Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivare utnyttjande av energi och kapital på mjölkgården genom integrerad mjölkkylning och bostadsuppvärmning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0940300
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 11 september 2012
Huvudsökande: Ola Pettersson
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: ola.pettersson@jti.se
Telefon: 010-516 69 47
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Denna rapport beskriver alternativa användningsområden för spillvärmen från en mjölkkylutrustning, som alternativ till att fläkta bort energin.
Det är alltid lönsamt att sänka temperaturen i mjölken så mycket som möjligt genom förkylning av mjölken före mjölktanken eftersom det spar både elenergi och gör att mindre kyleffekt krävs.
Kylningen av mjölken avger tillräckligt med energi för att klara djurstallets behov av uppvärmning av till exempel personalrum och andra varma avdelningar, samt räcker även till att förvärma tappvarmvatten i alla studerade gårdsstorlekar.
Det krävs 1 500 m3 mjölk per år för att klara hela årsbehovet av energi för värme och varmvatten för en medelbostad i Sverige. Det krävs mera mjölk om bostaden är äldre, större eller ligger i norra Sverige.
Förlusterna i värmekulverten till bostadshuset är inte försumbara och måste finnas med i bedömningen av om det är lönsamt att utnyttja överskottsvärme från kyl¬maskinen till värme och varmvatten i bostaden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Föreliggande rapport tar upp frågan hur överskottsvärme, som bildas vid en mjölkkylanläggning på ett lantbruk, kan tillvaratas på effektivast vis.

Tidigare genomförda undersökningar har visat att energianvändningen i mjölk¬produktionen uppskattats till mellan 0,125 och 0,33 kWh/kg mjölk på svenska mjölk¬¬företag. Den angivna energimängden avser energi som förbrukas inom gården. Energi för till exempel skörd och utkörning av gödsel till fält är ej inklu¬derad. Energianvändningen resulterar ofta i en energiomvandling där det produ¬ceras en stor mängd lågtempererad spillvärme. Denna lågtempererade spillvärme är i många fall svår att både fånga upp och att finna avsättning för.
Vid mjölkkylning skall man i första hand beakta att via en effektiv så kallad förkylning av mjölken kan man undvika att så mycket förluster skapas genom att kylkompressorn behöver arbeta mindre. Ett relativt enkelt sätt är att förkyla mjölken genom att låta den möta inkommande kallt vatten i en värmeväxlare. Vid god tillgång till kallt vatten kan mjölkens temperatur sänkas avsevärt.
Fördelen är att kylkompressorn används mindre vilket sparar elenergi och att temperaturen i kyltanken inte varierar lika mycket vilket är positivt för mjölkkvalitén. Temperaturhöjningen som uppkommer i det ingående kallvattnet kan utnyttjas på flera vis. Ett sätt är att förvärma dricksvattnet till korna. Sådana system fungerar bra då dricksvattenförbrukning och mjölkproduktion håller rimligt konstanta flöden till exempel vid robotmjölksystem.
En vanlig metod för att återvinna värme från kylkompressorerna är att förvärma vattnet i varmvattenberedarna som ger varmvatten till disk etc. Då kan man ta vara på överskottsvärmen från kylkompressorerna som är kopplade till mjölktankarna, vilket ger temperaturer upp till 50 °C på varma sidan när kompressorn går. För att säkerställa god vattenkvalitet krävs att vattnet håller minst 65 °C och vid diskning av mjölkanläggning krävs minst 80 °C. Detta gör att man måste tillföra ytterligare värmeenergi för uppvärmning av varmvattnet. Beräkningar visar att med 50 kor finns ett överskott på ca 12 000 kWh/år som fläktas bort. Detta överskott kan minskas till hälften (5 300 kWh) om man förkyler mjölk till ca 18 °C med hjälp av till exempel ingående vatten. Vid en väl dimensionerad förkylningsutrustning kan mjölken kylas ner betydligt lägre än så vilket också sänker förlusterna ytterligare.
Om inte avståndet är för långt mellan privata bostaden och kylmaskinen är det möjligt att använda det lågtempererade vattnet (ca 50 °C) i bostaden till tapp¬varmvatten och uppvärmning.
Resultatet från denna studie visar att det krävs 1 500 m3 mjölk per år vilket motsvarar ca 160 kor (9200 kg/ko, år) för att klara både uppvärmning och förvärmning av varmvatten för bostaden. Dessa beräkningar utgår från ett ”medel”-hus i Sverige, där avståndet mellan mjölkrum och hus är 100 m och att det finns en välisolerad värmekulvert som för över energin. Flertalet byggnader på landsbygden har sitt ursprung i äldre byggnader som kräver mera energi. De har i många fall dessutom större byggnadsyta än normalvillan. Detta kan medföra att energibehovet kan ha underskattats, vilket skulle innebära att det krävs ännu mer mjölk på flertalet mjölkföretag.
En viktig del av analysen är om energin i systemet klarar s.k. ”köldknäppar”.
Det är just toppeffekten som gör att det krävs relativt många kor. Vid 50 kor har ca 44 % av energin ersatts med ”gratis” värme från kornas mjölk. Därför bör det vara intressant för flertalet mjölkföretag att undersöka om det är lönsamt att ut¬nyttja överskottsvärmen från mjölkkylning, och komplettera med el eller fastbränsle för att klara de kallaste perioderna. Det är även viktigt att inte underskatta förlusterna i värmekulverten mellan stall och bostadshus. I exemplet ovan är förlusterna 30 % av totalt överförd energi. Trots detta visar beräkningarna att årskostnaden är 30-40 % billigare jämfört med olika värmepumpar eller pelletspanna, även när man räknar in värmeförluster i kulverten.
Om man mäter miljöbelastningen i CO2-ekvivalenter är systemet med värmeåtervinning från mjölk bättre än övriga system med värmepump och likvärdigt med pellets om man använder el producerad som ”nordisk elmix” eller ”grön el”.

Slutsats
Det är alltid lönsamt att sänka temperaturen i mjölken så mycket som möjligt genom förkylning av mjölken före mjölktanken eftersom det spar både elenergi och gör att mindre kyleffekt krävs.

Kylningen av mjölken avger tillräckligt med energi för att klara djurstallets behov av uppvärmning av till exempel personalrum och andra varma avdelningar, samt räcker även till att förvärma tappvarmvatten i alla studerade gårdsstorlekar.

Det krävs 1 500 m3 mjölk per år för att klara hela årsbehovet av energi för värme och varmvatten även för en medelbostad i Sverige. Det krävs mera mjölk om bostaden är äldre, större eller ligger i norra Sverige.

Förlusterna i värmekulverten till bostadshuset är inte försumbara och måste finnas med i bedömningen av om det är lönsamt att utnyttja överskottsvärme från kyl¬maskinen till värme och varmvatten i bostaden.

Det är lönsamt att utnyttja överskottsvärmen för uppvärmning av bostaden om mjölk¬kylningen ger nödvändig effekt och mängd energi, trots att man måste bygga en längre värmekulvert.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress