Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133221
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 september 2016
Huvudsökande: Anders Kvarnheden
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.kvarnheden@vbsg.slu.se
Telefon: 018/673337
Beviljade medel: 2 700 000 SEK

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar sjukdomen. Viruset kunde detekteras i rajgräs från områden som tidigare år haft problem med vetedvärgsjuka. Kontrollerade infektionsförsök med virusbärande stritar resulterade i symtomfria rajgräsplantor med en låg virusnivå. Stritar kunde ändå föra över virus från dessa rajgräsplantor till vete. Sekvensanalyser av virusgenomet visade att WDV-isolat från vete, rajgräs och stritar är nära besläktade och att det troligen är samma genotyp av viruset som cirkulerar mellan olika värdar. WDV-infekterade veteplantor och WDV-bärande stritar identifierades också under år med annars begränsad förekomst av sjukdomen, vilket visar att viruset ständigt finns kvar.

Vetedvärgsjuka har i över hundra år förekommit i Sverige och har under vissa år orsakat omfattande skador på vete. Angripna plantor är förkrympta med gulnade och ibland rödfärgade blad. Om ax bildas är de dåligt matade och stannar ofta i bladslidan. Oftast syns drabbade plantor i fältkanten eller i fläckar i fältet, men ibland kan hela fält påverkas. Sjukdomen orsakas av ett virus, vetedvärgvirus, som överförs med den randiga dvärgstriten. Även rågvete och råg är mottagligt. Viruset kan också infektera många gräs, men det syns då oftast inga eller endast svaga symtom. Alla vetesorter är mottagliga för sjukdomen och kontrollen är beroende av odlingsåtgärder och bekämpning som minskar risken för infektion via stritar. Riskfaktorer är tidig sådd och reducerad jordbearbetning. Med varmare höstar i Sverige finns det en ökad risk för spridning av virus med insekter till höstgrödor. Det skedde under hösten 2014, då bladlöss i södra Sverige spred rödsotvirus till höstkorn och höstvete vilket resulterade i omfattande skador följande år. Denna ökade risk gäller även vetedvärgsjuka. För kontroll av sjukdomen är det nödvändigt med en god förståelse om virusets epidemiologi, dvs varifrån viruset kommer och hur det sprids i vetefält. Det finns också behov av prognosmetoder som kan förutsäga ökad risk för infektioner.

Under projektets gång från 2012 till 2016 har omfattningen av vetedvärgsjuka varit mycket begränsad med endast enstaka rapporter om fält med symtomatiska plantor. Vi har ändå kunnat identifiera infekterat vete och rajgräs samt virusbärande dvärgstritar i områden som tidigare haft problem med vetedvärgsjuka. Det visar att viruset finns kvar i dessa områden och att det kan spridas i större omfattning när betingelserna är de rätta. För att identifiera potentiella smittkällor bortsett från vete, så fokuserade vi på rajgräs, vilket är vanligt både som fångstgröda för att förhindra kväveläckage och som vallgräs. Förutom att identifiera rajgräsplantor infekterade med vetedvärgvirus så kunde vi i växthusförsök med hjälp av stritar föra över vetedvärgvirus från vete till rajgräs och sedan till vete igen. Rajgräsplantorna uppvisade inga symtom när de var virusinfekterade och virushalten var låg, men trots det kunde de alltså utgöra en viruskälla för stritar. När rajgräs odlas som fångstgröda i vetefält i områden med vetedvärgvirus så betyder det en klart ökad risk. Rajgräs är ofta också svårt att få bort från fält och kan finnas kvar i fältkanter. Molekylära analyser visade att vetedvärgvirus från vete, rajgräs och stritar är mycket nära besläktat liksom vetedvärgvirus från olika delar av landet. Det visar att det är samma typ av viruset som finns inom Sverige och rör sig mellan olika värdplantor. Med nya metoder för att bestämma genetiska sekvenser går vi nu in på djupet för att studera diversitet av vetedvärgvirus i stritar och eventuellt också kunna hitta nya virus som sprids med stritar. Dessa studier kan t.ex. visa om den variant av vetedvärgvirus som infekterar korn även finns i Sverige eller ett annat närbesläktat virus som infekterar havre.

Genom projektet har stritar som samlats in av Växtskyddscentralerna i Alnarp, Skara, Linköping och Uppsala testats med molekylära metoder. Olika metoder har utprovats för att få tillförlitliga resultat. Provsvaren har utgjort en komponent i Växtskyddscentralernas prognoser för vetedvärgvirus. Prognoserna har baserats på informationen om antalet infångade dvärgstritar och om de bär på virus samt väderförhållanden, grödans tillväxt och om det varit problem med vetedvärgsjuka i området. Med hjälp av prognoserna kan lantbrukare bedöma om de ska använda bekämpning eller inte. Förekomsten av dvärgstritar har under dessa året varit relativt låg, men stritar med vetedvärgvirus har ändå återfunnits varje år. Vi har nu resultat från strittester sedan 2002, vilket utgör en god grund för att i närmare detalj bestämma sambandet mellan olika faktorer och förekomsten av vetedvärgsjuka.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-789 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-790 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-791 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-792 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-793 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-794 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress