Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230024
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 31 maj 2016
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Medsökande: Peter Udén
Beviljade medel: 1 730 000 SEK

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in losses of different silo systems and also test the hypothesis that the epiphytic field flora of yeast is a crucial factor for the invisible losses and heating at unloading big silos. A comparison is made between tower, bunker and tube silos and also round bales. A fractional analysis of the losses during the unloading phase is made. A nationwide collection of green crop for silage is made and analyzed for total and lactate assimilating yeasts, and a study of the role of yeast for the aerobic stability in laboratory silos is performed. A goal is to suggest yeast as a standard challenging flora to be used in ensiling experiments where the goal is to develop methods to restrict ensiling losses.

Projektet utgör en del av en större satsning vid avdelningen för fodervetenskap, för att begränsa de stora förluster som uppstår vid ensilering av grovfoder. Osynliga förluster vid plansiloensilering utgör över 20 % av fodret. Vid varmgång och kassaktion ökar de ytterligare. Projektet ska dels undersöka skillnaden i förluster mellan olika silosystem och dels undersöka hypotesen att den epifytiska fältfloran, speciellt av jäst, är avgörande för de aeroba förlusterna och varmgång vid uttag ur stora silor. En jämförelse görs mellan torn-, plan- och slangsilor samt rundbalar avseende förluster. En analys av hur stor del av de totala förlusterna som sker under uttagsfasen görs. Slutligen görs en landsomfattande kartläggning av förekomsten av laktatassimilerande jäst i grönmassa samt en studie av jästens betydelse för den aeroba stabiliteten i laboratoriesilos. Vårt mål är att kunna använda jäst som en störflora i laboratorieförsök i utvecklingen av nya metoder för att begränsa förlusterna.

Förluster vid ensilering.
Förluster av torrsubstans har uppmätts i lab.-skala och i fullskala på gårdar. Förluster av kasserat ensilage utgörs av ett par procent medan osynliga förluster i form av koldioxid och värme utgör 10 till 20 % i plan-, slang- och tornsilor och ca 1 % i rundbalar. Lab.-försök visar på att den långa tiden dessa silor står öppna under uttagstiden kan utgöra en viktig orsak till dessa stora förluster. Stora silor är dessutom svåra att få helt lufttäta. En mer omfattande packning av grönmassan vid inläggning verkar kunna minska förlusterna i plansilor. Projektet har inte kunnat påvisa att mätning av temperaturen i plansilor är en trovärdig mätare av torrsubstansförlusten. Inom projektet har en ny metod för att ensilagets lagringsstabilitet utvecklats. Den visade att ensilagets ts-halt och silons täthet var de faktorer som påverkar stabiliteten mest. Hög ts-halt och otät silo under lagringen ger ett ensilage med väsentligt kortare hållbarhet efter öppningen.

I projektet har förluster som uppstår vid ensilering studerats i laboratorieskala såväl som i fullskala på gårdar.
I två meter långa rör har ensilering och uttagning ur en plansilo simulerats genom att såga av en bit i veckan. Två torrsubstanshalter (ts) testades, 30 % ts och 50 % ts. Efter tre veckors uttag kunde en svag (2 ºC) temperaturökning ses i det uttagna ensilaget med högre ts-halt. Hållbarheten av det uttagna ensilaget påverkades radikalt. Temperaturen ökade till 32 ºC efter 40 timmar i det torrare ensilaget. En analys av den mikrobiella statusen visade också en stark tillväxt av jäst. Torrsubstansförlusten vid öppningen av rören var 6 % för den låga ts-halten och 2 % för den höga ts-halten. Den ackumulerade förlusten efter 10 veckors uttagning var 29 respektive 21 %. Resultatet visar att den långdragna uttagningstiden av stora silor som plan-, slang- och tornsilor kan vara en orsak till höga totalförluster. Problemen verkar vara större vid 50 % ts än 30 % ts.
På 12 gårdar analyserades silobalansen i 12 plansilor, 6 slangsilor, 3 tornsilor och två omgångar rundbalar à 60 rundbalar. Alla grönmassa som lades in vägdes och ett prov tog från varje lass. Vid uttagningen vägdes allt ensilage och prov togs tre gånger i veckan. Proverna analyserades för ts och näringsämnen. Flera plansilor försågs dessutom med temperaturloggrar som registrerade temperaturen var fjärde timme från inläggningen till silon var tom. Den genomsnittliga ts-förlusten i plansilor var 14,1 %, i slangsilor 11,5 %, i tornsilor 23,4 % och i rundbalar 1,1 %. Energi- och proteinförlusterna var några procentenheter lägre för de stora silorna. Förlusterna var alltså klart lägre för rundbalar vilket kan förklaras med högre ts-halt i kombination med tätare silor och att de förbrukas samma som de öppnas. Skillnaden i förluster bland plan-, slang- och tornsilor var betydligt större mellan gårdar än mellan silosystem. Den gård som hade de klart lägsta förlusterna, upprepat båda åren, utmärkte sig på följande sätt: 1) Långsam inläggning vilket medför betydligt längre tid för packning av grönmassan för varje lager under inläggningen. 2) När silon var fylld täcktes den inte utan en förnyad packning utfördes ett par timmar morgonen efter innan silon täcktes. 3) ett ca 15 cm lager sand lades ovanpå plastfilmen. Resultatet av temperaturmätningarna visar att omedelbart efter inläggningen stiger temperaturen till 30 ºC i bästa fall och upp till 40 ºC i andra fall. Därefter sker en långsam sänkning av temperaturen under lagringstiden. I januari med utetemperatur på -20 ºC kan + 20 ºC uppmätas i silon. Temperaraturen är oftast högre längs kanterna än i mitten vilket antyder att orsaken till att temperaturen är högre i silon än i omgivningen inte enbart beror på lagrad värme från den initiala uppvärmningen vid inläggningen. Den förhöjda temperaturen är istället sannolikt en kombination av lagrad värme och värme som bildas av jäst och andra aeroba mikroorganismer som tillväxer med hjälp av syre som långsamt läcker in.
Grönmassa från 30 gårdar samlade in under två år i samband med deras ensilering för att analyseras för vilka jästarter som förekommer i grödan. Resultatet har blivit en sammanställning av de vanligast förekommande jästarterna som förekommer på grönmassa. Till de vanligare släktena hör Cryptococcus, Holtermaniella, Sproroblomyses, Rhodosporidium, Rhodotorula och Wickerhamomyces. Det andra året analyserades dessutom grönmassan i laboratoriesilor för att bedöma dess kvalitet och lagringsstabilitet men en ny metod som utvecklats i projektet. Metoden innebär att silorna ventileras svagt för att simulera läckande silor i praktiken och har klart visat att jästfloran som följer med grödan överlever ensileringen och kan orsaka att ensilaget snabbt tar värme efter uttaget. Något som vi inte kunnat visa med tidigare använda helt täta silor. Metoden blir betydelsefull i utvecklingen av nya ensileringsmedel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress