Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

En jämförelse och utveckling av olika objektiva rörelseanalyssystem vid bedömning av hältor.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247074
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 29 december 2014
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: SLU
E-postadress: marie.rhodin@kv.slu.se
Telefon: 018-672194
Medsökande: Pia Haubro
Beviljade medel: 245 000 SEK

Objective motion analysis systems are common tools in clinical practice and research. The systems detect lameness, quantify the asymmetries and decide which limb is lame. The systems are more consistent and have higher accuracy compared to subjective evaluation. The aim is to compare four different motion analysis systems regarding type of sensors, placing, algorithms and symmetry index calculations to high speed cameras and force measurements. Ten horses with different types of induced lameness will be equipped with sensors, skin markers and studied on a treadmill (with inbuilt force measuring system) and over ground. By identifying and combine the strength for each system we can optimize the systems. The study will also contribute to increase knowledge on how the horse compensates its movement to avoid painful loading and movements. If we understand these mechanisms there is much more information to use from the motion analysis which might help the clinician localizing the lameness.

Objektiva rörelsesystem har blivit vanliga hjälpmedel i klinisk verksamhet och forskning. Systemen kan upptäcka en hälta, kvantifiera graden av asymmetri och ange vilket ben den kommer ifrån. Systemen är mer konsekventa och har större noggrannhet än subjektiv bedömning. Syftet är att jämföra fyra system, avseende sensortyp och placering, algoritmer samt symmetriindexberäkningar, mot höghastighetsfilm och kraftmätning. Tio hästar med olika typ av inducerad hälta kommer att utrustas med sensorer, hudmarkörer och studeras på en rullmatta (inbyggd kraftmätning) och på rakt spår samt vid longering. Genom att identifiera styrkorna i varje system kan man kombinera dessa och få ett mer optimerat system. Studien kan även bidra till ökad kunskap om hur hästen kompenserar sitt rörelsemönster för att undvika en smärtsam belastning eller rörelse. Förstår man dessa kompensatoriska mekanismer finns mycket mer information att få ut av en rörelsemätning som kan hjälpa klinikern att lokalisera hälta.

Stor variation har setts mellan veterinärer som bedömer hältor hos hästar och ny teknik med små sensorer har utvecklats för objektiv hältbedömning. Dessa system blir mer och mer vanliga i klinisk verksamhet samt i forskning. Systemen kan upptäcka en hälta, beräkna graden av asymmetri och ange vilket ben den kommer ifrån. I studien har tio hästar med inducerad hälta utrustade med sensorer och hudmarkörer studerats i trav på rakt spår på marken samt på en rullmatta med inbyggd kraftmätning. Specifika symmetrimönster för manken har upptäckts som kan skilja en primär frambenshälta från en ”falsk” frambenshälta orsakad av en primär bakbenshälta. Ytterligare studier på kliniska fall krävs för att bekräfta detta resultat. I en annan studie av 12 halta och ohalta hästar som longerades, utrustade med de två vanligaste sensor-baserade systemen, visades en systematisk skillnad mellan systemen som man kan korrigera för om man i multicentriska studier använder data insamlade med de olika systemen.

Vid en hältutredning bedöms symmetrin i hästens rörelser och veterinären avgör när en asymmetri är tillräckligt stor för att anses kliniskt signifikant (hälta). Denna bedömning är helt avgörande för en korrekt diagnos och behandling av den halta hästen. Flertalet studier visar dock att variationen mellan veterinärers bedömningar är stor. Keegan mfl. (2010) visade att vid lindriga frambenshältor på rakt spår var överensstämmelsen mellan erfarna veterinärers bedömningar ca 66% om hästen var halt eller ej och för bakbenshältor var resultatet ca 58%. I en studie sågs att när hästarna sprang lite fortare bedömde veterinärerna hästen som mindre halt trots att den visade samma grad av asymmetri i sitt rörelsemönster. Även vetskapen om att hästen har bedövats påverkar den subjektiva bedömningen av hur halt hästen är vilket visats i en studie av Arkell 2006. I den verkliga hältutredningssituationen borde denna felkälla kunna vara ännu större när både djurägare och veterinären kan ha en önskan att hästen ska påverkas i en viss riktning efter en bedövning eller behandling vilket påverkar kvalitén i diagnostiken.

Vid hältutredningar är longering ett viktigt inslag och många hästar kan vara ohalta på rakt spår men visa en hälta på böjt spår. Vid bedömning av hältor hos hästar som longeras är överensstämmelsen mellan veterinärer ännu sämre än för bedömningar på rakt spår som visats i en studie av Hammarberg mfl. 2014. En förklaring kan vara att vid longering blir även friska hästars huvud- och bäckenrörelser asymmetriska, en. s.k. voltorsakad asymmetri.
Med ny teknik för objektiv hältbedömning möjliggörs mätningar av hästars rörelsemönster i fält och i den kliniska situationen då systemen är lätta att använda och man inte längre behöver vara i ett laboratorium. Små sensorer (accelerometrar och mikrogyros) fästs till hästens huvud och kors och eventuellt ett framben och registrerar hästens rörelsemönster. Asymmetri i huvudet och korsets rörelse har visat sig vara de bästa markörerna för att upptäcka en hälta. Data överförs sedan trådlöst till en dator där man beräknar symmetrin i hästens rörelser. Dessa system blir mer och mer vanliga i klinisk verksamhet samt i forskning. Systemen kan upptäcka en hälta, beräkna graden av asymmetri och ange vilket ben den kommer ifrån.
När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta på ett annat ben. Den kompensatoriska hältan är ej smärtutlöst och försvinner när den ursprungliga hältan till exempel bedövas bort vid en hältutredning. Detta är framförallt ett problem vid en primär bakbenshälta då en nickrörelse med huvudet kan ses, en ”falsk” kompensatorisk hälta på samma sidas framben (ex vänster bak och vänster fram). Vid utredningen ses två hältor och ibland misstas den kompensatoriska ”falska” hältan som en riktig hälta och veterinären kan börja utreda frambenet som inte har någon skada.
I studien har en hälta inducerats på ett ben i taget på tio hästar utrustade med sensorer och hudmarkörer. Hästarna har studerats i trav på rakt spår på marken samt på en rullmatta med inbyggd kraftmätning. Försöket har genererat enorma mängder data som håller på att sammanställas. Specifika symmetrimönster för manken har upptäckts som eventuellt kan skilja en primär frambenshälta från en ”falsk” kompensatorisk frambenshälta orsakad av en primär bakbenshälta. Ytterligare studier på kliniska fall krävs för att bekräfta detta resultat. I ett annan försök har 12 halta och ohalta hästar som longerades och travade på rakt spår studerats. Hästarna utrustades med de två vanligaste sensor-baserade systemen och systemen detekterade asymmetrierna men det fanns en systematisk skillnad mellan systemen. Denna skillnad kan man korrigera för om man i multicentriska studier till exempel samlar in kliniska data från olika kliniker och använder olika objektiva rörelsesystem.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress