Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Djurrelaterade olycksfall i mjölkproduktionen - fördjupningsintervjuer med lantbrukare

Status: Avslutat
Projektnummer: H0935274
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 januari 2012
Huvudsökande: Peter Lundqvist
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: peter.lundqvist@slu.se
Telefon: 040 - 41 54 95
Beviljade medel: 86 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Djurrelaterade arbetsolyckor utgör uppskattningsvis en fjärdedel av det totala antalet olyckor i lantbruket och i genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur. I en studie som nyligen avslutats var syftet att ge en inblick i lantbrukarnas egna erfarenheter, tankar och attityder till olyckor och risker vid hantering av nötkreatur.

Denna studie visar att lantbrukarna är medvetna om de risker som hanteringen av djuren i mjölkproduktionen medför och de beskrev också en oro över olycksfallsriskerna. De kunde identifiera specifika risksituationer och också vilka förebyggande åtgärder som kunde vidtas för att eliminera eller minska riskerna. Trots denna medvetenhet och oro, erkände lantbrukarna att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller nedprioriterades. De ansåg att det är omöjligt att helt undvika olyckor i djurhanteringen och mindre skador och tillbud är en del av det vardagliga arbetet.

Lantbrukarna upplevde att vissa omständigheter i deras arbetssituation inte alltid var möjlig att kontrollera, så som vid ensamarbete och under tidspress, och i sådana situationer blir säkerheten mindre viktig. Att lantbrukarna ibland väljer risk före säkerhet beror alltså inte i första hand på okunskap eller nonchalans, utan de väljer att ta medvetna risker för exempelvis ekonomiska fördelar eller tidsvinster.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Djurrelaterade arbetsolyckor utgör uppskattningsvis en fjärdedel av det totala antalet olyckor i lantbruket och i genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur. I det följande redovisas resultaten från en studie med syfte att ge en inblick i lantbrukarnas egna erfarenheter, tankar och attityder till olyckor och risker vid hantering av nötkreatur. Studien ingår i ett fyraårigt doktorandarbete vid Institutionen för Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi. Doktorandarbetets inriktning är förebyggande av djurrelaterade olycksfall inom jordbruket med fokus på mjölkproduktionen.

Datainsamlingen skedde genom intervjuer med mjölkproducenter under våren 2010. Intervjuerna handlade om lantbrukarnas erfarenheter av djurrelaterade olycksfall och tillbud, uppfattning av risker och säkerhet i djurhanteringen samt attityder till risker och möjligheten att förebygga olycksfall.

Totalt 12 lantbrukare deltog. Lantbrukarnas ålder varierade mellan 26 och 60 år. Två av lantbrukarna var kvinnor och tio var män. Två gårdar hade karusellmjölkning, fem hade mjölkning i grop och fem hade automatiskt mjölkningssystem. Besättningsstorleken var mellan 55 och 300 mjölkande kor. Tre av lantbrukarna hade inga anställda annat än tillfällig arbetskraft under intensiva perioder. Övriga lantbrukare hade en eller flera anställda på gården.

Resultat

Lantbrukarna nämnde följande djurrelaterade faktorer som ansågs påverka säkerheten vid hanteringen:

• Tidigare erfarenheter av människor och av att bli hanterade. Hanteringen blir säkrare om korna ser kontakten med människan som något positivt.

• Temperament. Alla lantbrukare hade erfarenhet av kor med ett nervöst temperament, som ansågs farligare att hantera eftersom de är mer oförutsägbara och ofta sparkiga.

• Ålder. Kvigor kan bli rädda i nya situationer som exempelvis vid mjölkning och seminering.

• Ensamma djur. Kor är flockdjur och att separera ett djur från flocken kan innebära risker.

• Brunstiga kor. Kor som är brunstiga kan utgöra en risk eftersom de ändrar beteende, rider på varandra och skapar oreda i flocken.

• Stark modersinstinkt. Alla lantbrukare hade erfarenhet av kor som försöker försvara sin kalv genom att hota eller attackera djurskötaren.

• Tjurar. Tjurar beskrevs som besvärliga, luriga och oförutsägbara. En tjur som alltid varit snäll kan plötsligt en dag bli aggressiv och attackera.

• Djur med horn.

• Sjuka kor.

• Inköpta djur från andra gårdar. Lantbrukaren känner inte djuren och vet ofta inte hur mycket och på vilket sätt de blivit hanterade sen tidigare.

Miljön

De intervjuade lantbrukarna ansåg att vissa olyckor går att förebygga genom att bygga stallet så säkert som möjligt, men de menade att det enda sättet att helt undvika olycksrisker är att ha ett system där man aldrig behöver ha kontakt med djuren. Detta ansågs dock varken möjligt eller önskvärt. Gamla byggnader och bristande underhåll ökar riskerna i arbetet med djuren enligt lantbrukarna.
Inhysnings- och mjölkningssystemen har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. I Sverige har det enligt tradition varit vanligt att ha korna uppbundna, men under de senaste årtiondena har fler och fler gått över till att ha korna i lösdriftssystem. Lantbrukarna i denna studie var överlag väldigt positiva till denna utveckling. Mjölkningen ansågs ha blivit mycket säkrare i grop jämfört med när mjölkningen skedde på båspall. En lantbrukare beskrev den tidigare mjölkningen i uppbundet så här: ”Ett arbete som var mycket tyngre och du var mer i obalans. Du skulle sitta på huk och det här och ner på knä, och jag menar sparkar de [korna] då till en då hamnade du under magen på den andra och då blev de rädda.” (kvinna, 49 år) Trots att mycket av arbetet i lösdriftstallet innebär att djurskötaren måste vistas bland lösa kor, upplevde ändå majoriteten av lantbrukarna att arbetet blivit säkrare. Detta berodde främst på att de fann att korna blivit mycket lugnare i och med lösdriftssystemen.
Parallellt med utvecklingen av nya system sker också en strukturförändring av mjölk-produktionen mot färre och större besättningar. Skötseln av korna blir effektivare och mindre arbetstid läggs på varje individ, och i de nya systemen med automatisk mjölkning sker en stor del av övervakningen via datorer. Det finns en risk med denna utveckling att relationen mellan djur och skötare försämras och att korna aldrig helt vänjer sig vid att bli hanterade. Det skulle därför vara intressant att mer ingående studera hur djur-människa relationen påverkas av systemet och besättningsstorleken.

Lantbrukarnas syn på risk och säkerhet

Lantbrukarna föreföll vara medvetna om de risker som arbetet med djuren är förenade med. En del beskrev en oro och rädsla för att det skulle ske en olycka, som i detta exempel: ”Man väntar redigt till det smäller riktigt en dag så man skadar sig riktigt alltså. Det är det man är rädd för alltså.” (kvinna, 49 år) Samma kvinna beskrev dock också en normalisering av riskerna: ”Sen tror jag att man blir väl lite… ja, om man skulle bli trampad eller sparkad lite på armarna och sånt, så tycker man liksom - äh, det är ingenting - för det är inga stora grejer som har hänt ju. Men i grund och botten är det en skada ändå, men man tar det ju inte på det viset för det är inget stort alltså. Ett blåmärke här eller ett blåmärke där, äh, det är ingenting, men alltså… och man glömmer det lika fort alltså.” Denna normalisering av riskerna, för att de utsätts för dem varje dag, var det flera lantbrukare som beskrev.
En lantbrukare jämförde djurhanteringen med andra arbetsområden på gården, och motiverade på så vis att just djurhanteringen var säkrare relativt sett: ”Alltså jag tycker ändå hanteringen av djur, där är inte så jättemycket risker ändå. Jag tycker… inte om man jämför andra bitar inom lantbruket, där man har maskiner och fallskador och…” (man, 41 år)
Lantbrukarna medgav att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller prioriterades ner. Andra frågor ansågs vara viktigare såsom ekonomi och tidsbesparingar. Detta ledde till att lantbrukarna accepterade en ökad risk om de såg att de kunde spara tid eller pengar.

Attityder till möjligheten att förebygga olyckor

Attityderna till möjligheten att förebygga olyckor påverkades av om lantbrukarna upplevde att de kunde kontrollera sin situation eller inte. Några lantbrukare verkade ha med mer fatalistisk syn, vilket följande citat illustrerar: ”Ska det hända så händer det. Det är bara så. Och har man otur så är det… så är det bara.” (man, 39 år) Enligt den här uppfattningen beror en olycka på slump eller otur, vilket medför att förebyggande åtgärder är meningslösa. Lantbrukarna beskrev ofta en känsla av brist på kontroll vid hantering av djuren, beroende på djurens oförutsägbarhet.
De flesta lantbrukarna menade dock att flertalet olyckor är möjliga att förebygga. Många ansåg att olyckor ofta beror på ”den mänskliga faktorn” och medvetet risktagande. De trodde också att olyckor kan förebyggas genom medvetenhet och sunt förnuft.

Slutsatser

Denna studie visar att lantbrukarna är medvetna om de risker som hanteringen av djuren i mjölkproduktionen medför och de beskrev också en oro över olycksfallsriskerna. De kunde identifiera specifika risksituationer och också vilka förebyggande åtgärder som kunde vidtas för att eliminera eller minska riskerna. Trots denna medvetenhet och oro, erkände lantbrukarna att säkerhetsfrågor ofta glömdes bort eller nedprioriterades. De ansåg att det är omöjligt att helt undvika olyckor i djurhanteringen och mindre skador och tillbud är en del av det vardagliga arbetet. Lantbrukarna upplevde att vissa omständigheter i deras arbetssituation inte alltid var möjlig att kontrollera, så som vid ensamarbete och under tidspress, och i sådana situationer blir säkerheten mindre viktig. Att lantbrukarna ibland väljer risk före säkerhet beror alltså inte i första hand på okunskap eller nonchalans, utan de väljer att ta medvetna risker för exempelvis ekonomiska fördelar eller tidsvinster.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress