Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Emissioner av kväve i gasform från lerjord är beroende av tidpunkt för primärbearbetning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833524
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 14 december 2012
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: SLU
E-postadress: Maria.Stenberg@slu.se
Telefon: 0511-67274
Beviljade medel: 2 105 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lustgas är en 298 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid och jordbruket står globalt sett för merparten av de av människan skapade emissionerna till atmosfären. Idag används internationellt framtagna faktorer för att beräkna hur mycket lustgas som avgår från svenskt jordbruk. För att kunna minska avgången av lustgas från jordbruksmark behöver vi öka kunskapen om hur olika odlingsåtgärder påverkar emissionerna under våra förhållanden. Vi behöver också visa på hur emissionerna varierar mellan åren för att kunna årsmånsanpassa åtgärderna. Markens struktur är inte bara en viktig faktor för skördens storlek utan också för hur mycket lustgas som avgår. Jordbearbetning påverkar i hög grad markens struktur på kort och lång sikt. Projektet visade på en tendens till större emissioner från en styv lerjord som brukats plöjningsfritt under nära 15 år, än om jorden plöjdes varje år. Vi mätte lustgasavgången direkt i fält med två olika tekniker och utvärderade mätningarna med en simuleringsmodell.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Emissioner av kväve i gasform från lerjord är beroende av tidpunkt för primärbearbetning

Syfte
Lustgas är en 298 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid och jordbruket står globalt sett för merparten av de av människan skapade emissionerna till atmosfären. Idag används internationellt framtagna faktorer för att beräkna hur mycket lustgas som avgår från svenskt jordbruk. Kunskap om emissioner från svensk jordbruksmark, under olika förhållanden, behövs för att kunna minska emissionerna, men också för att få ett underlag för svenska emissionsfaktorer för beräkning av nationella förluster.

För att kunna minska avgången av lustgas från jordbruksmark behöver vi öka kunskapen om hur olika odlingsåtgärder påverkar emissionerna under våra förhållanden. Vi behöver också visa på hur emissionerna varierar mellan åren för att kunna årsmånsanpassa åtgärderna. Markens struktur är inte bara en viktig faktor för skördens storlek utan också för hur mycket lustgas som avgår. Jordbearbetning påverkar i hög grad markens struktur både på kort och på lång sikt. I ett långliggande fältförsök på styv lera sjönk avkastningen med tiden i ett led med plöjning sent på hösten, ofta under blöta förhållanden, jämför med plöjning tidigt på hösten, snarast efter skörd av föregående gröda. Mätningar i försöket visade på försämrad markstruktur efter den sena plöjningen.

I den här studien ville vi undersöka om mer lustgas avgick från mark som plöjts sent än från mark som plöjts tidigt på hösten eller som brukats plöjningsfritt.

Resultat
Projektet visade på en tendens till större emissioner av lustgas från en styv lerjord som brukats plöjningsfritt under nära 15 år, än om jorden plöjdes varje år. Emissionerna av lustgas från försöken på Lanna var överlag på en låg nivå jämfört med de nivåer som beräknas utifrån IPCCs metoder. Mätningar med manuella kammare visade att det fanns en tendens att emissionerna var högre från ledet som endast kultiverades jämfört med de plöjda leden. Simulering av emissionerna med hjälp av Coupmodellen visade också på högre emissioner från det plöjningsfria ledet och också på något högre emissioner från ledet som plöjdes sent jämför med det tidigt plöjda ledet. Simuleringarna visade på att även sommarmånaderna hade betydelse för hur stora de totala emissionerna blir på årsbasis.

Metod
Vi genomförde studien i fältförsök på styv lera på forskningsstationen Lanna, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), utanför Jung i Västergötland. Tre olika led med jordbearbetning ingick i studien av lustgasemissioner: tidig höstplöjning snarast efter skörd av föregående gröda, plöjning sent på hösten i november och plöjningsfri odling genom kultivering två gånger i september.

Årsmedeltemperaturen var 7,4, 4,6 och 7,7ºC och nederbörden var 492, 585 respektive 653 mm under de tre åren 2009, 2010 and 2011 som projektet pågick. Stora regnmängder uppmättes höstarna 2010 och 2011. Dessa höstar, och då särskilt 2010, orsakade det rikliga regnandet stora problem att jordbearbeta jordarna i området och även i försöket där endast den tidiga höstplöjningen kunde utföras.

Vi mätte lustgasavgången direkt i fält och utvärderade mätningarna med en simuleringsmodell, Coupmodellen. För mätningarna i fält använde vi manuella kammare och så kallad mikrometeorologisk teknik. Kammarna användes för mätningar i ett långliggande fältförsök där vi sedan tidigare sett vikande skördetrender vid sen höstplöjning av jorden.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Bearbetning av jord vid ogynnsamma förhållanden kan påverka markstrukturen negativt vilket i sin tur kan påverka hur stora emissionerna av lustgas blir. I studien såg vi en tendens till högre lustgasavgång från lerjord brukad plöjningsfritt än från plöjd och högre emissioner från sent plöjd än från tidigt plöjd. För att kunna ge säkra råd om vilka jordbearbetningssystem som ger de lägsta emissionerna på kort och på lång sikt på olika jordar och klimatförhållanden behöver frågan utredas ytterligare.

Studien belyste att emissioner varierar mycket över tid och rum. Årsmån, platsegenskaper och hur marken brukas har betydelse för hur stora emissionerna blir över året. På Lanna forskningsstation pågår mätningar av lustgasemissioner från lerjord vilka ger oss mer underlag för att framöver veta hur vi bör anpassa odlingsåtgärder ytterligare för minskade emissioner. Mätningarna görs inom det Europeiska forskningsnätverket ICOS (Integrated Carbon Observing System; www.icos-sweden.se).

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress