Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146009
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 november 2016
Huvudsökande: Helena Hansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Helena.Hansson@slu.se
Telefon: 018-671714
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till projektet var flera: den fortfarande pågående strukturomvandlingen inom svenskt lantbruk, vilket ställer nya krav gällande strategi och styrning; de ökade klimat- och miljöproblemen vilka kräver anpassning till ett mer resurssnålt jordbruk; samt den stora variationen i lönsamhet gårdarna emellan. Resultaten tyder på att följande är viktigt för företagens utveckling: utarbetade rutiner för hur produktionen ska skötas, ett aktivt arbete med ekonomistyrning samt förbättrad användning av de fasta resurserna. Även diversifiering visade sig vara viktigt för livskraftiga lantbruk (analysen baserades på samtliga typer av lantbruk) och detta kan vara ett sätt att bättre nyttja de fasta resurserna.

Så kan lantbruk med grisproduktion utveckla sin verksamhet

I detta forskningsprojekt har vi undersökt hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Lönsamhet handlar i grund och botten om värdeskapande och resursanvändning. För att ett företag ska gå med vinst måste värdet av de producerade och sålda produkterna överstiga värdet av resurserna som gick åt för att ta fram produkterna. Vi har tagit fasta på detta och i det här projektet framförallt undersökt företagens resurseffektivitet och vad som förklarar skillnader i resurseffektivitet företagen emellan. Vi har också undersökt företagens ekonomiska bärkraft genom att undersöka om företagen kan leverera en viss inkomst till ägarfamiljen eller ej.

Följande resultat förtjänar att lyftas fram specifikt. Dessa kan tjäna som inspiration och diskussionsunderlag för hur svensk grisproduktion kan göras mer resurseffektiv och lönsam.
• Skriftliga instruktioner kring utfodring och smittskydd är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på hur viktigt det är med utarbetade rutiner, men det kan också visa på betydelsen av själva processen som leder fram till rutinerna, där man noga behöver gå igenom verksamheten. Detta kan i sig innebära en lärprocess som leder till förbättringar i verksamheten.
• Att arbeta aktivt med budget och program för produktionsuppföljning är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på betydelsen av fungerande ekonomistyrning för ett mer resurseffektivt företagande.
• Resursutnyttjandet är generellt sett bäst när det gäller produktionsfaktorer som varierar med produktionen. Resursutnyttjandet när det gäller andra produktionsfaktorer kan förbättras och detta skulle kunna ske genom att ta ett helhetsperspektiv på dem för att undersöka på vilket sätt de kan bidra till att generera intäkter.
• Diversifierade lantbruksföretag framstår som ekonomiskt sett mer bärkraftiga. Diversifiering innebär att företaget har flera ben att stå på och alltså använder sina resurser för att få intäkter från olika produktionsgrenar. Vi baserade den här delen av analysen flera typer av lantbruksföretag, inte bara på dem med grisproduktion. Detta eftersom det bara var en liten andel av grisgårdarna i vårt dataset som var diversifierade. Vi har dock ingen anledning att tro att resultaten hade sett annorlunda ut om vi hade haft tillgång till data från tillräckligt många grisgårdar i vårt urval. Att diversifiera verksamheten kan vara ett sätt att möjliggöra bättre användning av de fasta resurserna. Detta har vi i punkten ovan har tagit upp som viktigt för företagens utveckling.

Till detta projekt användes data från Jordbruksekonomiska undersökningen som administreras av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Från denna databas fick vi i forskargruppen tillgång till fullständig balans- och resultaträkning för ett urval av svenska lantbruksföretag med grisproduktion. Data var avidentifierat när vi fick det, vilket innebär att vi inte kunde ta reda på vilka enskilda lantbruk som lämnat vilka uppgifter. Vi kompletterade de ekonomiska data med ett enkätutskick, där vi ställde detaljerade frågor om hur lantbruken bedrev sin produktion. Enkäten skickades ut och samlades in av Jordbruksverket. På så sätt kunde vi säkerställa att vi i forskargruppen bara hade anonymt data.

Resultaten har beskrivits och presenterats vid seminarier för rådgivare, i artiklar i lantbrukets affärspress samt i vetenskapliga publikationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress