Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effekter av samspel mellan förfrukt och bearbetningssystem på patogena svampar i höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H0633195
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 25 februari 2015
Huvudsökande: Göran Bergkvist
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: goran.bergkvist@vpe.slu.se
Telefon: 018-692910
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Syftet var att bestämma hur förfruktseffekter beror av om växtrester plöjs ner eller bearbetas in ytligt och att utreda stråbas- och bladfläcksvamparnas betydelse för förfruktseffektens storlek. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter till höstvete. Höstvetet såddes med och utan fungicidbehandling, dels efter plöjning, dels efter grund bearbetning. Höstvetet avkastade i genomsnitt ca 800 kg/ha mer efter ärt än efter höstvete. Effekterna på höstvetets tillväxt och avkastning uppstod tidigt och påverkade framförallt antalet plantor och ax per ytenhet. Det är viktigt att följa upp stor axtäthet efter bra förfrukt med många kärnor per ax genom att säkerställa att det finns tillräckligt med tillgängligt kväve under senare delen av stråskjutningen. Svamptrycket skiljer beroende på förfrukt, vilket kan leda till olika bekämpningsbehov, även om effekten av fungicidbehandling var ungefär lika i all led i våra försök.

Anpassa höstveteodlingen efter förfrukt
En stor del av förfruktseffekten på höstvete uppstår under höst, vinter och tidig vår. I många fall växer höstvetet bra i slutet av säsongen även efter en dålig förfrukt. Vi ville ta reda på hur förfrukten påverkar höstvetes tillväxt och utveckling och koppla detta till tillgången på kväve i markprofilen och förekomsten av olika sjukdomar för att med denna kunskap bättre förstå hur grödans skötsel ska anpassas efter förfrukt. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter till höstvete. Höstvetet såddes dels efter nedplöjning av förfrukterna och harvning, dels efter grund bearbetning och sådd. För att få en uppfattning om effekten av svampsjukdomar genomfördes alla led med och utan svampbekämpning.

Höstvete sämsta förfrukten till höstvete
Höstvetet avkastade i genomsnitt ca 800 kg/ha mer kärna med ärt som förfrukt än med höstvete. Lin och vårraps var nästan lika bra som ärt. Korn och havre var något bättre än höstvete. Avkastningen var i genomsnitt ca 250 kg/ha större i de plöjda leden än i leden med endast ytlig bearbetning. Skillnaden var något större med stråsäd som förfrukt än med övriga förfrukter. Svampbekämpningen resulterade i ca 400 kg/ha mer höstvetekärna i stort sett oberoende av bearbetningssystem, trots att det fanns tecken på att svampsjukdomar var vanligare i leden med reducerad jordbearbetning och med stråsäd som förfrukt. Det fanns mer rotdödare i led med höstvete som förfrukt än med havre, vårraps eller ärt och Latitudbetningen i de svampbehandlade leden minskade angreppen något. Anmärkningsvärt är symptomen efter angrepp av bladfläcksvampen DTR var betydligt mer utbredda i obehandlat höstvete sått efter ytlig jordbearbetning och med höstvete som förfrukt än efter någon annan behandlingskombination.

Färre ax med stråsäd som förfrukt till höstvete
Den stora skillnaden mellan höstvete odlad med olika förfrukter syntes som väntat tidigt på säsongen. Fler höstveteplantor överlevde vintern när förfrukten var något annat än stråsäd, plantorna bestockade sig bättre och fler skott överlevde och bildade ax. Detta kan både bero på att skadegörare påverkade höstvetet mindre då förfrukten inte var stråsäd och på att tillgången på lättlösligt kväve i marken på hösten och tidigt på våren var större efter bra förfrukter. Mer oväntat var att antalet kärnor per ax var mindre efter de bra förfrukterna. Troligtvis beror detta på att konkurrensen i beståndet var större i dessa led. Vi hade valt att gödsla med en ganska restriktiv kvävegiva och troligtvis tog kvävet därför slut tidigare i led med bra förfrukter, under den period i utveckling hos höstvetet då antalet kärnor per ax bestäms. Med en större kvävegiva är det tänkbart att den goda förfruktens potential hade utnyttjats bättre.
Slutsatser
• Raps, lin och ärt är bättre förfrukter än stråsäd till höstvete
• Förfrukseffekter och jordbearbetningseffekter på höstvetets tillväxt och avkastning uppstår tidigt och påverkar framförallt antalet plantor och ax per ytenhet
• Det är viktigt att följa upp stor axtäthet efter bra förfrukt med många kärnor per ax eftersom mer kväve går åt vid produktion av många skott, vilket kan innebära ett ökat gödslingsbehov under senare delen av stråskjutningen
• Fungicidbehandlingar kan behöva anpassas till förfrukt

 

Antal träffar i projektbanken: 1545

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress