Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230024
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 31 maj 2016
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Medsökande: Peter Udén
Beviljade medel: 1 730 000 SEK

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in losses of different silo systems and also test the hypothesis that the epiphytic field flora of yeast is a crucial factor for the invisible losses and heating at unloading big silos. A comparison is made between tower, bunker and tube silos and also round bales. A fractional analysis of the losses during the unloading phase is made. A nationwide collection of green crop for silage is made and analyzed for total and lactate assimilating yeasts, and a study of the role of yeast for the aerobic stability in laboratory silos is performed. A goal is to suggest yeast as a standard challenging flora to be used in ensiling experiments where the goal is to develop methods to restrict ensiling losses.

Projektet utgör en del av en större satsning vid avdelningen för fodervetenskap, för att begränsa de stora förluster som uppstår vid ensilering av grovfoder. Osynliga förluster vid plansiloensilering utgör över 20 % av fodret. Vid varmgång och kassaktion ökar de ytterligare. Projektet ska dels undersöka skillnaden i förluster mellan olika silosystem och dels undersöka hypotesen att den epifytiska fältfloran, speciellt av jäst, är avgörande för de aeroba förlusterna och varmgång vid uttag ur stora silor. En jämförelse görs mellan torn-, plan- och slangsilor samt rundbalar avseende förluster. En analys av hur stor del av de totala förlusterna som sker under uttagsfasen görs. Slutligen görs en landsomfattande kartläggning av förekomsten av laktatassimilerande jäst i grönmassa samt en studie av jästens betydelse för den aeroba stabiliteten i laboratoriesilos. Vårt mål är att kunna använda jäst som en störflora i laboratorieförsök i utvecklingen av nya metoder för att begränsa förlusterna.

Förluster vid ensilering.
Förluster av torrsubstans har uppmätts i lab.-skala och i fullskala på gårdar. Förluster av kasserat ensilage utgörs av ett par procent medan osynliga förluster i form av koldioxid och värme utgör 10 till 20 % i plan-, slang- och tornsilor och ca 1 % i rundbalar. Lab.-försök visar på att den långa tiden dessa silor står öppna under uttagstiden kan utgöra en viktig orsak till dessa stora förluster. Stora silor är dessutom svåra att få helt lufttäta. En mer omfattande packning av grönmassan vid inläggning verkar kunna minska förlusterna i plansilor. Projektet har inte kunnat påvisa att mätning av temperaturen i plansilor är en trovärdig mätare av torrsubstansförlusten. Inom projektet har en ny metod för att ensilagets lagringsstabilitet utvecklats. Den visade att ensilagets ts-halt och silons täthet var de faktorer som påverkar stabiliteten mest. Hög ts-halt och otät silo under lagringen ger ett ensilage med väsentligt kortare hållbarhet efter öppningen.

I projektet har förluster som uppstår vid ensilering studerats i laboratorieskala såväl som i fullskala på gårdar.
I två meter långa rör har ensilering och uttagning ur en plansilo simulerats genom att såga av en bit i veckan. Två torrsubstanshalter (ts) testades, 30 % ts och 50 % ts. Efter tre veckors uttag kunde en svag (2 ºC) temperaturökning ses i det uttagna ensilaget med högre ts-halt. Hållbarheten av det uttagna ensilaget påverkades radikalt. Temperaturen ökade till 32 ºC efter 40 timmar i det torrare ensilaget. En analys av den mikrobiella statusen visade också en stark tillväxt av jäst. Torrsubstansförlusten vid öppningen av rören var 6 % för den låga ts-halten och 2 % för den höga ts-halten. Den ackumulerade förlusten efter 10 veckors uttagning var 29 respektive 21 %. Resultatet visar att den långdragna uttagningstiden av stora silor som plan-, slang- och tornsilor kan vara en orsak till höga totalförluster. Problemen verkar vara större vid 50 % ts än 30 % ts.
På 12 gårdar analyserades silobalansen i 12 plansilor, 6 slangsilor, 3 tornsilor och två omgångar rundbalar à 60 rundbalar. Alla grönmassa som lades in vägdes och ett prov tog från varje lass. Vid uttagningen vägdes allt ensilage och prov togs tre gånger i veckan. Proverna analyserades för ts och näringsämnen. Flera plansilor försågs dessutom med temperaturloggrar som registrerade temperaturen var fjärde timme från inläggningen till silon var tom. Den genomsnittliga ts-förlusten i plansilor var 14,1 %, i slangsilor 11,5 %, i tornsilor 23,4 % och i rundbalar 1,1 %. Energi- och proteinförlusterna var några procentenheter lägre för de stora silorna. Förlusterna var alltså klart lägre för rundbalar vilket kan förklaras med högre ts-halt i kombination med tätare silor och att de förbrukas samma som de öppnas. Skillnaden i förluster bland plan-, slang- och tornsilor var betydligt större mellan gårdar än mellan silosystem. Den gård som hade de klart lägsta förlusterna, upprepat båda åren, utmärkte sig på följande sätt: 1) Långsam inläggning vilket medför betydligt längre tid för packning av grönmassan för varje lager under inläggningen. 2) När silon var fylld täcktes den inte utan en förnyad packning utfördes ett par timmar morgonen efter innan silon täcktes. 3) ett ca 15 cm lager sand lades ovanpå plastfilmen. Resultatet av temperaturmätningarna visar att omedelbart efter inläggningen stiger temperaturen till 30 ºC i bästa fall och upp till 40 ºC i andra fall. Därefter sker en långsam sänkning av temperaturen under lagringstiden. I januari med utetemperatur på -20 ºC kan + 20 ºC uppmätas i silon. Temperaraturen är oftast högre längs kanterna än i mitten vilket antyder att orsaken till att temperaturen är högre i silon än i omgivningen inte enbart beror på lagrad värme från den initiala uppvärmningen vid inläggningen. Den förhöjda temperaturen är istället sannolikt en kombination av lagrad värme och värme som bildas av jäst och andra aeroba mikroorganismer som tillväxer med hjälp av syre som långsamt läcker in.
Grönmassa från 30 gårdar samlade in under två år i samband med deras ensilering för att analyseras för vilka jästarter som förekommer i grödan. Resultatet har blivit en sammanställning av de vanligast förekommande jästarterna som förekommer på grönmassa. Till de vanligare släktena hör Cryptococcus, Holtermaniella, Sproroblomyses, Rhodosporidium, Rhodotorula och Wickerhamomyces. Det andra året analyserades dessutom grönmassan i laboratoriesilor för att bedöma dess kvalitet och lagringsstabilitet men en ny metod som utvecklats i projektet. Metoden innebär att silorna ventileras svagt för att simulera läckande silor i praktiken och har klart visat att jästfloran som följer med grödan överlever ensileringen och kan orsaka att ensilaget snabbt tar värme efter uttaget. Något som vi inte kunnat visa med tidigare använda helt täta silor. Metoden blir betydelsefull i utvecklingen av nya ensileringsmedel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress