Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologi av potatisbladmögel

Status: Avslutat
Projektnummer: S0649005
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 18 juni 2014
Huvudsökande: Jonathan Yuen
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Jonathan.Yuen@mykopat.slu.se
Telefon: 018 672369
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt tittade vi på när på dygnet bladmögelsporangier frigörs, hur länge de kan infektera och hur de sprids över korta och långa avstånd. De flesta sporangierna spreds mellan klockan 10 och 14, men fångades under i stort sett hela dygnet. Fångstplantor visar att infektion ofta kunde trots intensiv instrålning, men vissa effekter av nederbörd och instrålning kunde observeras. Bestämning av genotyper av P. infestans visade en mycket stor genotypisk variation i olika geografiska skalor, något som pekar på att sexuell reproduktion är vanligt förekommande och att oosporer har stor betydelse som smittkälla för bladmögel. Resultaten från projektet är viktig kunskap för att optimera bekämpningen av bladmögel i potatis.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
I detta projekt tittade vi på när på dygnet sporangier frigörs och vilka faktorer styr detta. En annan frågeställning var hur länge sporangierna överlever, och hur överlevnaden påverkas av faktorer som instrålning, luftfuktighet, och temperatur. Vi ville också studera transport av sporangier över längre avstånd och som ett resultat av detta, hur den genotypiska variationen av P. infestans ändras under säsongen. Resultaten från projektet är viktig kunskap för att optimera bekämpningen av bladmögel i potatis.

Resultat
De flesta sporangierna fångades mellan klockan 10 och 14, något som stämmer med teorin om att sjunkande luftfuktighet på morgonen frigör sporangierna. Ett viktigt resultat i detta projekt är dock att sporangier fångades under i stort sett hela dygnet, speciellt under kvällen – natten fram till midnatt.
Försöken med fångstplantor visar att infektion ofta kunde ske mellan spridning och intagning av fångstplantorna trots intensiv instrålning. Korrelationen mellan väderdata och antal infekterade plantor varierade från år till år men effekt av nederbörd ooch instrålning kunde observeras.
Bestämning av genotyper av P. infestans (”individer” av patogenen) försöket på Ultuna, Uppsala visade en mycket stor genotypisk variation. I båda provtagningarna hittades endast ca 10 % av genotyperna mer än en gång. De upprepade provtagningarna visade att alla observerade genotyper av bladmögelpatogenen i stort sett helt byttes ut mellan de två provtagningstillfällena.
Resultaten från den sam-nordiska insamlingen visar en mycket stor genotypisk variation av P. infestans även på en större geografisk skala. De flesta genotyperna hittades bara en gång, och inga genotyper påträffades i mer än ett fält. Den största delen av den genotypiska variationen observerades inom fälten, medan skillnaden mellan fälten var låg. Ytterligare analyser pekade på att sexuell reproduktion av P. infestans är vanligt förekommande i Norden, och att detta har en stor effekt på populationen av P. infestans. Detta indikerar i sin tur att oosporer har stor betydelse som smittkälla för bladmögel i de nordiska länderna.

Metod
Fältförsök med sorten Bintje sattes i rutor på 800 m2. I mitten av försöket sattes en Burkard sporfälla ut för att registrera sporspridningen över tiden. Vid sporfällan sattes sex växthusodlade Bintjeplantor ut vid sporfällan. Fångstplantorna byttes ut dagligen ca klockan 16. Efter att ha stått ute i försöket ett dygn togs plantorna in i växthus. Det första försöksåret sattes tre av fångstplantorna torra i en växthuskammar, medan de andra tre sprayades med vatten och fick stå över natten i en plastpåse. Följande morgon togs plastpåsen bort och plantan sattes ut i växthuskammaren. Andra försöksåret inkuberades alla plantor torrt. Väderdata togs från Ultuna väderstation.
Prover för genotypning samlades in i försöket vid två tillfällen , i mitten respektive slutet av augusti. Vid varje provtagning togs femtio bladprover. I en samordnad nordisk studie samlades isolat av P. infestans samlades in under växtsäsongen 2008 med så kallad stratifierad provtagning med land, fält -och sjukdomshärdar som olika provtagningssnivåer. Alla insamlade prover analyserades med hjälp av så kallade mikrosatellit-markörer för att bestämma den genotypiska variationen i det provtagna materialet.

Slutsatser
De gällande bilden av spridning av bladmögel är att den sker genom luftburna sporangier som bildas under fuktigt och kyligt väder nattetid, och sedan frigörs på förmiddagen när luftfuktigheten sjunker på grund av stigande temperaturer. Resultaten från detta projekt visar dock att en avsevärd del av sporangierna även kan spridas under eftermiddag och kväll. En viktig faktor för hur länge de frigjorda sporangierna lever är solstrålning, och redan en timmes solljus kan räcka för att döda en stor andel av bladmögelsporangier. Utsättning av fångstplantor visade dock att sporangier kunde överleva en solig dag i ett potatisbestånd och infektera natten efter spridning. Detta är viktig information för utformandet av prognossystem för bladmögel.
Den genotypiska variationen i populationen hos P. infestans i försöken i projektet var så stor att det inte var möjligt att följa enstaka genotyper (individer) av patogenen. Populationen skiftade under tiden försöket pågick, men inga dominerande kloner kunde konstateras. I till exempel Storbritannien skiftar virulens (förmågan att angripa sorter med rasspecifik resistens) andelen fungicidresistens mellan år på grund av att olika kloner dominerar olika år. Detta har ställt till med problem i potatisodlingen där. Frånvaron av sådana aggressiva kloner i Sverige gör att risken för snabba skiften i hur bladmögel uppträder i fält minskar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress