Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333211
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 26 januari 2018
Huvudsökande: Bo Stenberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bo.stenberg@slu.se
Telefon: 0511 - 67276
Medsökande: Kjell Gustafsson
Beviljade medel: 1 071 000 SEK

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the farm level. We will focus on dairy, pig and bio slurry. Financing the bio slurry part is sought as a supplement from the Swedish Energy Agency. A very large proportion of total P and K is spread as manure in Sweden, and almost all manure from fattening pigs and dairy cows is spread as slurry. The variation of dry-matter and nutrient content is very large, but the variation within farms is less known. This project will provide information on that. For effective nutrient use efficiency it is important with control on available manures. This enables variable rate application according to requirement and for variations in soil and crop. Both conventional and organic farming can benefit from this.

Målsättningen med projektet är att med nära infraröd spektroskopi on-line kunna mäta näringsinnehåll i flytgödsel och rötrest, antingen under spridning eller vid fyllning av spridaren. Det är också en målsättning att rekommendera vilket av dessa alternativ som är bäst genom att härleda variationen på gårdsnivå. Vi kommer att fokusera på nötflyt, svinflyt och rötrest. Rötrestdelen söks som ett komplement från Energimyndigheten. En mycket stor del av särskilt P och K sprids som stallgödsel i Sverige, och nästan all slaktsvin- och mjölkkogödsel sprids som flytgödsel. Variationen i ts och näringsinnehåll är mycket stor, men variationen inom gårdar är mindre känd. Projektet kommer att ge information om det. För effektivt resursutnyttjande är det mycket viktigt att ha kontroll på tillgänglig gödsels näringsvärde. Detta möjliggör anpassning av givor efter behov och efter variationer i mark och gröda. Både konventionell och ekologisk odling kan dra nytta av detta.

Stallgödsel är en viktig källa till växtnäring, men utnyttjandegraden är ofta låg. Ofta är kontrollen på hur mycket näring man sprider per hektar dålig. Vi analyserade gödsel från 55 mjölkkobesättningar med konventionella labbmetoder och med nära infraröd spektroskopi (NIR) som är sekundsnabb och inte kräver någon provpreparering och därmed kan mätas direkt i fält. Resultaten visar att variationen mellan gödsel var mycket stor och att riktvärden inte är relevanta att använda på gårdsnivå. Vi såg även att totalkväve, organiskt kväve och totalkol i gödseln var starkt korrelerad till torrsubstansen. Dessa fyra kvalitetsparametrar gick utmärkt att bestämma med NIR medan totalfosfor gick relativt bra. På två gårdar undersöktes variationen mellan och inom spridarlass. Variationen bestämdes med NIR-teknik som sekundvis mätte under spridning. Variationen var större på den ena gården än den andra, men avsevärt mindre än mellan gårdar. Användaranpassad teknik förväntas kunna fungera i fält.

Gödsel som sprids måste analyseras

Stallgödsel är en viktig källa till växtnäring i svenskt jordbruk, men utnyttjandegraden är generellt ganska låg. Ett skäl till det är att man ofta har dålig kontroll på hur mycket näring man faktiskt sprider per hektar. I den här studien undersöktes om en analysutrustning kan användas på gödselspridaren för att kontinuerligt analysera gödseln under själva spridningen. Tekniken som valdes var så kallad nära infraröd spektroskopi (NIR). Med den belyses gödseln med vanligt vitt ljus. Energin i ljuset absorberas av gödseln beroende på dess sammansättning och resten reflekteras tillbaka till instrumentet där ljuset delas upp i sina våglängder och ett spektrum bildas. Spektrumets form relaterades sedan till närings- och kolinnehållet i gödseln. I ett inledande försök med 55 gödselprov från olika mjölkgårdar konstruerades matematiska modeller som mycket väl kunde översätta NIR-spektrumen till mängden kol, kväve, organiskt kväve och torrsubstans i gödseln. Fosformängden gick ganska bra att analysera, men tyvärr gick det sämre för viktiga parametrar som ammonium och kol/kväve-kvoten. För fosfor krävs dock ett lite mer avancerat NIR-instrument som spänner över ett bredare våglängdsområde än det som testades här för fältanalys. Det instrumentet, Tec5 AgroSpec (www.tec5.com), gick från 945 till 1700 nm, men finns även med bredare omfång.

Medelvärdet för olika växtnäringsämnen i de 55 gödseln stämde ganska väl med de riktvärden som finns, men variationen var mycket stor och ger en tydlig fingervisning om att riktvärden inte är användbara för att tala om hur mycket växtnäring som sprids vid ett enskilt tillfälle. Gödseln måste analyseras. På två gårdar användes NIR-instrumentet för att följa variationen i gödselkvalitet mellan och inom 10 spridarlass på vardera gården. Även fast gödseln blandades väl innan spridning kunde variation observeras både mellan och inom lass, men den var inte alls lika stor som mellan de 55 gödseln. Det är alltså mycket bättre att analysera ett representativt prov vid ett gödslingstillfälle än att inte analysera alls, men provet skall tas efter omrörning. Det kan dock vara svårt att ta ett representativt prov ur en stor gödselbrunn även om den är omrörd. Eftersom NIR-utrustningen sitter monterad på det relativt smala rör som leder gödseln till rampen och kan göra upp till en analys per sekund så innebär dessa mätningar en så representativ provtagning man kan tänka sig. Av de två gårdarnas gödsel som analyserades vid spridning varierade det ena betydligt mer än det andra. Det kan dels ha berott på att det kom från en dubbelt så stor brunn som var svårare att blanda, men också på att spridningen fördelades på två olika dagar med tre dagar emellan. Oavsett orsak så antyder denna skillnad mellan gårdarna att det kan finnas gårdar eller uppstå situationer då variationer under spridning kan bli ännu större än den vi mätte upp. Tekniken verkar i ett inledande skede lämplig för att göra en mer omfattande undersökning om hur gödselkvalitén kan variera under spridning. Det kan dels leda till bättre kontroll på omrörningen eller motivera att hänsyn tas till variationen vid gödsling.

Efter en del inledande teknikproblem fungerade tekniken väl under spridning. Utrustningen var inte anpassad för 12V-drift och vi hade en del problem med traktorns strömförsörjning till instrumentet som ställde ganska höga krav. Vid växlande temperaturer kunde kondens på linsen uppstå under natten. Programvaran var inte anpassad för vanliga brukare utan var av tydlig utvecklingskaraktär och styrdes dessutom av en vanlig laptop. För att kunna bli ett verktyg i lantbruket måste utrustningen därför göras betydligt mer användarvänlig och integreras i spridar-och traktormiljön.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2017

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress