Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologiska studier av den stora leverflundran på svenska betemarker

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050003
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 maj 2013
Huvudsökande: Johan Höglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.hoglund@slu.se
Telefon: 018-672371
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Stora leverflundran har ökat i betydelse under senare år både hos nötkreatur och får i Sverige. I projektet har vi: 1) etablerat moderna tekniker för diagnostik av parasiten hos olika värddjur, och 2) identifierat biologiska faktorer som är av betydelse för spridningen av fasciolos. Inom projektet etablerades dels ELISA-metoder för mätning av antikroppsnivåer i blod och av maskantigen i träck, dels utvecklades PCR-metoder både för identifiering av de snäckor som kan vara parasitens mellanvärdar och för detektion av parasiten hos dessa. Parasiten kan övervintra på betet som ägg eller som larver i snäckor. G. truncatula var den snäckart som var vanligast och mest infekterad. Vid undersökning av träck hos förstagångsbetande djur bör prov tas tidigast i oktober. Vid serologisk diagnos bör blodprover undersökas tidigast i september när de tas från lammen och något senare vid undersökning av kalvarna. Hos får och nötkreatur som är äldre än ett år kan både träck- och blodprover tas året runt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Stora leverflundran Fasciola hepatica är en flercellig inälvsparasit med en komplicerad livscykel. Parasiten kräver temperaturer över +10 °C, både för att parasitäggen på betet och dess larver i mellanvärden ska kunna utvecklas. I Sverige visar statistik från Svenska Djurhälsovårdens (SvDHVs) databas över sjukdomsregistreringar vid slakt att andelen kasserade levrar på grund av stora leverflundran har fördubblats mellan 2005 och 2011. I vissa besättningar kasseras samtliga levrar. Allt fler besättningar tar också kontakt med Får- och Nöthälsovården på grund av kliniska problem. Stora leverflundran finns främst i landets sydvästra delar och ett antal besättningar i Skåne, Bohuslän, Halland, Västra Götaland och Värmland har rapporterat produktionsstörningar men även sjukdom och dödsfall.

Det finns flera olösta frågor som gör det svårt för veterinärer att ge råd till djurägare om hur effekterna av stora leverflundran ska minimeras. Inom ramen för detta samarbete mellan SLU och SvDHV, har samtliga befintliga moderna testmetoder baserade såväl på PCR- som ELISA-metoder (serologi och detektion av koproantigener) blivit etablerade. Med hjälp av dessa diagnostiska verktyg har det varit möjligt att öka kunskapen om parasitens epidemiologi både hos de snäckor (olika lymneider) som är nödvändiga för flundrans utveckling och hos de idisslare som är dess slutvärdar.
Resultaten från denna tvååriga fältstudie tyder på att parasiten under vissa förhållanden kan övervintra på betet. Samtidigt visades att betesdjuren infekterades i huvudsak under senare delen av betesperioden. De lamm som undersöktes bildade antikroppar i augusti och kalvarna något senare i oktober. En intressant iakttagelse var att vissa lamm hade antikroppar även vid tiden för betessläpp beroende på passiv överföring av antikroppar med råmjölken från tackorna.
Genom experimentella studier har vi också kunnat visa att det finns fler snäckor än den amfibiska dammsnäckan (Galba truncatula) som kan fungera som parasitens mellanvärd. Det visade sig dock att det var denna art fungerade bäst och var den som var mest infekterad, ibland med en förekomst (prevalens) av F. hepatica på mer än 80 procent.

Med denna nyvunna kunskap kan vi bättre förstå värdet av den diagnostik som finns att tillgå idag. Dessutom har vi avsevärt förbättrat vetskapen om hur man ska avmaska även om det fortfarande finns stora kunskapsluckor inte minst för vad som gäller för nötkreatur och särskilt vid behandling av mjölkkor. Enligt vårt förslag bör behandling av tackor med albendasol (Valbazen®) ske tidigast från slutet av oktober eller 2 månader efter påbörjad dräktighet. I besättningar med återkommande problem rekommenderas även en andra avmaskning med albendasol innan betessläpp. Triklabendazol (Fasinex®) som även har effekt mot parasitens tidiga utvecklingsstadier är det bästa valet i hårt drabbade besättningar och när man vill förhindra akut sjukdom under sommaren och tidig höst. Vid avmaskning med triklabendazol (Fasinex®) nås även nyetablerade unga flundror. Detta läkemedel får dock bara användas efter särskilt tillstånd och bör användas med stor försiktighet eftersom det finns dokumenterad risk för utveckling av läkemedelsresistens.

När prov tas från för undersökning av flundran i träck hos förstagångsbetande djur bör de tas tidigast från oktober. Däremot vid diagnos av blodprov kan proverna tas från september när de tas från lamm och något senare vid undersökning av kalvar. Hos äldre får och nötkreatur kan både träckprover och blodprover tas året runt, även om sannolikheten för att finna parasiten ökar under hösten och vintern. För utvärdering av behandlingseffekter, är undersökning av smittstatus i blod värdelöst eftersom antikropparna finns kvar i blodcirkulationen upp till minst en månad vid framgångsrik behandling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress