Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133221
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 september 2016
Huvudsökande: Anders Kvarnheden
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.kvarnheden@vbsg.slu.se
Telefon: 018/673337
Beviljade medel: 2 700 000 SEK

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar sjukdomen. Viruset kunde detekteras i rajgräs från områden som tidigare år haft problem med vetedvärgsjuka. Kontrollerade infektionsförsök med virusbärande stritar resulterade i symtomfria rajgräsplantor med en låg virusnivå. Stritar kunde ändå föra över virus från dessa rajgräsplantor till vete. Sekvensanalyser av virusgenomet visade att WDV-isolat från vete, rajgräs och stritar är nära besläktade och att det troligen är samma genotyp av viruset som cirkulerar mellan olika värdar. WDV-infekterade veteplantor och WDV-bärande stritar identifierades också under år med annars begränsad förekomst av sjukdomen, vilket visar att viruset ständigt finns kvar.

Vetedvärgsjuka har i över hundra år förekommit i Sverige och har under vissa år orsakat omfattande skador på vete. Angripna plantor är förkrympta med gulnade och ibland rödfärgade blad. Om ax bildas är de dåligt matade och stannar ofta i bladslidan. Oftast syns drabbade plantor i fältkanten eller i fläckar i fältet, men ibland kan hela fält påverkas. Sjukdomen orsakas av ett virus, vetedvärgvirus, som överförs med den randiga dvärgstriten. Även rågvete och råg är mottagligt. Viruset kan också infektera många gräs, men det syns då oftast inga eller endast svaga symtom. Alla vetesorter är mottagliga för sjukdomen och kontrollen är beroende av odlingsåtgärder och bekämpning som minskar risken för infektion via stritar. Riskfaktorer är tidig sådd och reducerad jordbearbetning. Med varmare höstar i Sverige finns det en ökad risk för spridning av virus med insekter till höstgrödor. Det skedde under hösten 2014, då bladlöss i södra Sverige spred rödsotvirus till höstkorn och höstvete vilket resulterade i omfattande skador följande år. Denna ökade risk gäller även vetedvärgsjuka. För kontroll av sjukdomen är det nödvändigt med en god förståelse om virusets epidemiologi, dvs varifrån viruset kommer och hur det sprids i vetefält. Det finns också behov av prognosmetoder som kan förutsäga ökad risk för infektioner.

Under projektets gång från 2012 till 2016 har omfattningen av vetedvärgsjuka varit mycket begränsad med endast enstaka rapporter om fält med symtomatiska plantor. Vi har ändå kunnat identifiera infekterat vete och rajgräs samt virusbärande dvärgstritar i områden som tidigare haft problem med vetedvärgsjuka. Det visar att viruset finns kvar i dessa områden och att det kan spridas i större omfattning när betingelserna är de rätta. För att identifiera potentiella smittkällor bortsett från vete, så fokuserade vi på rajgräs, vilket är vanligt både som fångstgröda för att förhindra kväveläckage och som vallgräs. Förutom att identifiera rajgräsplantor infekterade med vetedvärgvirus så kunde vi i växthusförsök med hjälp av stritar föra över vetedvärgvirus från vete till rajgräs och sedan till vete igen. Rajgräsplantorna uppvisade inga symtom när de var virusinfekterade och virushalten var låg, men trots det kunde de alltså utgöra en viruskälla för stritar. När rajgräs odlas som fångstgröda i vetefält i områden med vetedvärgvirus så betyder det en klart ökad risk. Rajgräs är ofta också svårt att få bort från fält och kan finnas kvar i fältkanter. Molekylära analyser visade att vetedvärgvirus från vete, rajgräs och stritar är mycket nära besläktat liksom vetedvärgvirus från olika delar av landet. Det visar att det är samma typ av viruset som finns inom Sverige och rör sig mellan olika värdplantor. Med nya metoder för att bestämma genetiska sekvenser går vi nu in på djupet för att studera diversitet av vetedvärgvirus i stritar och eventuellt också kunna hitta nya virus som sprids med stritar. Dessa studier kan t.ex. visa om den variant av vetedvärgvirus som infekterar korn även finns i Sverige eller ett annat närbesläktat virus som infekterar havre.

Genom projektet har stritar som samlats in av Växtskyddscentralerna i Alnarp, Skara, Linköping och Uppsala testats med molekylära metoder. Olika metoder har utprovats för att få tillförlitliga resultat. Provsvaren har utgjort en komponent i Växtskyddscentralernas prognoser för vetedvärgvirus. Prognoserna har baserats på informationen om antalet infångade dvärgstritar och om de bär på virus samt väderförhållanden, grödans tillväxt och om det varit problem med vetedvärgsjuka i området. Med hjälp av prognoserna kan lantbrukare bedöma om de ska använda bekämpning eller inte. Förekomsten av dvärgstritar har under dessa året varit relativt låg, men stritar med vetedvärgvirus har ändå återfunnits varje år. Vi har nu resultat från strittester sedan 2002, vilket utgör en god grund för att i närmare detalj bestämma sambandet mellan olika faktorer och förekomsten av vetedvärgsjuka.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-788 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress