Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133221
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 september 2016
Huvudsökande: Anders Kvarnheden
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.kvarnheden@vbsg.slu.se
Telefon: 018/673337
Beviljade medel: 2 700 000 SEK

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar sjukdomen. Viruset kunde detekteras i rajgräs från områden som tidigare år haft problem med vetedvärgsjuka. Kontrollerade infektionsförsök med virusbärande stritar resulterade i symtomfria rajgräsplantor med en låg virusnivå. Stritar kunde ändå föra över virus från dessa rajgräsplantor till vete. Sekvensanalyser av virusgenomet visade att WDV-isolat från vete, rajgräs och stritar är nära besläktade och att det troligen är samma genotyp av viruset som cirkulerar mellan olika värdar. WDV-infekterade veteplantor och WDV-bärande stritar identifierades också under år med annars begränsad förekomst av sjukdomen, vilket visar att viruset ständigt finns kvar.

Vetedvärgsjuka har i över hundra år förekommit i Sverige och har under vissa år orsakat omfattande skador på vete. Angripna plantor är förkrympta med gulnade och ibland rödfärgade blad. Om ax bildas är de dåligt matade och stannar ofta i bladslidan. Oftast syns drabbade plantor i fältkanten eller i fläckar i fältet, men ibland kan hela fält påverkas. Sjukdomen orsakas av ett virus, vetedvärgvirus, som överförs med den randiga dvärgstriten. Även rågvete och råg är mottagligt. Viruset kan också infektera många gräs, men det syns då oftast inga eller endast svaga symtom. Alla vetesorter är mottagliga för sjukdomen och kontrollen är beroende av odlingsåtgärder och bekämpning som minskar risken för infektion via stritar. Riskfaktorer är tidig sådd och reducerad jordbearbetning. Med varmare höstar i Sverige finns det en ökad risk för spridning av virus med insekter till höstgrödor. Det skedde under hösten 2014, då bladlöss i södra Sverige spred rödsotvirus till höstkorn och höstvete vilket resulterade i omfattande skador följande år. Denna ökade risk gäller även vetedvärgsjuka. För kontroll av sjukdomen är det nödvändigt med en god förståelse om virusets epidemiologi, dvs varifrån viruset kommer och hur det sprids i vetefält. Det finns också behov av prognosmetoder som kan förutsäga ökad risk för infektioner.

Under projektets gång från 2012 till 2016 har omfattningen av vetedvärgsjuka varit mycket begränsad med endast enstaka rapporter om fält med symtomatiska plantor. Vi har ändå kunnat identifiera infekterat vete och rajgräs samt virusbärande dvärgstritar i områden som tidigare haft problem med vetedvärgsjuka. Det visar att viruset finns kvar i dessa områden och att det kan spridas i större omfattning när betingelserna är de rätta. För att identifiera potentiella smittkällor bortsett från vete, så fokuserade vi på rajgräs, vilket är vanligt både som fångstgröda för att förhindra kväveläckage och som vallgräs. Förutom att identifiera rajgräsplantor infekterade med vetedvärgvirus så kunde vi i växthusförsök med hjälp av stritar föra över vetedvärgvirus från vete till rajgräs och sedan till vete igen. Rajgräsplantorna uppvisade inga symtom när de var virusinfekterade och virushalten var låg, men trots det kunde de alltså utgöra en viruskälla för stritar. När rajgräs odlas som fångstgröda i vetefält i områden med vetedvärgvirus så betyder det en klart ökad risk. Rajgräs är ofta också svårt att få bort från fält och kan finnas kvar i fältkanter. Molekylära analyser visade att vetedvärgvirus från vete, rajgräs och stritar är mycket nära besläktat liksom vetedvärgvirus från olika delar av landet. Det visar att det är samma typ av viruset som finns inom Sverige och rör sig mellan olika värdplantor. Med nya metoder för att bestämma genetiska sekvenser går vi nu in på djupet för att studera diversitet av vetedvärgvirus i stritar och eventuellt också kunna hitta nya virus som sprids med stritar. Dessa studier kan t.ex. visa om den variant av vetedvärgvirus som infekterar korn även finns i Sverige eller ett annat närbesläktat virus som infekterar havre.

Genom projektet har stritar som samlats in av Växtskyddscentralerna i Alnarp, Skara, Linköping och Uppsala testats med molekylära metoder. Olika metoder har utprovats för att få tillförlitliga resultat. Provsvaren har utgjort en komponent i Växtskyddscentralernas prognoser för vetedvärgvirus. Prognoserna har baserats på informationen om antalet infångade dvärgstritar och om de bär på virus samt väderförhållanden, grödans tillväxt och om det varit problem med vetedvärgsjuka i området. Med hjälp av prognoserna kan lantbrukare bedöma om de ska använda bekämpning eller inte. Förekomsten av dvärgstritar har under dessa året varit relativt låg, men stritar med vetedvärgvirus har ändå återfunnits varje år. Vi har nu resultat från strittester sedan 2002, vilket utgör en god grund för att i närmare detalj bestämma sambandet mellan olika faktorer och förekomsten av vetedvärgsjuka.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2017

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juli 2017

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2017

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2017

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress