Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-23-776
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Trädgård Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 5 november 2018
Huvudsökande: Lars Andersson
Organisation: Lars Andersson
E-postadress: lars.andersson@slu.se
Telefon: 018673366
Medsökande: Fredrik Fogelberg
Medsökande: Monica Andersson Skall
Beviljade medel: 569 000 SEK

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for development of field machinery in a follow-up project together with JTI.
We expect the project to yield answers to the following questions:
• Which dose (voltage and time) is the most effective and resource effecient, respectively, to kill annual weeds of different development stages?
• Which dose (voltage and time) is the most effective and resource effecient, respectively, to kill perennial weeds? • What effect does the method have on roots or rhizomes of perennial weeds, and how does it affect the regrowth? • What importance does the soil moisture have on the effect?
• What is the potential for developing the equipment for use in commercial agriculture and horticulture?

I detta ett-åriga projekt vill vi testa en befintlig utrustning för mekanisk ogräsbekämpning baserad på elektrostatisk energi på såväl annuella som perenna ogräs. Syftet är att värdera utrustningens potential för användning i kommersiell lantbruks- och trädgårdsproduktion. Målet är att ge underlag för utveckling av fältmässig utrustning i ett uppföljningsprojekt tillsammans med JTI.
Vi förväntar oss att projektet ger svar på följande frågor:
• Vilken är den optimala respektive mest energieffektiva dosen (mätt i spänning och tid) för att döda ettåriga ogräs i olika utvecklingsstadier?
• Vilken är den optimala/mest energieffektiva dosen för att döda vissa fleråriga ogräs?
• Vilken effekt har metoden på rötter/rhizomer hos fleråriga ogräs, och hur påverkar den återväxten?
• Vilken betydelse har markfuktigheten för metodens effektivitet?
• Vilken potential finns för att utveckla utrustning för fältbruk?

Effekten av elektricitet på baldersbrå och flyghavre undersöktes med en kombination av 4 spänningsnivåer och 4 exponeringstider. Effekten var mycket kraftig på båda arternas groddplantor, även vid kortaste exponeringstiden (0,2 s). Även stora plantor av baldersbrå blev tydligt påverkade. Låg spänning, och därmed högre strömstyrka, gav bättre bekämpningseffekt än hög spänning. I ett annat försök testade vi effekten på väletablerad kvickrot. Plantorna klipptes och behandlades efter återväxt till 2-3-bladsstadiet. Behandling med spänningsnivåer mellan 5 och 20 kV under 0,2 till 13,5 s resulterade i reducerad rhizomvikt. Största minskningen åstadkoms med låg spänning och lång tid. Effekten på annuella ogräs i tidiga utvecklingsstadier är således mycket kraftig. Troligen kan exponeringstiden minskas ytterligare vilket skulle öka möjligheterna för praktisk tillämpning. För perenna ogräs bör placeringen av elektroderna, och därmed flödesvägen genom rot/rhizom, studeras ytterligare.

Integrerad bekämpning (IPM) av annuella och perenna ogräs är en nyckelfaktor för att begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel med bibehållna skördenivåer. Men traditionell mekanisk kontroll är kostnadskrävande, och ökar dessutom både energiförbrukning och näringsläckaget från marken. Det är därför ett högt prioriterat mål att utveckla alternativa metoder och strategier. I detta projekt har vi i ett första steg testat en utrustning som bygger på elektrisk bekämpning av såväl ettåriga ogräs som rotogräs.
De ettåriga ogräsen representerades i vårt försök av baldersbrå och flyghavre som vi odlade i krukor i växthus. Vi testade effekten av elektrisk bekämpning med spänningsnivåer mellan 5 och 20 kV under 0,2 till 13,5 s. Bekämpningen gjordes dels i ett tidigt stadium, när plantorna hade 2-4 blad, och dels med större plantor. Behandlingen av småplantor var mycket effektiv, och resulterade i nästan total avdödning framförallt vid låga spänningsnivåer. Även större plantor av baldersbrå påverkades negativt, inte minst när det gällde produktionen av blommor.
I ett andra försök undersökte vi effekten av elektricitet på kvickrot, ett flerårigt ogräs med underjordiska utlöpare. Vår hypotes var att strömmen skulle ledas vidare från basen på skottet ner till utlöparna, och förstöra en del av vävnaden där. För kvickroten var effekten mindre än för de andra arterna, även om vissa av behandlingskombinationerna minskade rhizomtillväxten. Resultatet av behandlingen, framförallt vid låg spänning (5 V) och lång exponeringstid (13,5 s), var en relativt tydlig minskning av utlöparna. För att få väl etablerade plantor odlade vi dem först i 7 veckor, klippte av skotten och behandlade med elektricitet efter ytterligare 6 veckor. För praktisk odling ser vi möjligheter att utrustningen i förlängningen kan utvecklas till användning för såväl totalbekämpning efter skörd, selektiv bekämpning i radsådda grödor och platsspecifik bekämpning av vissa arter. De stora potentiella fördelarna med metoden är en effektiv ogräskontroll utan användning av herbicider och utan omrörning i marken, d.v.s. litet näringsläckage.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress