Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ett konkurrenskraftigt jordbruk – kommunikation kring klimatförändring och nya möjligheter

Status: Avslutat
Projektnummer: H0846392
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 14 november 2012
Huvudsökande: Victoria Wibeck
Organisation: Linköpings Universitet
E-postadress: Victoria.wibeck@liu.se
Telefon: 011-363285
Beviljade medel: 1 995 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
K3-projektet har studerat hur klimatfrågan kommuniceras och förstås inom jordbrukssektorn. Projektet har också identifierat drivkrafter och barriärer för odling av energigrödor. Resultaten bygger på litteraturstudier, medieanalyser och fokusgrupper med lantbrukare och rådgivare.

Projektet visar på behovet av att anpassa klimatinformation till mottagarnas tolkningsramar. Det är viktigt hur klimatförändringarna ramas in; som ett hot som går eller inte går att göra något åt, ett spel vars utfall beror på tur eller otur, en orättvis bördefördelning eller nya möjligheter för lantbruksföretagen. Rådgivare och andra klimatkommunikatörer bör länka klimatfrågan till andra frågor som är relevanta för lantbrukare.

13 energigrödor som är möjliga för svenska lantbrukare att odla identifierades. När det gäller produktion av energigrödor ansåg de lantbrukare som deltog i fokusgrupperna att kunskapsfrågor, värdefrågor och ekonomiska faktorer var de viktigaste motivationsfaktorerna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Omställning till produktion av energigrödor är ett sätt att möta de utmaningar som framtida klimatförändringar ställer svenskt lantbruk inför. Ökad nationell och global efterfrågan på energigrödor ger också nya möjligheter för den svenska lantbruksnäringen, till exempel i form av sysselsättning och inkomster. Men hur ser svenska lantbrukare på sin roll i att hantera klimatproblemet till exempel genom att odla energigrödor? Tycker de ens att klimatproblemet är ett problem? Och hur går kommunikation om klimatförändringar till inom lantbrukssektorn? Sådana frågor har undersökts i forskningsprojektet K3 (Klimat, Kommunikation, Konkurrenskraft).

K3-projektet har haft som syfte att studera hur de förändrade förutsättningar som klimatförändringarna ger upphov till kommuniceras och förstås av lantbrukare och rådgivare inom jordbrukssektorn, samt lantbrukets branschtidningar. Projektet har också syftat till att studera nya möjligheter för lantbruksnäringen i klimatförändringarnas spår, genom att identifiera drivkrafter och barriärer för odling av energigrödor.

K3-projektet visar att när myndigheter och rådgivare ska kommunicera frågor som rör klimatförändringar är det viktigt att kommunicera budskapet på ett sätt som tar hänsyn till lantbrukares värderingar. I gruppintervjuer med lantbrukare framkom att det inte är självklart att de ser klimatförändringarna som ett problem. Lantbrukarens roll i att minska klimatpåverkan och göra anpassningar till ett förändrat klimat upplevs som problematisk av de intervjuade lantbrukarna, inte minst eftersom bönder ofta framställs som ”miljöbovar” i klimatdebatten. Lantbruksrådgivare som deltagit i gruppintervjuer lyfte också fram inramningen av klimatfrågan som central. De framhöll vikten av att koppla klimatfrågan till andra frågor i rådgivningssituationer och till exempel rama in klimatfrågan som en lönsamhetsfråga.

En analys av hur Land Lantbruk och ATL speglat klimatfrågan under åren 2000-2009 visar att frågan fick ökad uppmärksamhet från år 2007 och framåt. Eftersom dessa tidningar har en stor läsekrets av svenska lantbrukare kan man anta att klimatfrågan nu fått en plats i lantbrukares medvetande. I medierapporteringen fanns däremot ingen entydighet kring den enskilde lantbrukarens roll i att vidta åtgärder med anledning av klimatförändringarna. Ibland beskrevs lantbrukaren som en kraftfull aktör med möjlighet att påverka hur han eller hon kommer att påverkas av klimatförändringarna. Ibland beskrevs lantbrukaren istället som offer för skiftande klimatpolitiska beslut som kraftigt ändrar spelplanen för svenskt lantbruk.

När det gäller odling av energigrödor som ett sätt att möta klimatutmaningarna är det viktigt att såväl få en överblick över vilka grödor som skulle kunna vara aktuella samt att analysera hur lantbrukare ser på dessa grödor. Genom en litteraturstudie identifierades 13 olika energigrödor som odlas eller skulle vara möjliga för svenska lantbrukare att odla i dagsläget. Halm, oljeväxter och vete har den största utbredningen räknat i hektar odlad mark. De lantbrukare som intervjuats i projektet identifierade såväl hinder som drivkrafter för att ställa om till produktion av energigrödor. Det upplevdes som ett stort hinder att ställa om produktionen från ettåriga till fleråriga grödor. De fleråriga energigrödorna ansågs minska lantbrukarens flexibilitet, eftersom de gör det svårt att gå tillbaka till livsmedelsproduktion. Generellt sågs omställning till nya produktionssystem som en hindrande faktor. Bland drivkrafterna fanns livsstilsrelaterade faktorer som minskad arbetsbelastning och nyfikenhet. Miljöhänsyn kunde också vara en drivkraft för att ställa om till produktion av energigrödor. Kunskap kring olika grödor och deras fördelar och nackdelar var den mest grundläggande och avgörande faktorn för om de intervjuade lantbrukarna överhuvudtaget skulle överväga en energigröda.

I diskussioner om potentialen för produktion av energigrödor behöver rådgivare och myndigheter förstå lantbrukares tolkningsramar, d v s vad som påverkar hur de tolkar och förstår budskap om energigrödor och i vilket sammanhang de bedriver sin lantbruksverksamhet. Det blir därför viktigt att inte enbart se till ekonomiska incitament och reglering, utan att även ta hänsyn till lantbrukares värderingar och världsåskådningar. Dessa blir ett filter genom vilket andra incitament för klimatanpassning förstås.

För att förstärka faktorer som verkar motiverande för odling av energigrödor behövs:

- Mer kunskap, på alla nivåer, behövs speciellt vad gäller nya grödor. I hela ledet från forskare till den enskilda lantbrukaren behövs ökad kunskap om en rad olika faktorer (odlingstekniska, ekonomiska, politiska).
- En förståelse för att värderingar, tex natursyn och syn på livskvalitet är starkt sammankopplade med attityder kring odling av energigrödor. Insikt i att den enskilde lantbrukarens värderingsgrunder kan verka både för och emot odling av vissa grödor.
- Ett enhetligt tag om den ekonomiska lönsamheten, allt från kostnad för att ändra produktionssystem, tidsperspektiv, nettovinst, marknadsförhållanden, ekonomiska styrmedel till produktionskostnader.
När det gäller kommunikation och rådgivning om hur lantbrukare kan agera för att minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter visar K3-projektet på ett behov av att ha en medveten kommunikationsstrategi. Kommunikation med lantbrukare kan genomföras i enlighet med olika kommunikationsmodeller. Lite förenklat kan det antingen handla om en överföringsmodell, där ett tydligt budskap överförs från en sändare till en mottagare, eller en deltagandemodell, där lantbrukaren blir aktiv i kommunikationsprocessen och där lokal kunskap och erfarenhet blir viktig vid sidan av den vetenskapliga kunskapen om klimatförändringar.

Båda dessa kommunikationsmodeller har sina styrkor och svagheter. Överföringsmodellen är tilltalande i sin enkelhet och den medger en hög grad av kontroll över vilket budskap som ska kommuniceras. Samtidigt visar mycket kommunikationsforskning att överföringsmodellen är svårhanterlig i praktiken, eftersom ett budskap alltid kommer att tolkas av mottagaren i enlighet med dennes erfarenheter och förförståelse, och därmed kan innebörden förändras. Deltagandemodellen ger utrymme för ömsesidigt lärande mellan sändare och mottagare och låter mottagaren bli en aktiv part av kommunikationsprocessen. Deltagandemodellen bygger på att mottagarna involveras i dialog kring vetenskap och politik och drar nytta av lokal kunskap och lekmäns perspektiv. Samtidigt är det inte självklart hur sådana dialoger ska utformas för att bli så inkluderande som möjligt. Deltagandeprocesser är kostsamma både när det gäller tid och pengar, och det är ofta en intresserad elitgrupp som väljer att deltaga. När det gäller klimatkommunikation till lantbrukare är det viktigt att om möjligt kombinera olika kommunikationsmetoder och fora för dialog för att engagera så många som möjligt i hur klimatfrågan kan hanteras inom lantbruket.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress