Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologiska studier av den stora leverflundran på svenska betemarker

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050003
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 maj 2013
Huvudsökande: Johan Höglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.hoglund@slu.se
Telefon: 018-672371
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Stora leverflundran har ökat i betydelse under senare år både hos nötkreatur och får i Sverige. I projektet har vi: 1) etablerat moderna tekniker för diagnostik av parasiten hos olika värddjur, och 2) identifierat biologiska faktorer som är av betydelse för spridningen av fasciolos. Inom projektet etablerades dels ELISA-metoder för mätning av antikroppsnivåer i blod och av maskantigen i träck, dels utvecklades PCR-metoder både för identifiering av de snäckor som kan vara parasitens mellanvärdar och för detektion av parasiten hos dessa. Parasiten kan övervintra på betet som ägg eller som larver i snäckor. G. truncatula var den snäckart som var vanligast och mest infekterad. Vid undersökning av träck hos förstagångsbetande djur bör prov tas tidigast i oktober. Vid serologisk diagnos bör blodprover undersökas tidigast i september när de tas från lammen och något senare vid undersökning av kalvarna. Hos får och nötkreatur som är äldre än ett år kan både träck- och blodprover tas året runt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Stora leverflundran Fasciola hepatica är en flercellig inälvsparasit med en komplicerad livscykel. Parasiten kräver temperaturer över +10 °C, både för att parasitäggen på betet och dess larver i mellanvärden ska kunna utvecklas. I Sverige visar statistik från Svenska Djurhälsovårdens (SvDHVs) databas över sjukdomsregistreringar vid slakt att andelen kasserade levrar på grund av stora leverflundran har fördubblats mellan 2005 och 2011. I vissa besättningar kasseras samtliga levrar. Allt fler besättningar tar också kontakt med Får- och Nöthälsovården på grund av kliniska problem. Stora leverflundran finns främst i landets sydvästra delar och ett antal besättningar i Skåne, Bohuslän, Halland, Västra Götaland och Värmland har rapporterat produktionsstörningar men även sjukdom och dödsfall.

Det finns flera olösta frågor som gör det svårt för veterinärer att ge råd till djurägare om hur effekterna av stora leverflundran ska minimeras. Inom ramen för detta samarbete mellan SLU och SvDHV, har samtliga befintliga moderna testmetoder baserade såväl på PCR- som ELISA-metoder (serologi och detektion av koproantigener) blivit etablerade. Med hjälp av dessa diagnostiska verktyg har det varit möjligt att öka kunskapen om parasitens epidemiologi både hos de snäckor (olika lymneider) som är nödvändiga för flundrans utveckling och hos de idisslare som är dess slutvärdar.
Resultaten från denna tvååriga fältstudie tyder på att parasiten under vissa förhållanden kan övervintra på betet. Samtidigt visades att betesdjuren infekterades i huvudsak under senare delen av betesperioden. De lamm som undersöktes bildade antikroppar i augusti och kalvarna något senare i oktober. En intressant iakttagelse var att vissa lamm hade antikroppar även vid tiden för betessläpp beroende på passiv överföring av antikroppar med råmjölken från tackorna.
Genom experimentella studier har vi också kunnat visa att det finns fler snäckor än den amfibiska dammsnäckan (Galba truncatula) som kan fungera som parasitens mellanvärd. Det visade sig dock att det var denna art fungerade bäst och var den som var mest infekterad, ibland med en förekomst (prevalens) av F. hepatica på mer än 80 procent.

Med denna nyvunna kunskap kan vi bättre förstå värdet av den diagnostik som finns att tillgå idag. Dessutom har vi avsevärt förbättrat vetskapen om hur man ska avmaska även om det fortfarande finns stora kunskapsluckor inte minst för vad som gäller för nötkreatur och särskilt vid behandling av mjölkkor. Enligt vårt förslag bör behandling av tackor med albendasol (Valbazen®) ske tidigast från slutet av oktober eller 2 månader efter påbörjad dräktighet. I besättningar med återkommande problem rekommenderas även en andra avmaskning med albendasol innan betessläpp. Triklabendazol (Fasinex®) som även har effekt mot parasitens tidiga utvecklingsstadier är det bästa valet i hårt drabbade besättningar och när man vill förhindra akut sjukdom under sommaren och tidig höst. Vid avmaskning med triklabendazol (Fasinex®) nås även nyetablerade unga flundror. Detta läkemedel får dock bara användas efter särskilt tillstånd och bör användas med stor försiktighet eftersom det finns dokumenterad risk för utveckling av läkemedelsresistens.

När prov tas från för undersökning av flundran i träck hos förstagångsbetande djur bör de tas tidigast från oktober. Däremot vid diagnos av blodprov kan proverna tas från september när de tas från lamm och något senare vid undersökning av kalvar. Hos äldre får och nötkreatur kan både träckprover och blodprover tas året runt, även om sannolikheten för att finna parasiten ökar under hösten och vintern. För utvärdering av behandlingseffekter, är undersökning av smittstatus i blod värdelöst eftersom antikropparna finns kvar i blodcirkulationen upp till minst en månad vid framgångsrik behandling.

 

Antal träffar i projektbanken: 8

Karakterisering av Haemonchus hos svenska får
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0354001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2006

… 0354001 Karakterisering av Haemonchus hos svenska får Johan Höglund Sveriges lantbruksuniversitet, SLU …

Läs mer

Förekomst av resistens mot avmaskningsmedel (anthelmintika) hos rundmaskar (nematoder) hos får
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0550089 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 december 2008

… hos får Johan Höglund Sveriges lantbruksuniversitet, SLU …

Läs mer

Epidemiologiska studier av spolmasksmitta hos föl vid svenska stuterier med fokus på äggens överlevnad i olika miljöer.
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0747206 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 december 2010

… på äggens överlevnad i olika miljöer. Johan Höglund Sveriges lantbruksuniversitet, SLU …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

… hos får Lars Johan Höglund I projektet utvecklas molekylära tester för detektion av mag- … and higher lamb mortality. Lars Johan Höglund Katarina Gustafsson Bitte Ljungström …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

… research program will thus form the basis and be able to be implemented in the extension service to farmers. Johan Höglund Désireé Jansson Behdad Tarbiat … Höglund Maskinfektioner hos frigående höns är ett ökande hälsoproblem inom fjäderfänäringen. Trots … O-19-20-288 Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns Johan

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

… the negative health impact of parasitic infections. Sveriges Lantbruksuniversitet Eva Osterman Lind Johan Höglund

Läs mer

Epidemiologiska studier av den stora leverflundran på svenska betemarker
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1050003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2013

… H1050003 Epidemiologiska studier av den stora leverflundran på svenska betemarker Johan Höglund

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2017

… i Sverige Johan Höglund Fasciola hepatica har under senare år blivit en allt vanligare parasit hos svenska …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress