Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-62-990
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 31 oktober 2019
Huvudsökande: Helene Oscarsson
Organisation: Vreta Kluster AB
E-postadress: helene.oscarsson@vretakluster.se
Telefon: 0703-197643
Beviljade medel: 249 870 SEK

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to improve the stable climate. However, it is difficult to know what efforts are needed and what can really give the preferred effect. Therefore, we would like to evaluate the possibilities of establishing a digital poultry stable to simulate and test different scenarios and ways to improve the climatic conditions. If this proves successful, it would provide greater understanding of why different climatic problems arise and what measures that could improve them. In the long run, this concept could be developed into a product and/or service that can be used as an advisory guidance for the farmers.

En av de största utmaningarna för lantbrukare i fjäderfäbranschen är att åstadkomma och upprätthålla ett bra stallklimat. Ett icke fungerande stallklimat påverkar såväl djurhälsa och produktion som arbetsmiljö negativt och många olika aktörer arbetar därför hårt för att försöka förbättra stallklimatet. Det är dock svårt att veta vilka insatser som behövs och vad som verkligen kan ge önskad effekt. Därför vill vi utvärdera möjligheterna att upprätta ett digitalt fjäderfästall för att där kunna simulera och testa olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. Om detta visar sig vara möjligt skulle det ge ökad förståelse kring varför olika klimatproblem uppstår samt vilka åtgärder som skulle kunna avhjälpa problemen. På sikt är förhoppningen att konceptet ska kunna utvecklas till en produkt och/eller tjänst som kan användas som rådgivningsunderlag ute hos lantbrukarna.

Att åstadkomma ett bra stallklimat året om kan vara en stor utmaning för många äggproducenter. I denna förstudie undersöktes därför möjligheten att upprätta ett digitalt värphönsstall där man kan simulera och testa olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. För att säkerställa att relevant information togs med i simuleringarna hölls en workshop med olika aktörer i äggnäringen. Även en litteraturstudie genomfördes på området. En datormodell av ett värphönsstall upprättades sedan där bland annat inomhusluftens rörelser, uppvärmning och kylning samt spridning av ammoniak och andra ämnen kunde simuleras. Resultaten av simuleringarna bekräftade att modellen verkar fungera och att den har förmåga att förutse klimatförhållandena i stallet baserat på olika indata. Om modellen kan förfinas och valideras genom ytterligare tester och simuleringar i befintliga stallar, är förhoppningen att den på sikt ska kunna användas som rådgivningsunderlag ute hos producenterna.

DIGITALT STALL KAN HJÄLPA HÖNOR ATT FÅ BÄTTRE STALLKLIMAT

Är det möjligt att med avancerad digital teknik simulera klimatet i ett värphönsstall? Kan simuleringen därefter användas för att utvärdera och förbättra stallklimatet? Dessa frågor blev starten på detta samarbetsprojekt mellan Vreta Kluster, HIR Skåne och Linköpings universitet.

I ett värphönsstall är det viktigt att temperatur, luftfuktighet, koldioxid och ammoniak hålls på rimliga nivåer för att man ska få ett så bra stallklimat som möjligt. Detta kan ibland vara en stor utmaning för många producenter, särskilt vintertid när det blir kallt utomhus. Om stallklimatet fungerar dåligt kan det påverka både djurhälsa, produktion och arbetsmiljö negativt. När problem med klimatet uppstår kan det dock vara svårt att veta vilka insatser som behövs och vad som verkligen kan ge önskad effekt. Idén om att försöka skapa ett digitalt fjäderfässtall föddes.

Syftet med projektet blev att utvärdera om det var möjligt att upprätta ett digitalt fjäderfässtall där man kan testa och simulera olika scenarier och åtgärder för att förbättra stallklimatet. För att se till att datormodellen av stallet utformades efter de verkliga förutsättningarna och behoven i branschen, anordnades en workshop med olika aktörer i äggnäringen.

I projektet genomfördes också en litteraturstudie för att se vad som tidigare gjorts inom området stallklimat och digitalisering. Här kunde man bland annat konstatera att den metod som använts för stallsimuleringen i projektet också tidigare har använts för fjäderfästall och att det finns lite olika sätt att hantera djuren i modellen. Generellt är det svårt att lägga in effekten av enskilda djur, istället läggs deras bidrag till klimatet, så som värme och kemiska substanser, in som alstrande på ytor på golv och våningsplan.

Med litteraturstudien och workshopen som grund började sedan en avancerad datormodell att byggas upp. För att få realistiska värden togs stallmodellens mått och inredning från ett befintligt värphönsstall och tekniken som hanterade själva simuleringarna var Computational Fluid Dynamics (CFD). Här följde sedan en lång rad tester för att hitta rätt inställningar och för att hitta en lagom komplexitetsnivå för ett fjäderfästall. Om beräkningarna blir för avancerade kan det ta flera månader att processa själva simuleringarna så det handlade om att hitta en del förenklingar och uppskattningar. Målet har varit att få fram en digital modell som enkelt ska kunna anpassas till olika befintliga stallar eller tänkt nybygge.

Resultaten av simuleringarna bekräftar att modellen verkar fungera och att den har förmåga att förutse klimatförhållandena inomhus. Genom att titta på olika strömningar av till exempel luftflödet kunde man bland annat hitta möjliga orsaker till en del kända problem. Typiska områden, som till exempel längs med golvet vid en yttervägg, kunde man se att det var dålig luftväxling. Det kan förklara varför det inte är ovanligt med fuktproblem i ströbädden just här.

Nu återstår att förfina och validera modellen ytterligare genom tester och simuleringar i befintliga stallar. På sikt är förhoppningen sedan att det digitala fjäderfästallet ska kunna användas som rådgivningsunderlag till producenterna och på så sätt bidra till ett förbättrat stallklimat

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress