Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Exponering och effekt av bekämpningsmedel vid odling av trädgårdsprodukter

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146018
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 2 december 2015
Huvudsökande: Margareta Littorin
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: margareta.littorin@med.lu.se
Telefon: 046-173101
Beviljade medel: 1 710 000 SEK

Analysmetoder för rester av imazalil och pyrimetanil i urin utvecklades. Hos 28 anställda i gurkodlingar återfanns imazalil-halter såväl bland de som utförde sprutarbete som bland de som arbetade med kulturerna. Båda ökade sina resthalter i urinen 10-20 gånger och mera under säsong, kulturarbetet gav dock lägre halter. Genom besök och intervjuer riskklassades arbetsmiljöförhållandena. Hudexponeringen verkade spela största rollen för halterna.
Besprutning med pyrimetanil hos 20 odlare av främst äpplen visade på stora skillnader i urinens resthalter. Under säsongen ökade halterna flerfaldigt. Riskbilden var komplex; exponering både via andningsvägar och hud tycktes ha betydelse.
Resultaten återkopplades till odlarna och råd om arbetssätt och skyddsutrustning gavs.
Både hos gurk- och äppleodlarna fanns en förbättringspotential v g det personliga skyddet. Hälsoeffekter av respektive exponering observerades inte. Exponeringen bedömes inte överstiga EU:s yrkesgränsvärden.

Både sprutförare och de som arbetar med kemikaliebehandlat material får i sig kemikalier. För att få behandla plantor med kemiska växtskyddsmedel krävs utbildning. De som hanterar kemikaliebehandlade produkter och vistas i kontaminerade miljöer har dock inga motsvarande krav är oftast oskyddade och riskerar därför att exponeras för kemiska västskyddsmedel
Undersökningar
Inom projektet undersöktes 28 personer som arbetade med imazalil (Fungazil) inom gurkodling i växthus och 20 personer som hanterade pyrimetanil (Scala), varav 18 odlade äpple, en prydnadsväxter och en jordgubbar. Studierna omfattade kort läkarintervju om arbetsförhållanden och sjukhistoria samt blod- och urinprov. För äppelodlarna undersöktes endast sprutförarna men i gurkodlingarna undersöktes såväl sprutförare som de som utför kulturarbete i en kontaminerad miljö. Alla lämnade urinprov vid flera tillfällen före och efter genomförd sprutning eller arbete med gurkkulturen. Urinen analyserades på rester av aktuell kemikalie. Företagen besöktes flera gånger och när det var möjligt observerades spruttillfällena. Riskbedömningar av hantering och skyddsutrusning gjordes.
Upptagningsvägar
För att studera de två preparatens nedbrytningstid i människa utfördes försök på 2 försökspersoner med upptag via mun eller hud för de aktiva substanserna pyrimetanil och imazalil. Dessa visade att de två preparaten skiljer sig åt så till vida att pyrimetanil, där 20 % återfanns i urinen efter hudexponering, betydligt lättare tas upp via huden än vad imazalil gör, där endast ett fåtal % återfanns i urinen. Resten av kemikalierna tar andra vägar. Hur andra bekämpningsmedel tas upp kan man inte dra några slutsatser om utan måste studeras för var substans, då egenskaperna hos olika substanser skiljer sig åt.
Upptag av kemiska växtskyddsmedel sker
Analyserna av urinproverna efter utförd sprutning eller kulturarbete visade att nästan alla exponerades för kemikalier. Flera odlare steg 10-20 ggr och enstaka steg betydligt mer efter sprutning eller kulturarbete jämfört med de oexponerade proven. De som enbart jobbar med kulturarbete i gurkodlingar steg i princip lika mycket som sprutförarna ca 10 ggr men halten i urin var lägre. Halterna som återfanns i urinen varierade kraftigt mellan olika individer. Sprutmetod spelar roll och en del av förklaringen kan vara att vissa odlare befann sig mitt i sin sprutsäsong och hade därför sprutat vid mer än ett tillfälle i nära anslutning till då urinprovet lämnades. Deras halter var därför en summa av flera exponeringstillfällen.
Skyddsutrustningen behöver ses över
Många odlare som utför bekämpningen skyddar sig med hjälp av skyddsutrustning. Det fanns dock en nonchalant inställning och stora brister i hanteringsrutinerna. Odlarna utsätter sig i flera fall för kraftig kemikalieexponering vilket ger upphov till risker. Då skyddsutrustning används var det vanligt att den inte byttes ut eller sköttes tillräckligt väl och i vissa fall var den dessutom av fel material så att den inte stod emot kemikalier.
Inte alltid lätt att se koppling mellan exponering och upptag
Det är många faktorer som påverkar kemikalieupptaget. Det har inom projektet inte varit möjligt att följa alla odlare i detalj och det finns därför en osäkerhet i riskbedömningen som i vissa fall bygger på odlarnas minnesbild av spruttillfället. Odlarnas sprutmetod, skyddsutrustning och hantering riskbedömdes både för de som sprutade i gurk- och äppelodlingarna och de som arbetade med gurkkulturer klassades med en riskfaktor. Då dessa riskfaktorer jämfördes mot de uppmätta halterna fanns en signifikant korrelation mellan hudexponering och halt av imazalil i urinen medan kopplingen mellan riskfaktorer och pyrimetanil var mera komplex.
Åtgärder behövs
Vilka nivåer som är skadliga och ger hälsopåverkande effekter är okänt men vår utgångspunkt är att det aldrig är bra att få i sig kemikalier. Det är viktigt att man som odlare är noggrann med att använda både andningsskydd och skydd mot hudexponering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress