Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa

Status: Avslutat
Projektnummer: H1330107
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 februari 2019
Huvudsökande: Ulf Emanuelson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: ulf.emanuelson@slu.se
Telefon: 018-671826
Medsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Medsökande: Ylva Persson
Beviljade medel: 1 596 000 SEK

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing input factors. Effects of such within-herd experiments can be evaluated with minimal costs because larger herds often have access to automatic or semi-automatic data recordings. We will implement the concepts of Evolutionary Operations (EVOP) known from the manufacturing industry. EVOP implies to make systematic small changes in production factors and procedures and thereby identify a more efficient production. Generic concepts developed in Denmark, within a common Nordic project, will be developed into a specific model for the management of udder health. The application of EVOP for udder health management will be evaluated, quantitatively and qualitatively, in a few Swedish commercial herds.

Syftet med detta projekt är att optimera beslutsfattandet i stora mjölkbesättningar genom att använda systematiska experiment som en integrerad del av avancerade system för management, dvs. ett ”evolutionärt managementsystem”. Systematiska experiment kan användas för att identifiera effekter av förändringar i insats. Sådana experiment kan enkelt utvärderas i stora besättningar som ofta har tillgång till automatiska eller halvautomatiska registreringar. Vi kommer att tillämpa principerna för ”Evolutionary Operations” (EVOP), som används inom tillverkningsindustrin, och som innebär att man gör små systematiska ändringar i produktionsfaktorer och -procedurer och därigenom identifierar effektivare lösningar. En allmän modell, som utvecklas i Danmark inom ramen för ett Nordiskt projekt, kommer att anpassas till management av juverhälsa. Användningen av EVOP för beslutsfattande kring juverhälsa kommer att utvärderas, kvantitativt och kvalitativt, i ett fåtal Svenska mjölkbesättningar.

Det finns behov av verktyg som kan hjälpa till med att förbättra och strukturera beslut för djurhälsoarbetet i mjölkkobesättningar. Syftet med det nordiska projektet ”Evolutionary management in large dairy herds” var att utveckla ett sådant hjälpmedel, där den svenska delen handlade om att anpassa det till juverhälsa. Grunden för projektet var att tillämpa Evolutionary Operation (EVOP), det vill säga att identifiera möjliga åtgärder för att förbättra juverhälsan och att genom små systematiska förändringar utvärdera deras effekt. I projektet ingick även att utvärdera om arbetsmetoden kan appliceras inom mjölkproduktionen. Arbetsmetoden prövades på två mjölkbesättningar med c:a 150 kor vardera. Resultatet av projektet visar att det går att arbeta enligt EVOP som en del av ett system för produktionsstyrning och att arbetssättet uppskattas av lantbrukarna, men att det är viktigt att välja och utforma åtgärder på ett sätt som fungerar praktiskt och går att utvärdera effekterna av.

Den pågående strukturrationaliseringen inom mjölkproduktionen leder till ständigt större besättningar. Detta medför även en ökad mekanisering och automatisering, men också större krav på lantbrukarens förmåga att fatta rätt beslut. Många moderna mjölkgårdar använder sig därför av datorsystem för produktionsstyrning som stöd i verksamheten. De beslutsstöd som är integrerade i sådana system är, av nödvändighet, baserade på generella samband som, i bästa fall, baseras på forskning. Förhållanden på en enskild besättning är dock unika och det innebär att de generella sambanden, och råd baserade på dem, inte alltid har avsedd effekt. Detta kan leda till att produktion inte blir optimal och till försämrad hälsa och välfärd hos mjölkkorna. För att komma till rätta med detta kan man använda system som bättre anpassar sig efter vad som verkligen fungerar i en besättning. För att veta vad som fungerar eller ej, måste man dock pröva sig fram på ett systematiskt sätt.
Inom processindustrin används ibland så kallad Evolutionary Operations (EVOP). Detta innebär att man genomför små förändringar i produktionsfaktorer och processer samt observerar vilken effekten är. Blir det bättre så fortsätter man i den riktningen, men blir det sämre så återgår man till ursprungsläget eller försöker med en annan förändring. Sådana förändringar kan ses som mikro-experiment som utförs på ett (slumpvis) urval av delar av produktionskedjan. Genom att göra små förändringar och kanske inte samtidigt i alla produktionsled minimeras riskerna och man får samtidigt veta vad som fungerar och inte. En dansk studie från 2012 visade att detta sätt att arbeta även kan användas på en mjölkbesättning och skulle kunna vara den metod som krävs för att pröva och utvärdera åtgärder som då blir anpassade efter besättningens förutsättningar.
Ett Nordiskt projekt startades 2014 för att vidareutveckla EVOP för användning i produktionsstyrningen av mjölkbesättningar. Det specifika syftet med vår del av projektet var att utforma ett system, baserat på en generell prototyp av EVOP, för hantering av kor som har juverstörningar (mastit). Syftet var också att utvärdera EVOP i förhållande till traditionella system för juverhälsoarbete som inte anpassar sig till den enskilda besättningens behov och möjligheter.
Till projektet rekryterades två mjölkgårdar som hade automatiska mjölkningssystem (”mjölkningsrobotar”), utrustning för att mäta mängden celler i mjölken (som är ett mått på juverstörningar) och en vilja att förbättra juverhälsan. EVOP konceptet innebar att lantbrukarna först, tillsammans med sin veterinär och projektledningen, diskuterade sig fram till vilka problem som fanns på gården och vilka möjliga lösningar det fanns. Därefter bestämdes hur åtgärderna skulle införas och hur effekten skulle mätas. En specialutvecklad metod för att statistiskt kunna beräkna om åtgärderna hade effekt eller ej användes vid utvärderingen.
Två respektive tre olika åtgärder prövades på besättningarna, med mycket varierande resultat. Huvudsyftet med projektet var dock inte att utvärdera om vissa åtgärder hade effekt på juverhälsan eller ej, utan att utvärdera själva arbetssättet. Det var vissa problem med att hitta åtgärder som fungerade att använda rent praktiskt och på ett sätt som skulle gå att utvärdera. Detta gjorde att man inte kunde få ut hela nyttan av ett EVOP-arbetssätt när det gäller juverhälsoarbetet. Intervjuer med lantbrukarna visade att arbetssättet inom EVOP, med att identifiera problem och åtgärder i grupp samt systematisk utvärdering av åtgärderna, uppskattades av alla inblandade.
Projektet har visat att EVOP kan vara ett sätt att arbeta med juverhälsan, så att rådgivningen kan bli mer anpassad efter den enskilda gårdens förutsättningar, men det kräver att datorsystem som stöder EVOP utvecklas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress