Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146009
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 november 2016
Huvudsökande: Helena Hansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Helena.Hansson@slu.se
Telefon: 018-671714
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till projektet var flera: den fortfarande pågående strukturomvandlingen inom svenskt lantbruk, vilket ställer nya krav gällande strategi och styrning; de ökade klimat- och miljöproblemen vilka kräver anpassning till ett mer resurssnålt jordbruk; samt den stora variationen i lönsamhet gårdarna emellan. Resultaten tyder på att följande är viktigt för företagens utveckling: utarbetade rutiner för hur produktionen ska skötas, ett aktivt arbete med ekonomistyrning samt förbättrad användning av de fasta resurserna. Även diversifiering visade sig vara viktigt för livskraftiga lantbruk (analysen baserades på samtliga typer av lantbruk) och detta kan vara ett sätt att bättre nyttja de fasta resurserna.

Så kan lantbruk med grisproduktion utveckla sin verksamhet

I detta forskningsprojekt har vi undersökt hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Lönsamhet handlar i grund och botten om värdeskapande och resursanvändning. För att ett företag ska gå med vinst måste värdet av de producerade och sålda produkterna överstiga värdet av resurserna som gick åt för att ta fram produkterna. Vi har tagit fasta på detta och i det här projektet framförallt undersökt företagens resurseffektivitet och vad som förklarar skillnader i resurseffektivitet företagen emellan. Vi har också undersökt företagens ekonomiska bärkraft genom att undersöka om företagen kan leverera en viss inkomst till ägarfamiljen eller ej.

Följande resultat förtjänar att lyftas fram specifikt. Dessa kan tjäna som inspiration och diskussionsunderlag för hur svensk grisproduktion kan göras mer resurseffektiv och lönsam.
• Skriftliga instruktioner kring utfodring och smittskydd är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på hur viktigt det är med utarbetade rutiner, men det kan också visa på betydelsen av själva processen som leder fram till rutinerna, där man noga behöver gå igenom verksamheten. Detta kan i sig innebära en lärprocess som leder till förbättringar i verksamheten.
• Att arbeta aktivt med budget och program för produktionsuppföljning är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på betydelsen av fungerande ekonomistyrning för ett mer resurseffektivt företagande.
• Resursutnyttjandet är generellt sett bäst när det gäller produktionsfaktorer som varierar med produktionen. Resursutnyttjandet när det gäller andra produktionsfaktorer kan förbättras och detta skulle kunna ske genom att ta ett helhetsperspektiv på dem för att undersöka på vilket sätt de kan bidra till att generera intäkter.
• Diversifierade lantbruksföretag framstår som ekonomiskt sett mer bärkraftiga. Diversifiering innebär att företaget har flera ben att stå på och alltså använder sina resurser för att få intäkter från olika produktionsgrenar. Vi baserade den här delen av analysen flera typer av lantbruksföretag, inte bara på dem med grisproduktion. Detta eftersom det bara var en liten andel av grisgårdarna i vårt dataset som var diversifierade. Vi har dock ingen anledning att tro att resultaten hade sett annorlunda ut om vi hade haft tillgång till data från tillräckligt många grisgårdar i vårt urval. Att diversifiera verksamheten kan vara ett sätt att möjliggöra bättre användning av de fasta resurserna. Detta har vi i punkten ovan har tagit upp som viktigt för företagens utveckling.

Till detta projekt användes data från Jordbruksekonomiska undersökningen som administreras av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Från denna databas fick vi i forskargruppen tillgång till fullständig balans- och resultaträkning för ett urval av svenska lantbruksföretag med grisproduktion. Data var avidentifierat när vi fick det, vilket innebär att vi inte kunde ta reda på vilka enskilda lantbruk som lämnat vilka uppgifter. Vi kompletterade de ekonomiska data med ett enkätutskick, där vi ställde detaljerade frågor om hur lantbruken bedrev sin produktion. Enkäten skickades ut och samlades in av Jordbruksverket. På så sätt kunde vi säkerställa att vi i forskargruppen bara hade anonymt data.

Resultaten har beskrivits och presenterats vid seminarier för rådgivare, i artiklar i lantbrukets affärspress samt i vetenskapliga publikationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress