorer finns en möjlighet till användbara kriterier för selektion av vilka hästar som bör användas i avel samt är lämpliga att utbilda till rid- och tävlingshästar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Benspatt (osteoartros/osteoartrit) är en vanlig sjukdom i haslederna hos islandshästen med påverkan på hästens hållbarhet. Tidigare studier har visat att hos islandshästar som är äldre än 8 år gamla så har 23-33% röntgenologiska förändringar typiska för benspatt. Undersökning av hasleder hos hästar som slaktats av annan orsak än hälta har påvisat att sjukdomen initieras i tidig ålder. Tidsspannet mellan de tidiga förändringarna och den kliniska manifestationen av sjukdomen innebär en svårighet för hästägaren både med avseende på eventuell avel och utbildning till hållbar ridhäst eller tävlingshäst.
Vid diagnostik av benspatt används huvudsakligen konventionell röntgen, en teknik som saknar förutsättningar att kunna påvisa de tidiga förändringarna. Genom att använda moderna bilddiagnostiska metoder vilka kan ge båda snitt- och tredimensionella bilder finns en möjlighet att i större detalj undersöka hela ledens olika komponenter något som inte är möjligt vid en histopatologisk undersökning där man endast kan välja små områden av leden för diagnostik.
Vi har undersökt två grupper av unga islandshästar där den ena gruppens föräldrar har diagnosticerad benspatt och den andra gruppens föräldrar är fri från benspatt. Detta för att få ett material som innehåller både friska och sjuka hästar.
Det vi undersökt är haslederna som har skickats i färskt tillstånd till Sverige från norra Island. Vi har huvudsakligen resultat från undersökningar med avancerade bilddiagnostik utrustning (datortomografi och magnekamera) där vi har jämfört utseendet på dessa bilder med det mikroskopiska utseendet. Vi har fokuserat på att utveckla en teknik som gör det möjligt att veta exakt varifrån man tar provet och sedan matcha detta med exakt samma bit vävnad som undersöks i mikroskop. Tidigare studier har visat att benspatt finns på specifika områden så av det skälet har tidigare provtagning varit koncentrerad till dessa områden. Vi har visat att man då riskerar att missa viktiga förändringar. Utan att använda bilddiagnostik kunde man se att 29% av de undersökta lederna hade förändringar typiska för benspatt och med hjälp av bilddiagnostik ökad detta till 62%. Det visar att man hjälp av bilddiagnostisk guidening har en betydligt större chans att hitta de små och tidiga benspattförändringarna. Den här tekniken gör det möjligt att undersöka hela leden och därmed få en typ av karta för var de olika förändringar som ses vid benspatt är lokaliserade. Förhoppningen är att detta ska resultera i att vi bättre kan förstå sjukdomens uppkomstmekanismer och att vi ska kunna koppla detta till olika hästars benställningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress