Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146009
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 november 2016
Huvudsökande: Helena Hansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Helena.Hansson@slu.se
Telefon: 018-671714
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till projektet var flera: den fortfarande pågående strukturomvandlingen inom svenskt lantbruk, vilket ställer nya krav gällande strategi och styrning; de ökade klimat- och miljöproblemen vilka kräver anpassning till ett mer resurssnålt jordbruk; samt den stora variationen i lönsamhet gårdarna emellan. Resultaten tyder på att följande är viktigt för företagens utveckling: utarbetade rutiner för hur produktionen ska skötas, ett aktivt arbete med ekonomistyrning samt förbättrad användning av de fasta resurserna. Även diversifiering visade sig vara viktigt för livskraftiga lantbruk (analysen baserades på samtliga typer av lantbruk) och detta kan vara ett sätt att bättre nyttja de fasta resurserna.

Så kan lantbruk med grisproduktion utveckla sin verksamhet

I detta forskningsprojekt har vi undersökt hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Lönsamhet handlar i grund och botten om värdeskapande och resursanvändning. För att ett företag ska gå med vinst måste värdet av de producerade och sålda produkterna överstiga värdet av resurserna som gick åt för att ta fram produkterna. Vi har tagit fasta på detta och i det här projektet framförallt undersökt företagens resurseffektivitet och vad som förklarar skillnader i resurseffektivitet företagen emellan. Vi har också undersökt företagens ekonomiska bärkraft genom att undersöka om företagen kan leverera en viss inkomst till ägarfamiljen eller ej.

Följande resultat förtjänar att lyftas fram specifikt. Dessa kan tjäna som inspiration och diskussionsunderlag för hur svensk grisproduktion kan göras mer resurseffektiv och lönsam.
• Skriftliga instruktioner kring utfodring och smittskydd är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på hur viktigt det är med utarbetade rutiner, men det kan också visa på betydelsen av själva processen som leder fram till rutinerna, där man noga behöver gå igenom verksamheten. Detta kan i sig innebära en lärprocess som leder till förbättringar i verksamheten.
• Att arbeta aktivt med budget och program för produktionsuppföljning är korrelerat med högre effektivitet. Detta visar på betydelsen av fungerande ekonomistyrning för ett mer resurseffektivt företagande.
• Resursutnyttjandet är generellt sett bäst när det gäller produktionsfaktorer som varierar med produktionen. Resursutnyttjandet när det gäller andra produktionsfaktorer kan förbättras och detta skulle kunna ske genom att ta ett helhetsperspektiv på dem för att undersöka på vilket sätt de kan bidra till att generera intäkter.
• Diversifierade lantbruksföretag framstår som ekonomiskt sett mer bärkraftiga. Diversifiering innebär att företaget har flera ben att stå på och alltså använder sina resurser för att få intäkter från olika produktionsgrenar. Vi baserade den här delen av analysen flera typer av lantbruksföretag, inte bara på dem med grisproduktion. Detta eftersom det bara var en liten andel av grisgårdarna i vårt dataset som var diversifierade. Vi har dock ingen anledning att tro att resultaten hade sett annorlunda ut om vi hade haft tillgång till data från tillräckligt många grisgårdar i vårt urval. Att diversifiera verksamheten kan vara ett sätt att möjliggöra bättre användning av de fasta resurserna. Detta har vi i punkten ovan har tagit upp som viktigt för företagens utveckling.

Till detta projekt användes data från Jordbruksekonomiska undersökningen som administreras av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Från denna databas fick vi i forskargruppen tillgång till fullständig balans- och resultaträkning för ett urval av svenska lantbruksföretag med grisproduktion. Data var avidentifierat när vi fick det, vilket innebär att vi inte kunde ta reda på vilka enskilda lantbruk som lämnat vilka uppgifter. Vi kompletterade de ekonomiska data med ett enkätutskick, där vi ställde detaljerade frågor om hur lantbruken bedrev sin produktion. Enkäten skickades ut och samlades in av Jordbruksverket. På så sätt kunde vi säkerställa att vi i forskargruppen bara hade anonymt data.

Resultaten har beskrivits och presenterats vid seminarier för rådgivare, i artiklar i lantbrukets affärspress samt i vetenskapliga publikationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R--16-62-606 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 februari 2017

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity …

Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1160210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar …

Läs mer

Proteiner i osteochondrose: nøkkelen til hvordan sykdomsprosessen styres og nedarves
Nils Ivar Dolvik, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H1247099 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

The project aim was to identify proteins that are involved in the control and heritability of osteochondrosis. Four proteins that could potentially be involved had been identified in previous own studies, and during the course of the project, a major genetic study in pigs was completed which …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R--16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Prognos av växtsjukdomar baserad på molekylära metoder och sporfällor
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2016

The goal of this project is to determine the best method for detection of plant pathogens from different types of spore traps, as well as to determine which species are present during different time periods, and to relate the information to disease development in the field. Several pathogens are …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress