Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologiska studier av den stora leverflundran på svenska betemarker

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050003
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 maj 2013
Huvudsökande: Johan Höglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.hoglund@slu.se
Telefon: 018-672371
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Stora leverflundran har ökat i betydelse under senare år både hos nötkreatur och får i Sverige. I projektet har vi: 1) etablerat moderna tekniker för diagnostik av parasiten hos olika värddjur, och 2) identifierat biologiska faktorer som är av betydelse för spridningen av fasciolos. Inom projektet etablerades dels ELISA-metoder för mätning av antikroppsnivåer i blod och av maskantigen i träck, dels utvecklades PCR-metoder både för identifiering av de snäckor som kan vara parasitens mellanvärdar och för detektion av parasiten hos dessa. Parasiten kan övervintra på betet som ägg eller som larver i snäckor. G. truncatula var den snäckart som var vanligast och mest infekterad. Vid undersökning av träck hos förstagångsbetande djur bör prov tas tidigast i oktober. Vid serologisk diagnos bör blodprover undersökas tidigast i september när de tas från lammen och något senare vid undersökning av kalvarna. Hos får och nötkreatur som är äldre än ett år kan både träck- och blodprover tas året runt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Stora leverflundran Fasciola hepatica är en flercellig inälvsparasit med en komplicerad livscykel. Parasiten kräver temperaturer över +10 °C, både för att parasitäggen på betet och dess larver i mellanvärden ska kunna utvecklas. I Sverige visar statistik från Svenska Djurhälsovårdens (SvDHVs) databas över sjukdomsregistreringar vid slakt att andelen kasserade levrar på grund av stora leverflundran har fördubblats mellan 2005 och 2011. I vissa besättningar kasseras samtliga levrar. Allt fler besättningar tar också kontakt med Får- och Nöthälsovården på grund av kliniska problem. Stora leverflundran finns främst i landets sydvästra delar och ett antal besättningar i Skåne, Bohuslän, Halland, Västra Götaland och Värmland har rapporterat produktionsstörningar men även sjukdom och dödsfall.

Det finns flera olösta frågor som gör det svårt för veterinärer att ge råd till djurägare om hur effekterna av stora leverflundran ska minimeras. Inom ramen för detta samarbete mellan SLU och SvDHV, har samtliga befintliga moderna testmetoder baserade såväl på PCR- som ELISA-metoder (serologi och detektion av koproantigener) blivit etablerade. Med hjälp av dessa diagnostiska verktyg har det varit möjligt att öka kunskapen om parasitens epidemiologi både hos de snäckor (olika lymneider) som är nödvändiga för flundrans utveckling och hos de idisslare som är dess slutvärdar.
Resultaten från denna tvååriga fältstudie tyder på att parasiten under vissa förhållanden kan övervintra på betet. Samtidigt visades att betesdjuren infekterades i huvudsak under senare delen av betesperioden. De lamm som undersöktes bildade antikroppar i augusti och kalvarna något senare i oktober. En intressant iakttagelse var att vissa lamm hade antikroppar även vid tiden för betessläpp beroende på passiv överföring av antikroppar med råmjölken från tackorna.
Genom experimentella studier har vi också kunnat visa att det finns fler snäckor än den amfibiska dammsnäckan (Galba truncatula) som kan fungera som parasitens mellanvärd. Det visade sig dock att det var denna art fungerade bäst och var den som var mest infekterad, ibland med en förekomst (prevalens) av F. hepatica på mer än 80 procent.

Med denna nyvunna kunskap kan vi bättre förstå värdet av den diagnostik som finns att tillgå idag. Dessutom har vi avsevärt förbättrat vetskapen om hur man ska avmaska även om det fortfarande finns stora kunskapsluckor inte minst för vad som gäller för nötkreatur och särskilt vid behandling av mjölkkor. Enligt vårt förslag bör behandling av tackor med albendasol (Valbazen®) ske tidigast från slutet av oktober eller 2 månader efter påbörjad dräktighet. I besättningar med återkommande problem rekommenderas även en andra avmaskning med albendasol innan betessläpp. Triklabendazol (Fasinex®) som även har effekt mot parasitens tidiga utvecklingsstadier är det bästa valet i hårt drabbade besättningar och när man vill förhindra akut sjukdom under sommaren och tidig höst. Vid avmaskning med triklabendazol (Fasinex®) nås även nyetablerade unga flundror. Detta läkemedel får dock bara användas efter särskilt tillstånd och bör användas med stor försiktighet eftersom det finns dokumenterad risk för utveckling av läkemedelsresistens.

När prov tas från för undersökning av flundran i träck hos förstagångsbetande djur bör de tas tidigast från oktober. Däremot vid diagnos av blodprov kan proverna tas från september när de tas från lamm och något senare vid undersökning av kalvar. Hos äldre får och nötkreatur kan både träckprover och blodprover tas året runt, även om sannolikheten för att finna parasiten ökar under hösten och vintern. För utvärdering av behandlingseffekter, är undersökning av smittstatus i blod värdelöst eftersom antikropparna finns kvar i blodcirkulationen upp till minst en månad vid framgångsrik behandling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress