Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Emissioner av kväve i gasform från lerjord är beroende av tidpunkt för primärbearbetning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833524
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 14 december 2012
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: SLU
E-postadress: Maria.Stenberg@slu.se
Telefon: 0511-67274
Beviljade medel: 2 105 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lustgas är en 298 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid och jordbruket står globalt sett för merparten av de av människan skapade emissionerna till atmosfären. Idag används internationellt framtagna faktorer för att beräkna hur mycket lustgas som avgår från svenskt jordbruk. För att kunna minska avgången av lustgas från jordbruksmark behöver vi öka kunskapen om hur olika odlingsåtgärder påverkar emissionerna under våra förhållanden. Vi behöver också visa på hur emissionerna varierar mellan åren för att kunna årsmånsanpassa åtgärderna. Markens struktur är inte bara en viktig faktor för skördens storlek utan också för hur mycket lustgas som avgår. Jordbearbetning påverkar i hög grad markens struktur på kort och lång sikt. Projektet visade på en tendens till större emissioner från en styv lerjord som brukats plöjningsfritt under nära 15 år, än om jorden plöjdes varje år. Vi mätte lustgasavgången direkt i fält med två olika tekniker och utvärderade mätningarna med en simuleringsmodell.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Emissioner av kväve i gasform från lerjord är beroende av tidpunkt för primärbearbetning

Syfte
Lustgas är en 298 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid och jordbruket står globalt sett för merparten av de av människan skapade emissionerna till atmosfären. Idag används internationellt framtagna faktorer för att beräkna hur mycket lustgas som avgår från svenskt jordbruk. Kunskap om emissioner från svensk jordbruksmark, under olika förhållanden, behövs för att kunna minska emissionerna, men också för att få ett underlag för svenska emissionsfaktorer för beräkning av nationella förluster.

För att kunna minska avgången av lustgas från jordbruksmark behöver vi öka kunskapen om hur olika odlingsåtgärder påverkar emissionerna under våra förhållanden. Vi behöver också visa på hur emissionerna varierar mellan åren för att kunna årsmånsanpassa åtgärderna. Markens struktur är inte bara en viktig faktor för skördens storlek utan också för hur mycket lustgas som avgår. Jordbearbetning påverkar i hög grad markens struktur både på kort och på lång sikt. I ett långliggande fältförsök på styv lera sjönk avkastningen med tiden i ett led med plöjning sent på hösten, ofta under blöta förhållanden, jämför med plöjning tidigt på hösten, snarast efter skörd av föregående gröda. Mätningar i försöket visade på försämrad markstruktur efter den sena plöjningen.

I den här studien ville vi undersöka om mer lustgas avgick från mark som plöjts sent än från mark som plöjts tidigt på hösten eller som brukats plöjningsfritt.

Resultat
Projektet visade på en tendens till större emissioner av lustgas från en styv lerjord som brukats plöjningsfritt under nära 15 år, än om jorden plöjdes varje år. Emissionerna av lustgas från försöken på Lanna var överlag på en låg nivå jämfört med de nivåer som beräknas utifrån IPCCs metoder. Mätningar med manuella kammare visade att det fanns en tendens att emissionerna var högre från ledet som endast kultiverades jämfört med de plöjda leden. Simulering av emissionerna med hjälp av Coupmodellen visade också på högre emissioner från det plöjningsfria ledet och också på något högre emissioner från ledet som plöjdes sent jämför med det tidigt plöjda ledet. Simuleringarna visade på att även sommarmånaderna hade betydelse för hur stora de totala emissionerna blir på årsbasis.

Metod
Vi genomförde studien i fältförsök på styv lera på forskningsstationen Lanna, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), utanför Jung i Västergötland. Tre olika led med jordbearbetning ingick i studien av lustgasemissioner: tidig höstplöjning snarast efter skörd av föregående gröda, plöjning sent på hösten i november och plöjningsfri odling genom kultivering två gånger i september.

Årsmedeltemperaturen var 7,4, 4,6 och 7,7ºC och nederbörden var 492, 585 respektive 653 mm under de tre åren 2009, 2010 and 2011 som projektet pågick. Stora regnmängder uppmättes höstarna 2010 och 2011. Dessa höstar, och då särskilt 2010, orsakade det rikliga regnandet stora problem att jordbearbeta jordarna i området och även i försöket där endast den tidiga höstplöjningen kunde utföras.

Vi mätte lustgasavgången direkt i fält och utvärderade mätningarna med en simuleringsmodell, Coupmodellen. För mätningarna i fält använde vi manuella kammare och så kallad mikrometeorologisk teknik. Kammarna användes för mätningar i ett långliggande fältförsök där vi sedan tidigare sett vikande skördetrender vid sen höstplöjning av jorden.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Bearbetning av jord vid ogynnsamma förhållanden kan påverka markstrukturen negativt vilket i sin tur kan påverka hur stora emissionerna av lustgas blir. I studien såg vi en tendens till högre lustgasavgång från lerjord brukad plöjningsfritt än från plöjd och högre emissioner från sent plöjd än från tidigt plöjd. För att kunna ge säkra råd om vilka jordbearbetningssystem som ger de lägsta emissionerna på kort och på lång sikt på olika jordar och klimatförhållanden behöver frågan utredas ytterligare.

Studien belyste att emissioner varierar mycket över tid och rum. Årsmån, platsegenskaper och hur marken brukas har betydelse för hur stora emissionerna blir över året. På Lanna forskningsstation pågår mätningar av lustgasemissioner från lerjord vilka ger oss mer underlag för att framöver veta hur vi bör anpassa odlingsåtgärder ytterligare för minskade emissioner. Mätningarna görs inom det Europeiska forskningsnätverket ICOS (Integrated Carbon Observing System; www.icos-sweden.se).

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress