Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ett konkurrenskraftigt jordbruk – kommunikation kring klimatförändring och nya möjligheter

Status: Avslutat
Projektnummer: H0846392
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 14 november 2012
Huvudsökande: Victoria Wibeck
Organisation: Linköpings Universitet
E-postadress: Victoria.wibeck@liu.se
Telefon: 011-363285
Beviljade medel: 1 995 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
K3-projektet har studerat hur klimatfrågan kommuniceras och förstås inom jordbrukssektorn. Projektet har också identifierat drivkrafter och barriärer för odling av energigrödor. Resultaten bygger på litteraturstudier, medieanalyser och fokusgrupper med lantbrukare och rådgivare.

Projektet visar på behovet av att anpassa klimatinformation till mottagarnas tolkningsramar. Det är viktigt hur klimatförändringarna ramas in; som ett hot som går eller inte går att göra något åt, ett spel vars utfall beror på tur eller otur, en orättvis bördefördelning eller nya möjligheter för lantbruksföretagen. Rådgivare och andra klimatkommunikatörer bör länka klimatfrågan till andra frågor som är relevanta för lantbrukare.

13 energigrödor som är möjliga för svenska lantbrukare att odla identifierades. När det gäller produktion av energigrödor ansåg de lantbrukare som deltog i fokusgrupperna att kunskapsfrågor, värdefrågor och ekonomiska faktorer var de viktigaste motivationsfaktorerna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Omställning till produktion av energigrödor är ett sätt att möta de utmaningar som framtida klimatförändringar ställer svenskt lantbruk inför. Ökad nationell och global efterfrågan på energigrödor ger också nya möjligheter för den svenska lantbruksnäringen, till exempel i form av sysselsättning och inkomster. Men hur ser svenska lantbrukare på sin roll i att hantera klimatproblemet till exempel genom att odla energigrödor? Tycker de ens att klimatproblemet är ett problem? Och hur går kommunikation om klimatförändringar till inom lantbrukssektorn? Sådana frågor har undersökts i forskningsprojektet K3 (Klimat, Kommunikation, Konkurrenskraft).

K3-projektet har haft som syfte att studera hur de förändrade förutsättningar som klimatförändringarna ger upphov till kommuniceras och förstås av lantbrukare och rådgivare inom jordbrukssektorn, samt lantbrukets branschtidningar. Projektet har också syftat till att studera nya möjligheter för lantbruksnäringen i klimatförändringarnas spår, genom att identifiera drivkrafter och barriärer för odling av energigrödor.

K3-projektet visar att när myndigheter och rådgivare ska kommunicera frågor som rör klimatförändringar är det viktigt att kommunicera budskapet på ett sätt som tar hänsyn till lantbrukares värderingar. I gruppintervjuer med lantbrukare framkom att det inte är självklart att de ser klimatförändringarna som ett problem. Lantbrukarens roll i att minska klimatpåverkan och göra anpassningar till ett förändrat klimat upplevs som problematisk av de intervjuade lantbrukarna, inte minst eftersom bönder ofta framställs som ”miljöbovar” i klimatdebatten. Lantbruksrådgivare som deltagit i gruppintervjuer lyfte också fram inramningen av klimatfrågan som central. De framhöll vikten av att koppla klimatfrågan till andra frågor i rådgivningssituationer och till exempel rama in klimatfrågan som en lönsamhetsfråga.

En analys av hur Land Lantbruk och ATL speglat klimatfrågan under åren 2000-2009 visar att frågan fick ökad uppmärksamhet från år 2007 och framåt. Eftersom dessa tidningar har en stor läsekrets av svenska lantbrukare kan man anta att klimatfrågan nu fått en plats i lantbrukares medvetande. I medierapporteringen fanns däremot ingen entydighet kring den enskilde lantbrukarens roll i att vidta åtgärder med anledning av klimatförändringarna. Ibland beskrevs lantbrukaren som en kraftfull aktör med möjlighet att påverka hur han eller hon kommer att påverkas av klimatförändringarna. Ibland beskrevs lantbrukaren istället som offer för skiftande klimatpolitiska beslut som kraftigt ändrar spelplanen för svenskt lantbruk.

När det gäller odling av energigrödor som ett sätt att möta klimatutmaningarna är det viktigt att såväl få en överblick över vilka grödor som skulle kunna vara aktuella samt att analysera hur lantbrukare ser på dessa grödor. Genom en litteraturstudie identifierades 13 olika energigrödor som odlas eller skulle vara möjliga för svenska lantbrukare att odla i dagsläget. Halm, oljeväxter och vete har den största utbredningen räknat i hektar odlad mark. De lantbrukare som intervjuats i projektet identifierade såväl hinder som drivkrafter för att ställa om till produktion av energigrödor. Det upplevdes som ett stort hinder att ställa om produktionen från ettåriga till fleråriga grödor. De fleråriga energigrödorna ansågs minska lantbrukarens flexibilitet, eftersom de gör det svårt att gå tillbaka till livsmedelsproduktion. Generellt sågs omställning till nya produktionssystem som en hindrande faktor. Bland drivkrafterna fanns livsstilsrelaterade faktorer som minskad arbetsbelastning och nyfikenhet. Miljöhänsyn kunde också vara en drivkraft för att ställa om till produktion av energigrödor. Kunskap kring olika grödor och deras fördelar och nackdelar var den mest grundläggande och avgörande faktorn för om de intervjuade lantbrukarna överhuvudtaget skulle överväga en energigröda.

I diskussioner om potentialen för produktion av energigrödor behöver rådgivare och myndigheter förstå lantbrukares tolkningsramar, d v s vad som påverkar hur de tolkar och förstår budskap om energigrödor och i vilket sammanhang de bedriver sin lantbruksverksamhet. Det blir därför viktigt att inte enbart se till ekonomiska incitament och reglering, utan att även ta hänsyn till lantbrukares värderingar och världsåskådningar. Dessa blir ett filter genom vilket andra incitament för klimatanpassning förstås.

För att förstärka faktorer som verkar motiverande för odling av energigrödor behövs:

- Mer kunskap, på alla nivåer, behövs speciellt vad gäller nya grödor. I hela ledet från forskare till den enskilda lantbrukaren behövs ökad kunskap om en rad olika faktorer (odlingstekniska, ekonomiska, politiska).
- En förståelse för att värderingar, tex natursyn och syn på livskvalitet är starkt sammankopplade med attityder kring odling av energigrödor. Insikt i att den enskilde lantbrukarens värderingsgrunder kan verka både för och emot odling av vissa grödor.
- Ett enhetligt tag om den ekonomiska lönsamheten, allt från kostnad för att ändra produktionssystem, tidsperspektiv, nettovinst, marknadsförhållanden, ekonomiska styrmedel till produktionskostnader.
När det gäller kommunikation och rådgivning om hur lantbrukare kan agera för att minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter visar K3-projektet på ett behov av att ha en medveten kommunikationsstrategi. Kommunikation med lantbrukare kan genomföras i enlighet med olika kommunikationsmodeller. Lite förenklat kan det antingen handla om en överföringsmodell, där ett tydligt budskap överförs från en sändare till en mottagare, eller en deltagandemodell, där lantbrukaren blir aktiv i kommunikationsprocessen och där lokal kunskap och erfarenhet blir viktig vid sidan av den vetenskapliga kunskapen om klimatförändringar.

Båda dessa kommunikationsmodeller har sina styrkor och svagheter. Överföringsmodellen är tilltalande i sin enkelhet och den medger en hög grad av kontroll över vilket budskap som ska kommuniceras. Samtidigt visar mycket kommunikationsforskning att överföringsmodellen är svårhanterlig i praktiken, eftersom ett budskap alltid kommer att tolkas av mottagaren i enlighet med dennes erfarenheter och förförståelse, och därmed kan innebörden förändras. Deltagandemodellen ger utrymme för ömsesidigt lärande mellan sändare och mottagare och låter mottagaren bli en aktiv part av kommunikationsprocessen. Deltagandemodellen bygger på att mottagarna involveras i dialog kring vetenskap och politik och drar nytta av lokal kunskap och lekmäns perspektiv. Samtidigt är det inte självklart hur sådana dialoger ska utformas för att bli så inkluderande som möjligt. Deltagandeprocesser är kostsamma både när det gäller tid och pengar, och det är ofta en intresserad elitgrupp som väljer att deltaga. När det gäller klimatkommunikation till lantbrukare är det viktigt att om möjligt kombinera olika kommunikationsmetoder och fora för dialog för att engagera så många som möjligt i hur klimatfrågan kan hanteras inom lantbruket.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Växtodling
Mjölk

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Växtodling
Trädgård

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress