Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130004
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 maj 2015
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Beviljade medel: 2 010 000 SEK

Ett svenskt kontrollprogram för Salmonella Dublin diskuteras och vetenskapligt underlag behövs. Detta projekt är ett doktorandprojekt som påbörjades januari 2012, här rapporteras de första 3 åren. Ytterligare 2 projektår genomförs med SLF-medel. Resultat från tankmjölksundersökningar visar att serologiska tester har tillräcklig specificitet för att användas som komplement till bakterieodling och för övervakning. Analyser av vad som påverkar bekämpningskostnaderna visar att kostnaden i en enskild besättning har samband med restriktionstidens längd och besättningens storlek. Data från tankmjölksserologi och registerdata analyseras våren 2015 avseende faktorer som kan påverka resultatet för enskilda besättningar. Data från enkäter som skickats ut till mjölkföretagare för att kartlägga riskfaktorer för salmonella analyseras hösten 2015.
Resultaten från projektet har redan kommit till användning och bidrar med viktiga pusselbitar för en framtida kostnadseffektiv salmonellastrategi.

Salmonella – en angelägen fråga för svenska mjölkföretagare

Bakgrund
Salmonellaprogrammet ska säkerställa att ingen konsument blir smittad av svenskproducerade animaliska livsmedel. En positiv bieffekt är att djuren också skyddas från salmonella.
De flesta djur som får salmonella blir inte synligt sjuka. Detta gäller även för Salmonella Dublin, som är vanligast hos nötkreatur. Denna infektion kan dock ge sänkt produktion och framför allt sjuklighet och dödlighet hos kalvar.
Eftersom Salmonella Dublin främst sprids via smittade nötkreatur, och inte lika lätt som andra salmonellatyper etablerar sig i miljön eller bland vilda djur, är bekämpning en reell möjlighet. Detta pågår på frivillig bas i danska mjölkbesättningar.
Den svenska salmonellakontrollen är kostsam. Myndigheterna vill effektivisera kontrollen och ett bekämpningsprogram för Salmonella Dublin har också diskuterats. Den svenska situationen skiljer sig dock från den danska. Innan en ny strategi införs är det viktigt att veta hur tester för att ge ”besättningsstatus” fungerar i svenska besättningar. För att minska bekämpningskostnaderna måste man veta vad som påverkar dem. En förutsättning för en fungerande kontroll och minskade kostnader är förstås att förebygga att salmonella introduceras till djurbesättningar och får fäste där.
Det här projektet vill ge underlag till nya kostnadseffektiva kontrollstrategier. Vi har fokuserat på Salmonella Dublin. Synpunkter från djurägare har också inhämtats och förts vidare in i projektet. Många av de frågor som djurägarna vill ha svar på är de projektet arbetar med.

Diagnostik för att påvisa salmonella
Hittills har främst bakterieodlingar använts för att påvisa smittade besättningar. Då tvingande och kostsamma åtgärder tillämpas är det viktigt att vara säker på att besättningen verkligen är smittad. Påvisas salmonellabakterier vet man att smittan finns där. Med så kallad serologi kan antikroppar (immunsvarets reaktion på bakterierna) påvisas, vilket ger en indikation om att smittan finns i besättningen. Hur säker man kan vara beror dock av hur höga antikroppskoncentrationer som ses, och hos vilka djur.
Vi har utvärderat hur de serologiska testerna fungerar i svenska besättningar, så att de kan användas tillsammans med de odlingsprov som redan tas, och för att övervaka salmonellaläget i landet. Drabbade djurägare kan få bättre besked om hur bekämpningen framskrider i den egna besättningen och om enskilda åtgärder fungerat. Dessutom kommer, om regelbunden tankmjölksövervakning införs, alla salmonellainfekterade besättningar ha samma möjligheter att bli tidigt upptäckta.
Vi ska också, inom det fortsatta projektet, undersöka hur testerna kan kombineras för att säkerställa att smittan är borta när bekämpningen avslutats i en besättning.

Varför får vissa besättningar salmonella?
Många upplever det som slumpartat vem som drabbas av salmonella, att det inte går att påverka vare sig om man får det eller om man kan bli av med det. Vi vet hur salmonellainfektionen fungerar och vilka smittvägar som kan förekomma. Därför har vi genomfört en enkätundersökning för att samla in information om faktorer som kan ha betydelse för om smittan förs in, kan cirkulera och få fäste i en besättning. Resultaten kommer i den avslutande delen av projektet och förväntas ge en konkret bild av vad svenska mjölkföretagare behöver göra för att minska risken för salmonella i den egna besättningen.

Varför kostar bekämpningen så mycket?
Vi har analyserat tillgänglig information om de besättningar som haft salmonella. Resultaten visade att större besättningar och längre spärrtider gav högre bekämpningskostnader. Detta tycks självklart, men utan en analys som tagit hänsyn även till andra faktorer skulle vi inte ha vetat att dessa har spelat störst roll. Spärrtidens längd kan i sin tur bero på andra faktorer som inte går att mäta eller där information saknades.

Alla projektresultat ska sammanfattas i en doktorsavhandling, samt förmedlas direkt till djurägare och myndigheter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress