Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ett konkurrenskraftigt jordbruk – kommunikation kring klimatförändring och nya möjligheter

Status: Avslutat
Projektnummer: H0846392
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 14 november 2012
Huvudsökande: Victoria Wibeck
Organisation: Linköpings Universitet
E-postadress: Victoria.wibeck@liu.se
Telefon: 011-363285
Beviljade medel: 1 995 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
K3-projektet har studerat hur klimatfrågan kommuniceras och förstås inom jordbrukssektorn. Projektet har också identifierat drivkrafter och barriärer för odling av energigrödor. Resultaten bygger på litteraturstudier, medieanalyser och fokusgrupper med lantbrukare och rådgivare.

Projektet visar på behovet av att anpassa klimatinformation till mottagarnas tolkningsramar. Det är viktigt hur klimatförändringarna ramas in; som ett hot som går eller inte går att göra något åt, ett spel vars utfall beror på tur eller otur, en orättvis bördefördelning eller nya möjligheter för lantbruksföretagen. Rådgivare och andra klimatkommunikatörer bör länka klimatfrågan till andra frågor som är relevanta för lantbrukare.

13 energigrödor som är möjliga för svenska lantbrukare att odla identifierades. När det gäller produktion av energigrödor ansåg de lantbrukare som deltog i fokusgrupperna att kunskapsfrågor, värdefrågor och ekonomiska faktorer var de viktigaste motivationsfaktorerna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Omställning till produktion av energigrödor är ett sätt att möta de utmaningar som framtida klimatförändringar ställer svenskt lantbruk inför. Ökad nationell och global efterfrågan på energigrödor ger också nya möjligheter för den svenska lantbruksnäringen, till exempel i form av sysselsättning och inkomster. Men hur ser svenska lantbrukare på sin roll i att hantera klimatproblemet till exempel genom att odla energigrödor? Tycker de ens att klimatproblemet är ett problem? Och hur går kommunikation om klimatförändringar till inom lantbrukssektorn? Sådana frågor har undersökts i forskningsprojektet K3 (Klimat, Kommunikation, Konkurrenskraft).

K3-projektet har haft som syfte att studera hur de förändrade förutsättningar som klimatförändringarna ger upphov till kommuniceras och förstås av lantbrukare och rådgivare inom jordbrukssektorn, samt lantbrukets branschtidningar. Projektet har också syftat till att studera nya möjligheter för lantbruksnäringen i klimatförändringarnas spår, genom att identifiera drivkrafter och barriärer för odling av energigrödor.

K3-projektet visar att när myndigheter och rådgivare ska kommunicera frågor som rör klimatförändringar är det viktigt att kommunicera budskapet på ett sätt som tar hänsyn till lantbrukares värderingar. I gruppintervjuer med lantbrukare framkom att det inte är självklart att de ser klimatförändringarna som ett problem. Lantbrukarens roll i att minska klimatpåverkan och göra anpassningar till ett förändrat klimat upplevs som problematisk av de intervjuade lantbrukarna, inte minst eftersom bönder ofta framställs som ”miljöbovar” i klimatdebatten. Lantbruksrådgivare som deltagit i gruppintervjuer lyfte också fram inramningen av klimatfrågan som central. De framhöll vikten av att koppla klimatfrågan till andra frågor i rådgivningssituationer och till exempel rama in klimatfrågan som en lönsamhetsfråga.

En analys av hur Land Lantbruk och ATL speglat klimatfrågan under åren 2000-2009 visar att frågan fick ökad uppmärksamhet från år 2007 och framåt. Eftersom dessa tidningar har en stor läsekrets av svenska lantbrukare kan man anta att klimatfrågan nu fått en plats i lantbrukares medvetande. I medierapporteringen fanns däremot ingen entydighet kring den enskilde lantbrukarens roll i att vidta åtgärder med anledning av klimatförändringarna. Ibland beskrevs lantbrukaren som en kraftfull aktör med möjlighet att påverka hur han eller hon kommer att påverkas av klimatförändringarna. Ibland beskrevs lantbrukaren istället som offer för skiftande klimatpolitiska beslut som kraftigt ändrar spelplanen för svenskt lantbruk.

När det gäller odling av energigrödor som ett sätt att möta klimatutmaningarna är det viktigt att såväl få en överblick över vilka grödor som skulle kunna vara aktuella samt att analysera hur lantbrukare ser på dessa grödor. Genom en litteraturstudie identifierades 13 olika energigrödor som odlas eller skulle vara möjliga för svenska lantbrukare att odla i dagsläget. Halm, oljeväxter och vete har den största utbredningen räknat i hektar odlad mark. De lantbrukare som intervjuats i projektet identifierade såväl hinder som drivkrafter för att ställa om till produktion av energigrödor. Det upplevdes som ett stort hinder att ställa om produktionen från ettåriga till fleråriga grödor. De fleråriga energigrödorna ansågs minska lantbrukarens flexibilitet, eftersom de gör det svårt att gå tillbaka till livsmedelsproduktion. Generellt sågs omställning till nya produktionssystem som en hindrande faktor. Bland drivkrafterna fanns livsstilsrelaterade faktorer som minskad arbetsbelastning och nyfikenhet. Miljöhänsyn kunde också vara en drivkraft för att ställa om till produktion av energigrödor. Kunskap kring olika grödor och deras fördelar och nackdelar var den mest grundläggande och avgörande faktorn för om de intervjuade lantbrukarna överhuvudtaget skulle överväga en energigröda.

I diskussioner om potentialen för produktion av energigrödor behöver rådgivare och myndigheter förstå lantbrukares tolkningsramar, d v s vad som påverkar hur de tolkar och förstår budskap om energigrödor och i vilket sammanhang de bedriver sin lantbruksverksamhet. Det blir därför viktigt att inte enbart se till ekonomiska incitament och reglering, utan att även ta hänsyn till lantbrukares värderingar och världsåskådningar. Dessa blir ett filter genom vilket andra incitament för klimatanpassning förstås.

För att förstärka faktorer som verkar motiverande för odling av energigrödor behövs:

- Mer kunskap, på alla nivåer, behövs speciellt vad gäller nya grödor. I hela ledet från forskare till den enskilda lantbrukaren behövs ökad kunskap om en rad olika faktorer (odlingstekniska, ekonomiska, politiska).
- En förståelse för att värderingar, tex natursyn och syn på livskvalitet är starkt sammankopplade med attityder kring odling av energigrödor. Insikt i att den enskilde lantbrukarens värderingsgrunder kan verka både för och emot odling av vissa grödor.
- Ett enhetligt tag om den ekonomiska lönsamheten, allt från kostnad för att ändra produktionssystem, tidsperspektiv, nettovinst, marknadsförhållanden, ekonomiska styrmedel till produktionskostnader.
När det gäller kommunikation och rådgivning om hur lantbrukare kan agera för att minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter visar K3-projektet på ett behov av att ha en medveten kommunikationsstrategi. Kommunikation med lantbrukare kan genomföras i enlighet med olika kommunikationsmodeller. Lite förenklat kan det antingen handla om en överföringsmodell, där ett tydligt budskap överförs från en sändare till en mottagare, eller en deltagandemodell, där lantbrukaren blir aktiv i kommunikationsprocessen och där lokal kunskap och erfarenhet blir viktig vid sidan av den vetenskapliga kunskapen om klimatförändringar.

Båda dessa kommunikationsmodeller har sina styrkor och svagheter. Överföringsmodellen är tilltalande i sin enkelhet och den medger en hög grad av kontroll över vilket budskap som ska kommuniceras. Samtidigt visar mycket kommunikationsforskning att överföringsmodellen är svårhanterlig i praktiken, eftersom ett budskap alltid kommer att tolkas av mottagaren i enlighet med dennes erfarenheter och förförståelse, och därmed kan innebörden förändras. Deltagandemodellen ger utrymme för ömsesidigt lärande mellan sändare och mottagare och låter mottagaren bli en aktiv part av kommunikationsprocessen. Deltagandemodellen bygger på att mottagarna involveras i dialog kring vetenskap och politik och drar nytta av lokal kunskap och lekmäns perspektiv. Samtidigt är det inte självklart hur sådana dialoger ska utformas för att bli så inkluderande som möjligt. Deltagandeprocesser är kostsamma både när det gäller tid och pengar, och det är ofta en intresserad elitgrupp som väljer att deltaga. När det gäller klimatkommunikation till lantbrukare är det viktigt att om möjligt kombinera olika kommunikationsmetoder och fora för dialog för att engagera så många som möjligt i hur klimatfrågan kan hanteras inom lantbruket.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress