Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146009
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 november 2016
Huvudsökande: Helena Hansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Helena.Hansson@slu.se
Telefon: 018-671714
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till projektet var flera: den fortfarande pågående strukturomvandlingen inom svenskt lantbruk, vilket ställer nya krav gällande strategi och styrning; de ökade klimat- och miljöproblemen vilka kräver anpassning till ett mer resurssnålt jordbruk; samt den stora variationen i lönsamhet gårdarna emellan. Resultaten tyder på att följande är viktigt för företagens utveckling: utarbetade rutiner för hur produktionen ska skötas, ett aktivt arbete med ekonomistyrning samt förbättrad användning av de fasta resurserna. Även diversifiering visade sig vara viktigt för livskraftiga lantbruk (analysen baserades på samtliga typer av lantbruk) och detta kan vara ett sätt att bättre nyttja de fasta resurserna.

Så kan lantbruk med grisproduktion utveckla sin verksamhet

I detta forskningsprojekt har vi undersökt hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Lönsamhet handlar i grund och botten om värdeskapande och resursanvändning. För att ett företag ska gå med vinst måste värdet av de producerade och sålda produkterna överstiga värdet av resurserna som gick åt för att ta fram produkterna. Vi har tagit fasta på detta och i det här projektet framförallt undersökt företagens resurseffektivitet och vad som förklarar skillnader i resurseffektivitet företagen emellan. Vi har också undersökt företagens ekonomiska bärkraft genom att undersöka om företagen kan leverera en viss inkomst till ägarfamiljen eller ej.

Följande resultat förtjänar att lyftas fram specifikt. Dessa kan tjäna som inspiration och diskussionsunderlag för hur svensk grisproduktion kan göras mer resurseffektiv och lönsam.
• Skriftliga instruktioner kring utfodring och smittskydd är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på hur viktigt det är med utarbetade rutiner, men det kan också visa på betydelsen av själva processen som leder fram till rutinerna, där man noga behöver gå igenom verksamheten. Detta kan i sig innebära en lärprocess som leder till förbättringar i verksamheten.
• Att arbeta aktivt med budget och program för produktionsuppföljning är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på betydelsen av fungerande ekonomistyrning för ett mer resurseffektivt företagande.
• Resursutnyttjandet är generellt sett bäst när det gäller produktionsfaktorer som varierar med produktionen. Resursutnyttjandet när det gäller andra produktionsfaktorer kan förbättras och detta skulle kunna ske genom att ta ett helhetsperspektiv på dem för att undersöka på vilket sätt de kan bidra till att generera intäkter.
• Diversifierade lantbruksföretag framstår som ekonomiskt sett mer bärkraftiga. Diversifiering innebär att företaget har flera ben att stå på och alltså använder sina resurser för att få intäkter från olika produktionsgrenar. Vi baserade den här delen av analysen flera typer av lantbruksföretag, inte bara på dem med grisproduktion. Detta eftersom det bara var en liten andel av grisgårdarna i vårt dataset som var diversifierade. Vi har dock ingen anledning att tro att resultaten hade sett annorlunda ut om vi hade haft tillgång till data från tillräckligt många grisgårdar i vårt urval. Att diversifiera verksamheten kan vara ett sätt att möjliggöra bättre användning av de fasta resurserna. Detta har vi i punkten ovan har tagit upp som viktigt för företagens utveckling.

Till detta projekt användes data från Jordbruksekonomiska undersökningen som administreras av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Från denna databas fick vi i forskargruppen tillgång till fullständig balans- och resultaträkning för ett urval av svenska lantbruksföretag med grisproduktion. Data var avidentifierat när vi fick det, vilket innebär att vi inte kunde ta reda på vilka enskilda lantbruk som lämnat vilka uppgifter. Vi kompletterade de ekonomiska data med ett enkätutskick, där vi ställde detaljerade frågor om hur lantbruken bedrev sin produktion. Enkäten skickades ut och samlades in av Jordbruksverket. På så sätt kunde vi säkerställa att vi i forskargruppen bara hade anonymt data.

Resultaten har beskrivits och presenterats vid seminarier för rådgivare, i artiklar i lantbrukets affärspress samt i vetenskapliga publikationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress