Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-23-776
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Trädgård Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 5 november 2018
Huvudsökande: Lars Andersson
Organisation: Lars Andersson
E-postadress: lars.andersson@slu.se
Telefon: 018673366
Medsökande: Fredrik Fogelberg
Medsökande: Monica Andersson Skall
Beviljade medel: 569 000 SEK

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for development of field machinery in a follow-up project together with JTI.
We expect the project to yield answers to the following questions:
• Which dose (voltage and time) is the most effective and resource effecient, respectively, to kill annual weeds of different development stages?
• Which dose (voltage and time) is the most effective and resource effecient, respectively, to kill perennial weeds? • What effect does the method have on roots or rhizomes of perennial weeds, and how does it affect the regrowth? • What importance does the soil moisture have on the effect?
• What is the potential for developing the equipment for use in commercial agriculture and horticulture?

I detta ett-åriga projekt vill vi testa en befintlig utrustning för mekanisk ogräsbekämpning baserad på elektrostatisk energi på såväl annuella som perenna ogräs. Syftet är att värdera utrustningens potential för användning i kommersiell lantbruks- och trädgårdsproduktion. Målet är att ge underlag för utveckling av fältmässig utrustning i ett uppföljningsprojekt tillsammans med JTI.
Vi förväntar oss att projektet ger svar på följande frågor:
• Vilken är den optimala respektive mest energieffektiva dosen (mätt i spänning och tid) för att döda ettåriga ogräs i olika utvecklingsstadier?
• Vilken är den optimala/mest energieffektiva dosen för att döda vissa fleråriga ogräs?
• Vilken effekt har metoden på rötter/rhizomer hos fleråriga ogräs, och hur påverkar den återväxten?
• Vilken betydelse har markfuktigheten för metodens effektivitet?
• Vilken potential finns för att utveckla utrustning för fältbruk?

Effekten av elektricitet på baldersbrå och flyghavre undersöktes med en kombination av 4 spänningsnivåer och 4 exponeringstider. Effekten var mycket kraftig på båda arternas groddplantor, även vid kortaste exponeringstiden (0,2 s). Även stora plantor av baldersbrå blev tydligt påverkade. Låg spänning, och därmed högre strömstyrka, gav bättre bekämpningseffekt än hög spänning. I ett annat försök testade vi effekten på väletablerad kvickrot. Plantorna klipptes och behandlades efter återväxt till 2-3-bladsstadiet. Behandling med spänningsnivåer mellan 5 och 20 kV under 0,2 till 13,5 s resulterade i reducerad rhizomvikt. Största minskningen åstadkoms med låg spänning och lång tid. Effekten på annuella ogräs i tidiga utvecklingsstadier är således mycket kraftig. Troligen kan exponeringstiden minskas ytterligare vilket skulle öka möjligheterna för praktisk tillämpning. För perenna ogräs bör placeringen av elektroderna, och därmed flödesvägen genom rot/rhizom, studeras ytterligare.

Integrerad bekämpning (IPM) av annuella och perenna ogräs är en nyckelfaktor för att begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel med bibehållna skördenivåer. Men traditionell mekanisk kontroll är kostnadskrävande, och ökar dessutom både energiförbrukning och näringsläckaget från marken. Det är därför ett högt prioriterat mål att utveckla alternativa metoder och strategier. I detta projekt har vi i ett första steg testat en utrustning som bygger på elektrisk bekämpning av såväl ettåriga ogräs som rotogräs.
De ettåriga ogräsen representerades i vårt försök av baldersbrå och flyghavre som vi odlade i krukor i växthus. Vi testade effekten av elektrisk bekämpning med spänningsnivåer mellan 5 och 20 kV under 0,2 till 13,5 s. Bekämpningen gjordes dels i ett tidigt stadium, när plantorna hade 2-4 blad, och dels med större plantor. Behandlingen av småplantor var mycket effektiv, och resulterade i nästan total avdödning framförallt vid låga spänningsnivåer. Även större plantor av baldersbrå påverkades negativt, inte minst när det gällde produktionen av blommor.
I ett andra försök undersökte vi effekten av elektricitet på kvickrot, ett flerårigt ogräs med underjordiska utlöpare. Vår hypotes var att strömmen skulle ledas vidare från basen på skottet ner till utlöparna, och förstöra en del av vävnaden där. För kvickroten var effekten mindre än för de andra arterna, även om vissa av behandlingskombinationerna minskade rhizomtillväxten. Resultatet av behandlingen, framförallt vid låg spänning (5 V) och lång exponeringstid (13,5 s), var en relativt tydlig minskning av utlöparna. För att få väl etablerade plantor odlade vi dem först i 7 veckor, klippte av skotten och behandlade med elektricitet efter ytterligare 6 veckor. För praktisk odling ser vi möjligheter att utrustningen i förlängningen kan utvecklas till användning för såväl totalbekämpning efter skörd, selektiv bekämpning i radsådda grödor och platsspecifik bekämpning av vissa arter. De stora potentiella fördelarna med metoden är en effektiv ogräskontroll utan användning av herbicider och utan omrörning i marken, d.v.s. litet näringsläckage.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Att förbereda för framtiden: uthålliga odlingssystem utan glyfosat
Alexander Menegat

Projektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress